Milton fyllde ju fyra häromdagen

Och vi hade såklart kalas! Vi har ju dessutom en fantastisk festlokal tillika lastbilsgarage där examensfest, 25-årsfest, kräftskivor, kalas och snart student firas. Vi älskar vårt garage!!

Såhär såg det ut en stund innan, Milton väntade och väntade och väntade...
Ni ser väggen va? Två av väggarna är målade med stora konstverk, helt täckta och så häftiga!



Det var perfekt väder för Miltons kalas där så vi dukade långbord och fixade med ballonger innan alla kom. Barnen kunde vara ute och leka bäst de ville och vi andra fick tid och möjlighet att sitta ner och prata och umgås.
Milton fick så mycket fint i sina paket och var himla nöjd över tårtan jag ordnat (Blixten-bilen uppe på tårtan är beställd, tårtan gjorde jag). Och alla gäster var nog rörande överens om att det var perfekt med kalas där ute. Att sitta ute och inne på samma gång liksom.

Älskade barnet när vi sjöng för honom. Han är bra fin, min Milton.

I tårtan hade jag päronmousse och kolagrädde. Spacklad med grädde och sedan marsmallowsfondant färgat grönt som lock. Bilen är av sockerpasta och ätbar färg.

Alla dessa fina saker som fanns i paketen - kan tro vi hade en nöjd kille efteråt (som redan längtar efter att fylla fem år!).



Hoppas allt är väl med er. Redan söndag imorgon. Denna långledighet går alldeles för fort.. Snart måndag igen.
Kram på er

Ledig fredag

Jag har förvisso jobbat lite, men mest har vi varit lediga tillsammans alla tre.
Först fyraårskontroll, så himla kul! Älskar att se Miltons framsteg och utveckling.

Men i eftermiddags gjorde vi något som vi alla längtat så mycket efter - bad på frillan! Eller okej, killarna badade och jag tittade mest på ;)
Milton är ingen tuffing precis och behöver övertalas ibland. Eller som idag helt sonika lyftas ner i bassängen för vi visste ju att han skulle älska det, bara det att han inte vågar försöka.
Givetvis hade vi rätt. Barnet älskade det!
Stolt som en tupp simmade han hundsim i hela den stora bassängen med en pappa som simmade bakom och höll koll (<--- och en mamma ståendes vid kanten och var skitnervös då hon inte gillar vatten så mycket som hon önskar...). Milton tjatade mest på sin pappa "Men kan du sluta simma efter mig, pappa? Jag kan faktiskt simma själv" och så fortsatte han med sitt hundsim iförd blå badring och rosa armpuffar. Goding!


En imponerad son ;)



Sedan var vi så trötta att ögonen gick i kors. Marcus somnar som vanligt som en klubbad säl. Milton och jag hamnar i någon form av övertrötthetsmood och tar ungefär två år på oss att somna. Milton somnade efter drygt en timme. Jag har inte somnat än och verkar inte göra det än på en bra stund. Blir så trött på mig själv..

Jaja, dags att försöka igen dårå. Kram och godnatt förhoppningsvis

Tre år!

Idag på dagen, har vi bott här i vårt älskade lilla hus i tre år, galet vad tiden går fort. Tanken slog mig tidigare ikväll när jag hängde på en smutsig, solvarm och avslappnad hästrumpa ute i hagen, men den andra hästen tätt bakom mig, betandes.
Tänk att vi bott här tillsammans allihop i redan tre år, det bästa beslut vi någonsin har tagit. Åh. Vad jag älskar vårt hus. Så galet mycket!!

Tänk att jag dessutom har lyckan att ha två hästar här precis utanför hos mig varje dag. Mina hästar i mitt stall. Den känslan!


Kram och godnatt!

4 år

Åååååhh... Jag blir helt nostalgisk. Och funderar över var dessa fyra åren har tagit vägen.
Min älskade lilla bebis som helt plötsligt är en stor fyraåring - tiden går för fort! Men tänk ändå vad roligt livet är med barn och det bästa - det verkar bara bli roligare och roligare hela tiden. Ja, det är givetvis skitjobbigt och livet är verkligen inte på topp bland snoriga näsor, sömnbrist, trots och tjat. Men det är ju egentligen en liten del i det stora hela, när man tänker efter. För livet med barn, med Milton är verkligen helt underbart.
 
Tänk att den där lille skelögde och egentligen ganska stora bebisen med ljuvligt mycket bebishår...
 
 
...helt plötsligt blev såhär stor; lång som ett ösregn och massor av självlockar. Helt plötsligt var han bara fyra år och ganska självständig. En fin och klok kille med ett galet humör ibland. Snäll och välmenande och så förstående. Duktig på så många saker och klok som få. En humor som vi älskar och ett ordförråd som inte är av denna värld. Tjatig och dryg och explosiv hemmakring. Bland folk är han tvärtom; klok, duktig, turtagande och lugn.
Här har ni en förälder, som säkert alla föräldrar, hade kunnat skriva en roman om sitt eller sina barn.
 
 
 
Jag är så jädrans stolt över att få vara förälder åt Milton. Han tjatar hål i öronen på mig på Ica var och varannan dag. Han säger dumma saker och testar gränser och är sådär som alla fyraåringar ska vara.
Men det spelar ju ingen roll alls, stoltheten över att han faktiskt gör det, det är sunt att testa gränser. Det är sunt att få uttrycka sin åsikt oavsett ålder. Det värderar jag högt och kommer alltid låta Milton göra, med vägledning givetvis. För vissa saker säger man ju bara inte och det är väl där man som förälder kommer in i bilden, att visa andra vägar att uttrycka sin åsikt och sina känslor på.
Att han sedan är så jädrans duktig bland andra vuxna och bland barn gör mig helt varm i kroppen. Han är sällan eller aldrig dum eller elak, utan snarare lite försiktig bland andra barn. Han bråkar sällan eller säger dumma saker till andra barn. Han väntar på sin tur och är socialt kompetent.
Socialt kompetent ja, hur viktig är inte den egenskapen då?!
 
 
Dags att avsluta jobb här sista timmen innan Snöret äntligen ska hem från dagis. Sedan är vi långlediga och SOM vi ser fram emot det. Kalas i dagarna två, utflykt och så vidare!! Äntligen, äntligen, äntligen!
Kram på er!

Måndagslista nr 184

Japp, en dag för sent. Men igår kände jag helt enkelt inte för det.
Men idag är jag glad och extra glad över att...
 
...det ÄR födelsedagsvecka! Miltons födelsevecka. Imorgon närmare bestämt. Galet och helt underbart! SOM han har längtat, som VI har längtat med honom.
 
...vi hade världens bästa lördag i lördags. Vi trodde vi skulle på födelsedagsfest. Vi hamnade på bröllop, woohooo!! Jag dansade typ hela natten, istället för "håll i hatten" var det "håll i magen", men OJ vad roligt, fint och fantastiskt det var! Marcus syster och nu, hennes man, var det som hade ställt till med bröllop. UNDERBART! Jag älskar bröllop! Vem gör inte det?!
 
...vi håller kalas här på torsdag. Garaget är rensat och nästan färdigstädat, om det blir sådär varmt igen för då kan vi sitta där och kalasa istället för att trängas inomhus. Imorgon ska det sjungas, bakas tårta, städas och kalasas här hemma före och efter dagis. Men p åtorsdag, då smäller det!
 
...vi förhoppnings ska komma iväg på utflykt på fredag, när vi alla tre håller klämdag och därmed ledigt.
 
...det i söndags var exakt två månader till snittet, bara! Gulp... Tiden går nästan för fort!
 
...det är kortvecka och bara jobb/dagis imorgon också. Sedan lediga tillsammans i fyra dagar. Underbart, som vi längtar.
 
Detta får avsluta listan för denna vecka. Stor kram!

Skämmes, ta mig fan!

Av två anledningar.
Att inte fler än hälften av vår bys invånare tog sig i kragen och röstade igår. Här bor vi i ett fullt demokratiskt land där vi har otroliga rättigheter och så använder människor det SÅ otroligt fel. Alla kan påverka tillsammans, men var och en kan inte påverka själv.
Genom att inte rösta, bidrar ni till att partier som SD får fler mandat och mer att säga till om.
 
Andra anledningen då. Jo, det här:
 
 
Är det såhär vi vill ha det?
Är det såhär vi vill att våra barn ska få växa upp?
Att aldrig få ta del av mångkultur. Att aldrig få ta del av att människor är olika. Att det är okej att stå för olika religioner. Att det är okej att vara homosexuell. Heterosexuell. Transexuell och allt var det nu mer finns.
Är det okej att, det vi kallar udda, alltså sådant som skiljer sig från den "normala normen" fryses ut, hatas, jagas och så vidare.
Är det okej att många av värderingarna är precis samma som under andra världskriget och det människor då fruktade?
 
Nej. Skämmes ta mig fan. Detta ska inte mina barn behöva växa upp till. Här gillar vi olika och det hoppas jag att fler gör. Jag vill verkligen tro att fler gör det.
Jag hoppas att fler tänker efter, ser detta som ett uppvaknande och tänker till vid nästa val - redan i höst. Att fler går och röstar och ser att deras röst är jävligt viktig.
För utan era röster ger vi bort mandat till partier vi (jag hoppas ju vi är "vi" och inte bara är "jag" i denna fråga) inte alls vill ha in i riksdagen. Eller som igår, i Europaparlamentet. Det är så in i helvete fel. RÖSTA!!!
 
 
Nog rutet
/Fanny

Vecka 30

Sent inlägg men idag är det ju en så spännande och händelserik dag i och med EU-valet att detta inlägg nästan glömdes bort.
I alla fall, vecka 30 nu för bebisen i magen och idag är det ju exakt två månader kvar till beräknat snitt. Nu går det fort...

Bilder dårå!



Och så jämförelsebilden med Milton till vänster som vanligt och nästa barn till höger :) Vad säger ni? Milton-magen fortfarande lite större va?



NU ska jag försöka sova. Kram och godnatt!

Mors dag!

Idag firar vi alla mammor, de starkaste och finaste människorna i våra liv. Jag hoppas Milton ser mig så också, som en av de starkaste och finaste han vet.
Denna dag firar jag med att inte vakna upp till paket och skönsång, då Milton sov hos mormor och morfar.
Nu är min mamma firad med paket och Snöret är hämtat och hemma igen. Av honom och mormor fick jag är SÅ fin pelargon!

Denna dag firas även med att det är dagen då det är exakt två månader kvar till beräknat snitt. För fyra år sedan firade jag dagen på BB och hade precis blivit mamma för första gången. En speciell och fin tanke att bära med. Och nu detta, två månader kvar till nästa barn.

Tänk ändå. Vad tiden går fort. Och att min Milton är såhär stor nu. Snart fyra år och min femte mors dag (blir det ju; -10, -11, -12, -13 och nu -14). Härligt!



Kram och hej!

Min arbetshörna.. Igen!

Ja men det tar sig liksom och det måste uppdateras!
Det som saknas nu är lite trevligt väggpynt av något slag, en arbetsstol och så en skärm. Men allt utom väggpyntet får nog vänta lite, en ekonomisk fråga helt enkelt ;)
 
Såhär ser det i alla fall ut i nuläget. Igår var jag en sväng på stan och införskaffade tangentmord och en mus. Skönt att slippa sitta vid laptop alltid, skönare arbetsställning helt enkelt och det behöver jag.
 
 
 
Dags att fortsätta jobba, fredagar innebär alltid mycket jobb för mig. Dessutom ville jag så gärna hämta Milton tidigare idag, men det vet i tusan om jag hinner. Inte för att originaltiden 15,00 är speciellt sent, men Snöret är saknat och jag ville hitta på något i eftermiddag, bara han och jag.
Dags att sluta, kram och hej!

Lilla barn...

Detta lilla barn, ständigt med ett klistermärke på pannan nu förtiden. Barnet som gör mig helt vimmelkantig av kärlek. Men också helt tokig ibland.
Barnet som alltid nu för tiden vill vara hemma. Eller iväg med sina föräldrar närvarande. Aldrig utan oss. Det är jobbigt, mest för honom såklart. Men så fruktansvärt tärande på mig. Usch och fy. Älskade Milton, du vet ju att vi kommer igen. Efter mellanmålet på dagis hämtar jag ju dig. Varje dag, utan undantag. Men separationsångesten är total just nu. Hoppas vi snart kommer ur denna karusell.
Du är det finaste jag vet!
 


Bara enochenhalvtimme tills Snöret ska hem. Jag längtar. Jag tror att han gör detsamma.
Han är inte så stor egentligen, man glömmer det. Vad är fyra år egentligen? En härlig start i livet, men också bara en start. Han har rätt att få vara liten precis så länge han vill. Och så har han ju rätt till sina känslor, vad de än må vara. Just nu mycket tårar vid de flesta separationer från föräldrarna och så ska det väl få vara. Även om jag ofta önskar annat, tyst i hemlighet.
Eftermiddagen ska bli bra och fin och bara sådär lagom som vi kan ha det, utomhus eller inomhus eller både ock. Jag längtar till klockan 15!
 
Kram

Måndagslista nr 183

Hej på er!
En dag för sent, men vad gör väl det? Jag är väl lika glad idag, ungefär ;)
 
Idag är jag lite extra glad över att...
 
...jag har en så fin kontorshörna nu! Jag älskar att sitta här uppe. Så ljust, fräscht och trevligt!
 
...jag vaknade till ett så fint sms från Marcus imorse, kärlek! Samtidigt kom Milton intassande till vårt sovrum, ännu mera kärlek!
 
...vi går in i vecka 30 nu i dagarna, galet!! Det betyder också att det denna vecka bara är exakt två månader till till bebisen kommer, inte klokt alltså. Men som vi längtar, alla tre!
 
...på tal om längtan, så är här en kille som fyller fyra år nästa vecka. Detta gör mig lite extra glad, över att se hans glädje, förväntan, längtan och stolthet över att det nu snart ÄNTLIGEN är hans födelsedag! Tänk vad stort det är. Själv blir jag mest helt nostalgisk, fyra år! Min stora, lilla Milton <3
 
...vi hade en jättetrevlig kväll igår hos Marcus kusin. Han själv skulle klippa sig, jag satt mest och pratade och barnen lekte. Härligt att ses då och då :)
 
...Marcus fick igång gräsklipparen i lördags, phuuu! Vilken tur, för vår gräsmatta såg ut som en väldigt grön äng med mycket inslag av tusenskönor och maskrosor, hahaha..
Han var också ganska nöjd, min Marcus ;)
 
 
Detta vår avsluta veckans lista. Vi hörs. Stor kram!

Vecka 29

Mitt i vecka 29 nu, galet!
Veckan har ju inneburit snittbeslut och det känns ju fantastiskt. Det betyder ju dessutom att det inte alls är 11 veckor kvar, utan bara knappt 10, gulp!
Min rygg krånglar något infernaliskt. Alltså inte foglossning utan en låsning högre upp i ryggen. Imorgon s.k.a jag ringa till sjukgymnasten. Jag måste göra det.
Foton finns givetvis, det är ju så roligt!


Och så Milton till vänster och Småsyskonet till höger :)
Tror jag var större med Milton?! De första säger det, men jag känner det som att det är tvärtom. Kroppen är inte riktigt med mig denna gång tror jag ;)


Precis hundpromenad.
Nu film.
Kram och hej!

Tid till familjen

Hej fredag, hej solen, hej snart ledighet tillsammans!
Aaaaaahh, snart är det ju helg igen, skönt :) Jag får aldrig nog av just det, ledighet tillsammans allihop. Det är som en drog och den blir bara värre och värre. Jag har så mycket egentid i veckorna att det nog är därför jag alltid älskar ledigheten tillsammans.
 
 
Mitt lilla fina Snöre. Världens bästa. Han är nog som jag, älskar ledigheten lika mycket. Älskar att vara hemma.
Ikväll vankas grillat i svärföräldrarnas husvagn. Imorgon kalas för siste man i gänget, Gurra. Allas våran lillebror!
På söndag förmodligen trädgårdsmässa med mamma.
Vi blir alltid ganska uppbokade på helgerna, så mycket vi vill hinna göra. Lite dumt för det blir sällan så mycket ledighet som vi skulle behöva. Men imorgon på dagen ska vi bara vara tror jag, alla tre. Göra precis det vi vill och känner för. Förhoppningsvis ;)
 
Från det ena till det andra. Nu sitter jag vid min nya fina arbetsplats och myser, superfint är här. Så ljust och fräscht det blev, tänk vad färg kan göra! På spotify hörs Kent, frukosten är intagen. Djuren är utfodrade, hästarna i hagen. Jobb en timme till, sedan lunch. Farmors kålpudding, mmmmmmm...! Bland det bästa jag vet!
 
Vi hörs, stor kram!!

Äntligen!

Arbetsplatsen här hemma är nu så gott som färdig, så när som på en ordentlig arbetsstol till mig. Men jag sitter ju bra mycket bättre här, än någon annanstans i huset redan nu så det är ju bra. Ja, och så vill jag komplettera med trådlös mus och tangentbord. Och en större datorskärm. Det är mycket man vill här i livet ;)
 
Men visst blev det himla fint? Ljust och luftigt, tack vare att taket blev vitt och de nya skrivborden.
Marcus spelhörna fick inte vara med på bild, hahaha.. Vi valde högblanka skivor, tyckte det blev ganska läckert. Och så praktiskt med vars en lådhurts som förvaring.
 
 
 
Dagen har varit helt fantastisk; en vanlig vardag med dagis och jobb för oss, härligt! Vi har ju vabbat, jobbat och haft oss tidigare hela veckan, så det var skönt med en vanlig dag. Dessutom har vi hunnit uträtta SÅ mycket. Ett minus att gräsklipparen inte ville starta ikväll, stackars Marcus kom in nästan gråtfärdig - vår gräsmatta ser ut som en supergrön äng nu efter allt regnande och behöver verkligen klippas. Men i övrigt har vi fått massor gjort; städat huset, varit på banken, piffat med arbetshörnan och så vidare. Det är verkligen härligt att få saker gjorda, älskar den känslan!
 
Nu ska jag lämna min arbetshörna här och gå ner och slänga mig på soffan och invänta Marcus som är och tränar.
Kram på er!

I min trädgård...

...där har jag så mycket fint!
Som dessa tulpaner till exempel, hur söta är dem inte? Dessa vita krusiga blad gör mig helt lycklig!
Just sådant här kan få mig att, redan nu, längta till hösten då jag får sätta massor av nya lökar och inte minst till nästa vår, då jag får se dem växa upp.
 
 
 
Jag skulle vilja sätta så pass mycket nya, att jag har råd att plocka in några och sätta i en vas, som det är nu har jag för få. Nästa år får det bli massor av nya helt enkelt, ååååååhh så underbart!
 
Idag skiner solen här, älskar det. Milton är tillbaka på dagis och jag hoppas han får hålla sig frisk några dagar nu i alla fall. Därför har jag redan hunnit vara ute en sväng och fotat i trädgården.
Nu blommar det så fint ute, inte minst syrenen som inte bara är fantastiskt fin när den blommar, utan luktar ju helt galet underbart. Synd att den blommar över så fort bara ;)
 
Nu måste jag återgå till jobbet, har massor att göra!
Kram på er!!

Den 25 juli...

...blir vi tvåbarnsföräldrar!
 
Nu är det alltså bestämt. Efter två aurorasamtal och idag ett samtal med en läkare bokades det in och det känns så himla bra, äntligen är det bestämt och vi fick igenom det.
Miltons förlossning var verkligen det värsta jag någonsin varit med om och något jag aldrig vill utsätta mig, Marcus eller en bebis för igen. Och jodå det finns dem som haft värre förlossningar än vi, men vår var verkligen tuff och, för mig och Marcus, hemsk på många vis. Jag vill inte alls gå in på det här inne, men jag kan väl säga att om jag inte hade kunnat få igenom ett snitt, hade jag aldrig skaffat fler barn.
 
Första aurorasamtalet var tufft, jag fulgrät och snorade mig igenom den timmen, hahaha.. Det var tufft att prata om allt igen helt enkelt. Andra gick mycket lugnare och idag med läkaren var jag mest nervös över att vi inte skulle få det beviljat eftersom vi visste att det var idag det skulle bestämmas.
 
Redan innan samtalet var vi ganska spaka och hjärtat slog lite snabbare. Men av andra orsaker - vi var först på plats vid en trafikolycka påväg in till sjukhuset, gulp! Allt gick verkligen så bra det bara kunde, trots hög hastighet (precis innan en motorväg tar vid) och vi kunde efter en stund få köra från platsen, efter att polis, ambulans, brandbil och bärgningsbil kommit dit.
 
I eftermiddag blev det ytterligare ett besök på sjukhuset för vår del, med en Milton med krupp, suck.. Stackaren! Men oj vad snabbt det gick där inne! På en halvtimme var vi färdiga och kunde få köra hem igen. Nu sover Snöret och jag hoppas han får sova mycket inatt, då han inte är bortskämd med det de två senaste nätterna.
 
 
Nu tänker jag lägga mig raklång på soffan och bara vara. Det tycker jag att jag är värd, efter denna lite tokiga dag!
Stor kram!!

Måndagslista nr 182

Måndag igen dårå och idag står VAB på schemat för mig, kombinerat med jobb.
Gud vad dumt! Jag hade skrivit denna lista redan i måndags morse, men GLÖMT publicera den, haha.. Jag skickar den som den är, helt enkelt.
Idag är jag extra glad över att...
 
...vakna upp till en lite ljusare hall/datorrum på ovanvåningen, efter första strykningen igår, åååååhh vad tillfredsställande det är! Ryggen är öm idag men vad gör väl det? En strykning till ska vi ge taket och fönstret idag.
 
...Milton är hemma med mig. Jag ville verkligen inte vabba idag. Det är meckigt ibland att få allt att gå ihop, samtidigt som samvetet över att Milton mest får roa sig själv när jag måste jobba, inte är på topp. Men samtidigt är det så himla mysigt. Han älskar det och sitter mest nu uppkrupen i soffan och myser, jag passar på att jobba lite och skriva här. Det fungerar liksom jättebra på det stora hela. Han är egentligen inte så sjuk, snorig som tusan och sin dumma hosta, så det går ingen direkt nöd på honom :)
 
...vi avslutade helgen så himla bra igår; barnkalas, fika hos mamma och pappa, takmålning - woohooo!! Tre olika saker som lyfter sinnet några steg, helt enkelt :)
 
...vi imorgon (alltså idag!!) ska iväg på en v.i.k.t.i.g grej. Mer om det efter det, ser SÅ mycket fram emot det! Detta har jag/vi längtat efter i månader. Återkommer med ett nytt eget inlägg om detta senare ikväll :)
 
...nedräkningen till Miltons födelsedag har börjat, 15 dagar kvar (tror jag?!) och förberedelserna är på gång. Tänk att mitt fina lilla barn fyller fyra år så snart. Tänk att han blivit så stor. Jag blir helt gråtmild och tycker det är lite jobbigt, haha.. Samtidigt är det ju helt fantastiskt! Stora, lilla, älskade Milton!
 
...vi har så mycket fina kompisar, stora som små. Det är verkligen en skatt, det där. 

Färdigmålat!

Ja, nu är taket, taklister och fönstret färdigmålat - det gick fort!! Min rygg värker något grymt, men Marcus tog sista varvet själv idag så jag slapp, phuu.. Tack gode gud!
Men vad skönt det är nu efteråt, så galet härligt! I dagarna blir det förhoppningsvis nya skrivbord, en arbetsstol till mig, upp med ny taklampa och upp med tangentbord, datormus och skärm till mig - allt för en bättre arbetsställning vilket jag nu verkligen behöver. Det kommer bli SÅ bra!
Här i denna stökiga hörna blir min arbetsplats snart :)


Ja här ser ni ju hur mörkt, trist och gult det var tidigare. Nästa steg är just denna mörka passage till Miltons rum (som ligger bakom mig, från där bilden är tagen). Sist ut är vårt sovrum, sedan är taken klara!


Kommer ett nytt inlägg här ikväll. Måste berätta om vår eftermiddag! KRAM

Vecka 28

Tjohej vad tiden går!!
Nu är vi i vecka 28 :) Det grämer mig lite att jag slarvade ett par veckor med att fota magen med Milton så just vecka 28 har jag ingen jämförelsebild.
Men här är i alla fall veckans bilder med denna bebbe.




Helgen har för övrigt gått galet fort, som alltid! Idag har vi varit på Miltons första riktiga barnkalas - så himla kul!! Vi föräldrar var också med och lika trevligt hade vi :)
Ikväll har vi äntligen börjat måla tak igen, denna gång ovanför trappan i vårt så kallade datorrum - äntligen ska jag få en ordentlig arbetsplats! Taket är nu målat en gång, tre varv kvar.. Sista kvadratmetern var tuff; en låsning i ryggen, foglossning, min whiplash och så sammandragningar underlättar inte direkt, haha.. En man hade aldrig gjort det med samma krämpor ;) Han målade intill ikväll, Marcus alltså, och som hejarop fick jag "kom igen, vi är snart färdiga!" När jag hade hoppats på "sätt du dig ner älskling, jag tar sista biten", men man kan ju inte få allt ;)




Nu strax sängen, jag behöver sträcka ut kroppen. Kram och godnatt

Plantering!

Jag och mamma var iväg förra helgen och inhandlade hur mycket växter som helst, stort och smått!
Igår tog jag (eller vi...) således tag i lite plantering. Klockan 22 på kvällen. I ösregn. Marcus var väl inte jättelycklig, men gjorde det utan att protestera ;)
Jag har nämligen en låsning högt upp i ryggen för tillfället, vilket gör att jag inte är så rörlig och stark som jag normalt sett är. Himla surt då jag älskar att jobba med kroppen sådär ute i trädgården, eller som igår hämtade jag hö på egen hand också en sväng, lyfta höbalar och sådär, mhmmm.. Mumma för kroppen! Därför fick jag lite extra assistans med trädgårdsjobbet igår av min dräng, hahaha..
 
Jag och mamma köpte vars en hängrönn, så detta planterades således igår kväll. Häcken bakom är inte den fina hasselhäcken vi har utmed större delen av vägen, utan detta är en annan mycket klenare och tråkigare häck som går utmed en liten del av vägen och i vinkel vid vår uppfart. Denna del av häck ska bort någon gång och ska ersättas med ett plank, det kommer bli så galet fint!
 
Fotot togs idag, från Miltons fönster på ovanvåningen.
 
 
 
I helgen ska häckplantor sättas, wiiii !! Har jag sagt att jag älskar trädgård?! :D
Kram och hej så länge!

Idag regnar det

Jag sitter på ovanvåningen och jobbar idag (<--- och framöver förhoppningsvis, om jag bara inte vore så dum mot mig själv) vid Marcus skrivbord. Idag SKA vi ta tag i lättrenoveringen av vårt arbetsrum/hallen ovanför trappan. Så att jag kan få mitt egna skrivbord. Jag får skylla mig själv, jag vägrar sätta upp ett skrivbord innan här är målat, så så länge sitter jag ju i soffan där nere (inte bra för min rygg..) eller här vid Marcus skrivbord.
Men oj vad mysigt det var idag att sitta här uppe! Jag kan sakna ett ordentligt fönster. Här är snedtak och fönstret som finns här sitter snett bakom arbetsplatsen = inte mycket till dagsljus på mig. Men idag när det är grått och trist ute så är det ju riktigt mysigt. Fönstret har jag lite öppet bakom mig, så jag hör små lätta regndroppar på fönsterrutan och så luktar det sådär gott som det gör av regn.
Jag kan leva med det idag helt enkelt :) Regn har också sin charm, absolut. I lagom dos då, givetvis.
 
Och vad passar bättre än en stor mugg te intill? Inte mycket. Det enda jag kan sakna är hundarnas sällskap, de är kvar där nere och ligger och trynar, en i soffan och en på golvet, ni kan säkert gissa vem som är vem ;)
 
I morse blev vi sena, vi hade det så himla mysigt i soffan. Milton satt och tittade på Nicke Nyfiken medan jag låg och pratade med katten. Den där katten alltså, världens i särklass bästa. Han är fantastisk!
 
 
 
Bilden är hämtad från instagram, därför blev den såhär stor, men det får ni ta.
Nu ska jag återgå till jobbet. Kram och hej!

Måndagslista nr 181

Hej på er!
Idag är det ju måndag igen, veckorna går som sagt galet fort. Det märker kanske ni också av?
I alla fall, idag är jag extra glad över att...
 
...jag har fått massor uträttat idag. Älskar det!
 
...vi ska iväg på en viktig grej på fredag, som jag verkligen väntat på jättelänge.
 
...Milton verkligen är så himla fin och omtänksam. Som i morse när vi kom fram till dagis så sa han "när bebisen har kommit ut, kan du ju bära mig igen, mamma". Det känns lite motigt att inte kunna lyfta upp honom hur som helst, utan att han fått bli så stor så fort. Och ja, han är snart fyra år, men vet ni? Det spelar faktiskt inte någon roll, han är dock BARA snart fyra år också.
 
...Milton och jag hade en supermysig lässtund nu innan han skulle sova. Sedan tog pappan över och somnade med barnet. Eller nej alltså barnet somnade, pappan är vaken igen ;) Igår grät Milton sig till sömns och det tog över en timme, så allt var ju bättre än det...
 
...jag har massor av fint grönt som ska planteras, förhoppningsvis imorgon om det inte regnar allt för mycket. Annars senast i övermorgon - åååååhh vad jag längtar efter att få mitt fina stora träd i jorden!
 
...det är en dag närmare helg, haha.. Inte för att jag har stora problem med vardagar, men Milton har det för tillfället därför längtar jag extra mycket efter helg, så han ska få vara ledig ett par dagar igen...
 
...jag precis fick ett sms som gjorde mig SÅ himla glad!!!
 
Dags att avsluta här, tv väntar och jag har galet ont i ryggen, därför måste jag lägga mig ner.
Kram på er!

Att stanna upp

Jag har varit inne i himla dåliga vanor och ett sämre tänk än vad jag brukar. Inte likt mig. Men det har väl varit lite motigt, inte för mig egentligen, men för människor runt mig som jag tänkt mycket på. Och så denna graviditet med alla tokiga hormoner som ställer till det för mig ibland. Jag är verkligen varken trött eller utarbetad, men jag känner mig så ibland. Jag är irriterad, ledsen och sur ofta utan att egentligen vara det. Och oftast inte på någon annan än mig själv. Tröttsamt, dumt och onödigt.
 
Innan har jag alltid varit duktig på att stanna upp, känna efter. Njuta av nuet och må bra av någon anledning precis då. Detta har jag saknat. Men ibland får jag sådana ljusglimtar där jag stannar upp, känner enorm tacksamhet över så mycket och mår bra. Som här till exempel.
Ute och fotade i trädgården en dag i april; kortärmat och fladderbyxor över en växande mage. Solen värmde så gott. Väl stående där vid stora fina Kastanjen blev jag liksom stående en stund och bara tittade ut på mina två fina hästar, precis intill trädgården. Det är egentligen inte många känslor som slår detta; att vara ute i trädgården och allt som ofta hör jag hästarna frusta bara några meter bort. Trygghet och en lyckokänsla sprider värme i hela kroppen. Tänk att de ger så mycket, både trädgården men mest hästarna. Precis då är det inte svårt att stanna upp. Inte alls.
 
 
 
 
Och just detta måste jag bli bättre på igen, att stanna upp liksom. Ibland är det svårt, men oftast får man massor av chanser till just detta, det gäller bara att se det och göra det. Bara och bara, kanske något man många gånger behöver träna på, tänka på och bestämma sig för.
 
Kram
 

Måndagsjobb!

Åååååhh vad jag är trött i huvudet nu!! Samtidigt är det ju såhär jag älskar att ha mina arbetsdagar  Under förmiddagen har jag hunnit med två möten med tre mil mellan varandra = en del körning också. Där mellan (och under bilturen mellan) har jag hunnit med att ringa försäkringskassan, skatteverket, Trygg Hansa, en ekonomiavdelning, min bank och Miltons dagiskompis mamma, phuuuu! Jag har ont i örat efter headsetet 
Efteråt lunch med Marcus på stan och nu sitter jag vid datorn och jobbar det sista innan Milton (äntligen....!) ska hem.
Älskar verkligen sådana här upptagna dagar, haha.. Samtidigt är det väl tur att varje dag inte är sådan för jag känner mig rent vimmelkantig - jag är inte van vid detta.
Just de där känslan av att avverka mycket, få mycket gjort och bocka av från att-göra-listan, den känslan är så härlig. Jag älskar den.
Det enda jag skulle önska är en annan bil, hahaha.. Att ligga och köra med bilen jag har idag är sådär faktiskt. Snart kommer det ske en förrändring där dock och DET längtar jag till. Men det dröjer ändå ett tag till dessvärre, men den som väntar på något gott...
 
Dags att sätta fart, stänga ner och hämta hem mitt älskade Snöre från dagis. Åååååhh vad jag har saknat honom.
Kram på er, vi hörs senare!

Vecka 27

Hej söndag!
Denna vecka är vi inne i vecka 27, tiden går!!
Lite bilder dårå... En sida...



...och så andra den andra.



Och så har vi här Milton till vänster och Småsyskonet till höger. Same, same typ va?



Nu Beck, släppa in hästarna, lite mer Beck och sedan natt :)
Kram på er!

Valborg!

Dagen blev inte riktigt som planerat då våra vänner blev sjuka. Men oj vilken fin och mysig Valborg vi fick ändå. Grillade några korvar här hemma och sedan tog vi bilen och vidare ner till valborgsfirande nere vid sjön, enligt tradition. Så många gånger jag har firat Valborg där nere. Milton älskade det; massor av kompisar, en eld, kasta sten i sjön, sång, dans och ännu fler kompisar. Vi passade också på att hälsa på hos mina föräldrar lite snabbt där de plus min faster och farbror var.
Sedan for vi hem, Milton somnade och vi åt sedan glass och tittade film i soffan. En sådär precis lagom och kravlös kväll, perfekt!



Idag är det svalare ute, men solen skiner från en molnfri himmel. Ute ska vi vara, på ett eller annat vis :)
Stor kram, hoppas er första maj är välkommen och blir fin!
RSS 2.0