Huvudvärk och sjukdomstillstånd
Publicerat 2016-08-31 19:38:38 i
Allmänt
Hej vänner.
Alltså jäklar vad jag varit risig de sista två veckorna. Inte klokt alltså.
Nu har jag nog åkt på bihåleinflammation och jag har så ont att varje steg jag tar, smärtar innanför pannbenet. Jag kan knappt böja mig fram och att resa mig från liggande till sittande eller sittande till stående gör makalöst ont i huvudet. Så pass ont att jag liksom får hålla emot med handen mot pannan. Vidrigt! Och då har jag egentligen en rätt hög smärttröskel tycker jag.
Men de här två, är friska *peppar peppar* och som vanligt, tack och lov. Dessutom så pass stora att de reder sig rätt bra själva och förstår ändå att jag inte är som vanligt.
Och att äta frukt på däck-trappan är det mysigaste vi vet.
Nu ska jag återgå till vilandet här.
Stor kram
Måndagslista nr 301
Hej på er!
Idag är det måndag och jag är lite extra glad över att...
...mitt hår är SÅ fint, sedan frisörbesöket i fredags. Älskar nyklippt och nyfärgat hår. För i övrigt idag känner jag mig rätt risig. Superförkyld, ont i kroppen och framför allt ont i nacken. Men håret levererar iallafall :)
...vi hade kanske den mysigaste kvällen på länge i lördags. Kräftskiva hos mina föräldrar med syrran plus kille. Jag var sådär positivt inställd att åka på kräftskiva = utomhusaktivitet med Dante. I en trädgård utan grind och öppet in till två grannar. MEN det gick faktiskt ovanligt bra och Dante skötte sig fantastiskt bra. Han gick och hängde på grannens altantrappa vid ett par tillfällen, men annars ingenting och vi vuxna fick springa ovanligt lite efter honom - heja Sparven! Och kvällen var verkligen så fin och vi kunde sitta ute hela kvällen. Älskar sådana kvällar!
...jag ska på barnklädesparty ikväll. Det är rätt mysigt, en mamma mammor som hänger och fikar, tittar på barnkläder och så i ett par timmar. Kul! Blir lite provocerad förvisso över uppdelningen mellan pojk- och flickkläder, som inte stämmer överens med så som jag vill ha det - könsneutralt. Men allt det andra är toppen, så det ska bli roligt :)
...idag börjar Miltons fotbollsträning. Egentligen redan förra veckan, men då var Milton så förkyld att vi fick fick hoppa över det. Så idag början han på riktigt, så roligt! Han har längtat efter detta, så vi ser fram emot det allihop. Även Dante som i morse tjatade om "spela fotboll", hahaha.. Besvikelsen blir kanske stor, när han inser ikväll att han inte får vara med. Vi får se hur det går ;)
...barnen har sovit bra tre nätter på raken. Det är ju sådant man knappt vågar andas om egentligen. Och eftersom jag känner mina barn rätt väl, vet jag nästan till hundra procent, att detta är övergående och att vi snart är tillbaka i gamla dåliga nätter, haha.. Positivt tänkande är inget vi tillämpar, gällande sömn. Realistiskt tänkande istället. Men vi är glada och tacksamma över dessa bra nätter, det gör underverk för trötta själar.
...Marcus och jag har hittat HBO på tv'n och nu börjat titta på "Sex and the city" från första säsongen. Älskar serier! Nu har vi att göra ett tag, för där finns ju ett antal säsongen - älskar det!
Nu måste jag kila, hörs!
Att inte vara så stolt över sig själv...
...och när det går lite över styr.
I lördags var jag själv med barnen, Marcus var i Stockholm på jobb.
Och på kvällen, när han kom hem, skulle vi på kräftskiva. Jag skulle tina lite kräftor och hade glömt ta upp dem i tid från frysen. Dessa skulle således tina.
Sagt och gjort. Jag satte kräftorna i badkaret/duschen, drog igång vattnet och gick ut. Och glömde bort att jag hade vattnet igång. En timme senare kom jag in i badrummet (eller okej, jag sprnag hysteriskt från soffan till badrummet, eftersom jag kom på vad jag en timme tidigare sysslade med) och upptäckte till min fasa jordens översvämning.
Känner ni igen känslan av att upprivet titta på vad som hänt och inte veta vad ni ska göra eller var ni ska börja, samtidigt som ni vet att ni måste agera NU? Inte? Då jag kan besvkriva den med ett ord: Vidrig.
Över hela badrummet stod nästan en halv decimeter vatten, över hela golvet. Milton fick agera assistent och stod och skopade vatten från duschkabinen och ner i toastolen. Medan jag började på golvet, för att se till att allt inte rann ut i hallen.
Milton uttryckte sig såhär: "Mamma, dethär är det jobbigaste jobb jag någonsin har gjort". Jag var villig att nästan hålla med honom. Han var i vilket fall otroligt duktig och fixade en lång stund, tack!
Dante var mest bekymrad och stod på avstånd, lite rädd över att behöva bada eller så, hahaha..
Badrummet har nog i alla fall inte varit såhär rent, sedan vi flyttade in. När vattnet ändå var borta, men allt fortfarande var blött, så passade jag på att skura kanter och hörn och torka rör och så vidare. Och rensade avloppet från en massa hår (så äckligt..). Det var lika bra liksom.
Japp, det är okej att skratta åt mig. Typ som när jag fyra dagar tidigare, råkade torrkoka potatis.
Eller som när jag glömde vattenslangen igång en hel dag ute i hästhagen, när jag fyllde på vatten, för ett par år sedan. Tack och lov, för en klåfingrig ponny, som hade råkat stänga av slangen på handtaget, phuu..
Alltså ärligt talat. Det är dags att hädanefter dra igång en äggklocka eller ett larm på telefonen, så fort jag inser att jag tänker lämna det jag nu gör, för att göra något annat.
Jaja, en får bjuda på det.
Ny frisyr!
Publicerat 2016-08-26 22:43:57 i
Allmänt
Ni vet känslan av att lämna frisörsalongen efter ex antal timmar och vara sådär galet nöjd? Tänk att jag har turen att känna så varje gång - Mija är fantastisk!
Känner mig så fin nu, att det nästan inte är klokt! Älskar det. Älskar kontrasterna av det riktigt mörka uppe och rätt så ljusa längre ner - sååå snyggt!
Sen är det inte bara det, att jag får chansen att bli sådär fin.
Jag får chans att umgås med Mija under dessa timmar, utan barn, utan jobb. Bara vi och en himla massa samtalsämnen. Att prata ostört. Att dricka en kopp te medan färgen sitter i, samtidigt som jag bläddrar runt lite på måfå i en tidning.
Och att få lite huvudmassage och bara ha det så allmänt gött. Livet alltså!
Ikväll sitter jag här, gräsänka eftersom Marcus är i Stockholm. Äter Polly för glatta livet och känner mig rätt fancy i mitt hår.
Dessutom var barnen och jag på strålande humör hela kvällen. Milton och jag slängde lillebror i säng. Sedan dukade vi fram godis och tittade på Fångarna på fortet. Så mysigt att bara hänga runt med min Milton.
Milton är inte ett barn som slänger sig med komplimanger hur som helst. Han har gått över till ett "coolare" stadie och har en enorm integritet. Men ikväll var han fantastiskt söt. Som när han såg fotot på mig här ovan och sa:
-Mamma du är så vacker att jag nästan blir kär i sig!
Eller som en stund senare, när det var dags att sova:
-Mamma, vet du hur mycket jag älskar dig egentligen?
Åh. Min fina unge.
En pojke med tofs
Publicerat 2016-08-26 13:57:00 i
Dante
Alltså. Igår kväll dog Marcus och jag sötdöden typ.
Dante hade tofs i sitt lilla, lockiga, blonda hår. En liten liiiiten Zlatan-knut och han var lite coolare än vanligt. Dante alltså, inte Zlatan. Alltså Så fint!
Med detta barn tänker jag försöka vänja honom vid tofs redan nu, så kanske han uppskattar det och vill ha det med åren. Milton har aldrig velat ha tofs, jag kanske började med det för sent på honom tänker jag. Eller så spelar det ingen roll.
Så länge Dante inte misstycker, så får han ha tofs helt enkelt. För det kan vara det sötaste jag någonsin har sett. Han rockar förresten fredagen på förskolan med tofs såklart.
Ser ni vad ljus han är? Vi andra brunetter och brunögda. Och så kommer denna lilla unge; blond och blåögd. Älskar den kontrasten från oss andra.
Tror förvisso att han kommer bli mörk med åren (inte ögonen dårå, men håret). Marcus var också blond som liten. Men det är ändå himla fräsigt med denna lilla blondinen. Kontraster är härligt!
Nu är det fredag, helgen knackar på och vi ser fram emot det otroligt mycket!
Marcus är iväg ett dygn, så jag och småpojkarna är själva. Ikväll slänger vi Dante i säng, sedan gosar Milton och jag ner oss i soffan framför Fångarna på fortet. Japp, en riktig fredag!
Vi hörs, stor kram
Att ha en vanlig torsdag
Publicerat 2016-08-25 12:41:00 i
Allmänt
Idag är det torsdag. En helt vanlig i torsdag i våra liv.
Solen skiner, barnen är på skola och dagis, vi andra jobbar.
Jag har lunch och sitter ute i solen och njuter livet.
Och så längtar jag orealistiskt mycket hem, hahaha.. Jag älskar att vara hemma.
Undrar varför? Det är smutsigt och lite småäckligt hemma hos oss just nu, suck.. Båda hundarna löper.
Där är massor av disk i vasken, massor av tvätt som borde sorteras och annat som behöver göras.
Dessutom är våra barn galet högljudda och energiska för tillfället. De är makalösa och de är bland annat SÅ svåra att få i säng, framför allt Dante.
Men ändå längtar jag hem och längtar efter barnen.
Speciellt när jag hittar ett foto som detta och ser mitt lilla goda barn. Som är så fin och rolig och härlig.
Ni fattar va? Svårt att inte längta.
Jag ska försöka påminna mig själv om samma längt, imorgon bitti när Marcus åkt till Stockholm ett dygn och jag är själv. Dante är SÅ arg och ledsen vid nattningen. Och på natten när han vaknar. Och på morgonen vid 05 om han inte får gå upp då. Just nu fungerar verkligen inte våra nätter alls och det känns rätt hopplöst.
Han är fantastiskt på så många vid, min Dante. Men alltså sömnen. Dör en smula när jag tänker på den.
Samtidigt påminner jag mig själv om att det är okej. Det kommer bli bättre. Han kommer inte hålla på såhär om några år. Det vänder. Jag får trots altt möjligheten att finnas här. Det är viktigt att påminna sig om det, när allt annat känns rätt mörkt.
Att plocka plommon
Publicerat 2016-08-24 21:09:00 i
Allmänt
I år verkar det vara ett riktigt bär- och fruktår - härligt!!
Vi har förvisso inga fruktträd alls på vår tomt, tyvärr. Men utanför har vi (vi och vi, men ja, ändå, haha..) och där plockar vi frukt när det ges tillfällen.
Som igår kväll, när Milton och jag gick ut med en liten skål. Och där fanns massor av plommon. Sååå härligt och så gott! Hela trädet är fullt av dem och vi njöt en stund av ätande och plockande.
Så idag var det en nöjd kille med plommon mer sig till skolan.
Att plocka sin egen frukt, för att sedan ta med sig den till skolan - vilken lyx.
Och vädret alltså. Varmt och skönt och vi hade det så himla mysigt tillsammans, han och jag.
Och som vanligt slås jag av känslan, av vad bra vi bor. Vi bor så otroligt galet himla fint. Vi älskar det. Kanske mest jag. Jag är den hemma hos oss som älskar vårt hus allra mest. Sedan är det nog Dante, som kan röra sig fritt bäst han vill typ. Och se andra två på delad tredjeplats, nöjda liksom.
Men jag, jag älskar det så himla mycket. Så mycket att det nästan gör ont i magen och jag tänker att det är för bra för att vara sant, någon gång kommer jag väckas ur bubblan. Så löjligt egentligen kanske.
Vi bor som sagt himla fint!
Dante och tändaren, del 2 och tankar gällande sömn
Publicerat 2016-08-24 17:20:00 i
Dante
Alltså detta lilla barn! Han är SÅ rolig. Sent i förgår kväll vaknade han och hängde med oss i soffan en timme (han är ju som sagt hopplöst usel på att sova, men otroooligt söt och himla rolig att hänga med) (han var vaken igår kväll också, men somnade i min famn på soffan (?!) efter en liten stund).
I alla fall. Jag bar ner honom från sängen till soffan, med två nappar och sin tändare. Den sistnämnda är lite viktigare än typ alla andra saker i världen. Det är så konstigt och roligt, hahaha..
Han kom på en ny grej med den, han är ju rätt uppfinningsrik, Lillsparven. En napphållare och nappförvarare på samma gång! Uppfinningsrik som sagt, jag ger honom det.
Och så skulle han kunna vara jordens sötaste tvååring, vansinnigt söt på alla vis. Även med den där tändaren i näven. Kanske extra söt då?
Nätterna överlag är förvisso rätt pissiga över lag. Alltså ärligt. Om det är något som Marcus och jag faktiskt har misslyckats med, gällande våra barn, så är det just barnens sömn. Vi har alltid varit noga med rutiner, man ska i säng en viss tid varje kväll etc. Men i övrigt, totalt misslyckats.
Milton har sedan drygt 1,5 år tillbaka sovit rätt dåligt. Han sover nu inne hos oss och det får han gärna göra. Han tar jättelång tid på sig att somna. Han vaknar tidigt. Han vaknar på nätterna.
Dante i sin tur vet ju inte hur man sover. Första halvåret sov han ju ingenting på nätterna. Efter det har vi haft mellan 2 och 12 uppvak varje natt. Ofta vaknar han och vill vara uppe ett par timmar. Det kan vara allt från mellan 23 till midnatt eller runt 02 till 05. Totalt värdelöst såklart.
Vi har funderat i drastiska banor, om vi ska försöka sova tillsammans alla fyra och i det andra rummet bara har en extrasäng där en vuxen kan gå och lägga sig själv eller tillsammans med ett barn. Allt för att hela tiden vara nära Dante och snabbt kunna vara där och stoppa i napp innan han ens hinner vakna.
I ett annat andetag funderar vi på om barnen skulle kunna sova dom två i samma rum och få lite trygghet av varandra, för att komma in till oss när de vaknar på natten och sova vidare hos oss.
Eller kör vi på som nu med Milton hos oss och Dante i det andra rummet. Att vi sover med Milton och Marcus går in till Dante varannan natt och jag varannan natt. Tills huset är utbyggt och barnen kan få vars ett rum och vi försöker kunna samsova med barnen i deras rum, vid behov.
Har ni några tips eller förslag?
Jag gnäller egentligen inte så mycket, men sömn är viktigt - inte minst för barnen. Vi behöver alla få sova. Vi är två föräldrar som jobbar heltid båda två. Barnen i sin tur är ju därför också igång mycket, på förskolan och i skolan/fritids.
Vi kan ju inte direkt sälja barnen (haha..). Men de få nätterna utan barn när vi har ordnat barnvakt är verkligen halleluja moment-YOLO-carpediem-guld-bland annat. Åh så skönt att få sova ostört. Oftast ordnar vi dock bara barnvakt om vi har planer och därmed sover för lite ändå. Vi borde bli bättre på att ordna barnvakt då och då utan att vi har andra planer, bara för att få sova.
Sin första skoldag
Publicerat 2016-08-23 12:37:00 i
Milton
Idag gör han det. Sin första skoldag i förskoleklass/nollan/lekis (vad man nu väljer att kalla det).
Mitt lilla, stora barn! Här påväg mot skolan, en helt ny värld som nu tar sin början.
Allt gick fint! Väl på skolgården var Miltons första mening "Oh my god....". Han blev nog lite folkskygg till på köpet. För där var så mycket folk; föräldrar, barn och pedagoger i en salig blandning.
Men fort hittade vi kompisar som han ska gå i samma klass som.Efter en stund kom hans fröken ut och alla barnen ställde upp på led. Sedan pussades vi hejdå (undrar hur länge jag kan räkna med att få en puss och en kram som hejdå?! Hoppas länge till) och barnen gick i samlad trupp in.
Kvar stod jag med en annan mamma och vi kunde inte alls begripa hur våra pojkar har kunnat bli såhär stora? Det var ju inte längesedan vi skolade in dessa två tillsammans, tyckte vi. Åh. Vad åren går fort.
Men spännande är det, verkligen! Han har redan klargjort att han inte alls vill ha läxor eller räcka upp handen i klassrummet, hahaha.. Känns som att detta kan bli tufft ;) Men jag tror nog att han vänjer sig vid hur skolans värld fungerar. Jag hoppas så att han blir lik mig i det avseendet; jag har alltid älskat skolan, oftast skött mina läxor och haft mycket kompisar. Jag har varit social och framåt, räckt upp handen och pratat på tok för mycket (hahaha..).
Det ska bli otroligt spännande att se vilket skolbarn min Milton utvecklas till och vad han kommer tycka om det. Jag längtar så mycket till i eftermiddag, när vi ses igen, han och jag.
Måndagslista nr 300
Woohooo - trehundrade listan! Otroligt.
Idag är jag lite extra glad över att...
...jag ändå känner mig lite fräschare idag, efter en helt med major förkylning. Hoppas vi slipper förkylningar sedan på ett tag.
...jag fick vara så stolt över Milton igår, när han hoppade i hopptorn. Många andra barn trängdes överst, för att få chans att åka först nerför en rutschkana. Men inte Milton, som satt fint och väntade på sin tur varje gång. Tillslut tröttnade han på att alla trängdes, så då satte han sig i gattet mellan trappan upp och kanan och höll ut armarna (och tittade på mig för att få bekräftat att det var ok. Av mig fick han två tummar upp), så att barnen före fick chans att åka ner och att barnen bakom fick vänta. Duktiga Milton. Han vet hur det ska vara. ♥
...jag ska på barnklädesparty ikväll. Brukar vara trevligt och mysigt. Lite fika och sådär, tummen upp :)
...Mimi och jag har bokat biljetter till Kent och jag är såååå lycklig över det. Älskar Kent!
...det är lönevecka, whoop whoop! Alltid uppskattat, såklart ;)
...jag ä.n.t.l.i.g.e.n har tagit tag i min stackars rabatt. Den kommer bli SÅ fin när jag är färdig med den! Ser verkligen fram emot att se resultatet sen.
Nu måste jag fortsätta. Vi hörs. Stor kram!
Kräftfiske
Publicerat 2016-08-22 12:34:00 i
Dante
Hej på er!
I fredags kväll var vi allesammans hos Marcus mormor och morfar med de andra kusinbarnen, för kräftfiske.
I fredags slängdes burarna i, barnen fick provsitta i traktorn och vi fikade och barnen lekte. En fin kväll, helt enkelt.
I lördags morse sågs vi där ute igen, för att vittja burarna. Och det är ju så roligt, vi alla jämförde det med julafton och paketöppningen då. Vi hann även med fika och lek, viktigt det också.
Jag vågade faktiskt hålla i en kräfta, har aldrig hänt tidigare!
Milton är bra mycket tuffare än mig!
Här är en av hinkarna med fångst, påväg mot nästa kräftdamm.
Och Dante. Med tändaren. Som vanligt.
Men det är fint. Alla får hjälpa till, i den mån de kan och vill.
Dessutom är det ett fantatiskt minne, för barnen att få ta med sig i livet. Det är fint att deras gammelmorfar och gammelmormor gör detta med barnen. Nästkusinerna får chans att göra något tillsammans och det är så roligt att ses!
Och det där minnet att bära med sig. Barnen pratar om detta länge efteråt och kommer med största sannolikhet se tillbaka på detta när de är äldre, som ett fint minne.
Jag älskar barndomsminnen. Det är viktigt att få med sig fina minnen. Jag kan se tillbaka på min egen barndom som en otroligt lycklig tid med massor av minnen. Det har gjort mig trygg. Jag hoppas det blir samma för mina barn.
Vad gäller djuren, så tycker jag det är bra, att barnen får se vad som händer. Först fiskar vi kräftorna, sedan ska dessa kokas, för att sedan kunna äta dem. Lite som var köttet kommer ifrån (vi tittade förresten på ett dött vilt (typ ett rådjur eller en hjort) som hängde i en bod där vi fiskade kräftorna. För barnen är det inget konstigt. Det var ett vilt, nu är det snart kött som kan ätas, inga konstigheter liksom).
Och så älskar jag närproducerat, för mig är det viktigt. Och kräftorna är odlade en knapp mil hemifrån - guld!
När han klippte av sig håret
Publicerat 2016-08-18 18:01:00 i
Allmänt
Ja alltså, en stor del av Miltons hår rök förra veckan. 18 cm!! Och jag (japp jag, ingen annan) var SÅ nervös över detta och inför frisörtiden. Milton hade bestämt sig för att klippa av sitt hår helt. Alltså vi pratar rakat på sidorna och ca 7 cm hår kvar på huvudet, lite tufft kammat åt ett håll.
Jag har verkligen stålsatt mig och inte sagt något alls om detta, för att han ska få välja själv.
Väl hos frisören så började Marcus med att klippa sig, för att sedan förklara för Milton att "såhär kort blir ditt hår sen". Då fick barnet kalla fötter och ville inte alls klippa av allt.
Till min och frisörens s.t.o.r.a lättnad!
Sedan kan han hem och han var SÅ fin (prick lika fin som har var i 18 cm längre hår och som han säkert hade varit i kort frisyr också, såklart) och jag blev nästan tårögd av lycka. Jag har alltid sagt att för mig är Milton ett barn med långt hår. Det vill jag verkligen så gärna att han har. Så länge han själv vill, givetvis.
Här ser ni före (i tofs) och efter. Vackra, bästa barnet!
Jag skulle verkligen önska att folk i allmänhet slutar ha åsikter om Miltons hår. Verkligen. De flesta tycker som jag, att det är så fint. Men så är där vissa få, oftast äldre män, som tvunget måste ha åsikter och säga dem högt, ofta till Milton. Som tvunget ska tycka och tänka och ha åsikter om det. Så dumt egentligen, vuxna människor liksom.
Egentligen är det oerhört respektlöst mot ett barn. Jag har svårt att tänka mig, att dessa vuxna skulle ha samma åsikter till en vuxen människas utseende.
Så länge Milton är nöjd och har det som HAN vill, så måste det ju vara det absolut viktigaste. Kram!
Fritidsstart
Publicerat 2016-08-17 12:40:00 i
Allmänt
Idag bockar vi av ännu en milstolpe. En halv i alla fall. Vi tjuvstartar skolans värld denna vecka med fritids, själva skolan (förskoleklass) drar inte igång förrän nästa vecka.
Men i alla fall. Idag var det således dags för fritids. Milton fick vara hemma två dagar längre, än vad som var tänkt, på grund av en stukad fot, stackaren.
Men idag så. Milton och jag är rätt lika så och tycker det är rätt jobbigt med förrändringar. Att börja skolan är såklart en ny värld och en stor förrändring mot det liv Milton är van vid. Så han var rätt opepp i morse och ville inte. På väg dit sa han "Mamma, nu har jag gråt i ögonen. Jag vill inte att du lämnar mig". Åh. Då fick även jag gråt i ögonen. Så jag fick stålsätta mig och förklara vad som skulle hända, att jag var helt säker på att han kommer ha jätteroligt och så vidare.
Väl inne på fritids träffade han en gammal dagiskompis direkt och det var inga som helst problem att säga hejdå. Vilken lättnad!
Min lilla, mjuka pojk. Ute i den stora hårda världen. Älskade du Milton.
Så. Nu hänger han alltså på samma skola som jag gick på, när jag började på lekis och upp genom lågstadiet och mellanstadiet. Det är fint. Jag hoppas Milton får med sig lika många fina minnen och kompisar, som jag har därifrån. En liten tjuvstart, innan det drar igång på riktigt nästa vecka. Det kan vara skönt det också, med mjukstarter.
Vi har gjort Öland
Publicerat 2016-08-16 11:08:39 i
Allmänt
I fredags morse for vi mot frukost i Lörby i Blekinge. Långbord utomhus med stora och små och det var så gott!
Mest glad var jag över att där var staket runt hela tomten, eftersom vårt yngstebarn är rätt rymningsbenägen, haha..
Efter det körde vi i en fyrabilarskaravan mot Öland. Det gick orimligt bra med våra barn i bilen. Vi var beredda på det värsta, med tanke på vad Dante tyckte om bilresan till och från Kolmården förra året.
Nu Öland. Vi bodde i Safari-stugorna med Zebror och strutsar som grannar. Och vi kunde se apor och lejon på avstånd, spännande (även om jag som vuxen och djurvän tycker det känns rätt fel med denna djurhållning i dessa inhägnader).
Dante var rätt "jädd" (rädd alltså) för djuren, första timmen, haha.. För mig är det så konstigt att han är rädd för djur, vi som ändå har så mycket djur hemma och är bland djur mycket. Milton har aldrig varit rädd för djur.
Dante fick därför sitta i mitt knä vid staketet och vänja sig lite.
Sedan gick barnen och jag längs med staketet och Milton pekade ut djuren för Dante.
Övrig tid med Dante utomhus, gick mest ut på att jaga honom. Han är hopplöst intensiv och självständig, min Sparv!
I lördags och söndags gjorde vi djurpark, karusellåkning och badland.
Djur är spännande och roligt, det tyckte vi allihop (om det nu inte vore för den där djurhållningen som inte överensstämmer med mitt samvete...).
Milton sprang mest omkring med min telefon och tog foto på alla djur.
Dante vågade till och med klappa getterna!
Och karusellåkningen var populär.
Milton fick ä.n.t.l.i.g.e.n åka sitt Pariserhjul! Som han har längtat efter att få åka det. Det var fint att få uppleva det med honom.
Dante (och tändaren) fick åka sin allra första karusell någonsin. Vi fick knappt av honom efteråt!
En fin semester med ett stort gäng vänner. En fantastiskt kul helg, som vi alla hade längtat väldigt mycket efter.
Milton ville inte hem och längtade tillbaka direkt efteråt, så det måste ses som ett gott betyg ändå.
Kram!
Måndagslista nr 299
Men hej på er!
Idag är jag extra glad över att...
...vi lägger en finfin helg bakom oss, med bästa extrafamiljkompisar. Vad vi tycker om er! En intensiv helg med barn som är eh... Rätt härliga och rätt intensiva, minst sagt. Men åh! Bra helg ändå!!
...Milton och jag har haft en fin vab-dag tillsammans. Stackaren skadade foten i helgen dessvärre. Den röntgades idag och tack och lov visade det inget mer än en rejäl stukning. Vi blir hemma och myser imorgon också, han och jag.
...Devious Maids är igång med tredje säsongen nu! Sjukt bra serie, blev SÅ glad när jag upptäckte det.
...jag har tränat idag. Först gymmet och efter det sprang jag en liten runda (alltså verkligen liten). Mycket onyttigheter, en del alkohol och sömnbrist på sista tiden, som verkligen gör sig påmind när jag tränar. Örk! Dags att falla tillbaka i bättre vanor.
Nu, serie! Kram
Dante och tändaren
Publicerat 2016-08-10 17:16:00 i
Dante
Många har reagerat på att Dante alltid syns med en tändare i handen. Det är korrekt uppfattat. Ni kan vara lugna, den fungerar inte. Men den verkar fungera lite som ett substitut till snuttefilt.
Hans tändare (helst den vita, men finns den inte i närheten så går det bra med andra) är med honom överallt.
Den var med på Ven. Den är med vid havet. Den är med när vi är iväg och handlar. Den har varit med på festivaler i sommar. Den har varit med på alla utflykter de senaste månaderna. Den är med när han sover. När han är ute i trädgården. Den är med i Sölvesborg. Den är med hos mormor och morfar. Den är med överallt, helt enkelt. Den kommer med största sannolikhet följa med till Öland i helgen också.
Och han är ju så jädrans söt att det inte är klokt. Lite galen och lite väl fascinerad av eld (hjälp!).
Vi tänkte såhär från början, att vi låter honom ha den där tändaren och lägger ner den fighten, så avdramatiserar vi den där fascinationen. Men nä. Alltså det har ju inte hjälpt. Istället är tändaren som sagt nu som en snuttefilt. Något han bär med sig, tillsammans med napp, var han än är typ.
På förskolan? Eh, nej. Där har vi faktiskt satt ner gränsen, hahaha.. Annars är jag rätt säker på att pedagogerna hade sagt ifrån.
Samtidigt tycker jag det är rätt roligt. Det har blivit hans grej liksom. Och ja, alltid provocerar det någon. Och då får det ju göra det, hahaha.. #mogenmamma.
Ses! Kram
Utflykt med mamma och Mimi
Publicerat 2016-08-09 12:29:00 i
Familj
En dag förra veckan tog Mimi och jag med vår mamma på utflykt, som en födelsedagspresent från oss.
Och vi hade det så mysigt och SÅ roligt, som alltid när vi tre hänger.
Vi satte oss i bilen och körde mot Österlen där vi landade på Apotekarns Trädgård.
Tur med vädret och allt det där också, dessutom, så vi satt ute och åt och lyckades få det mysigaste bordet. Vi åt stenugnsbakad pizza, vi kollade i butiken, vi förundrades över Fikonträdet och vi hade det så härligt!
Efter det så körde vi upp mot Kivik och landade på Kiviks Musteri. Där vi tog en fika bland ungefär en miljon getingar. Där vi gungade på härliga gungor. Där vi skrattade så vi i princip kissade på oss. Alltså jag säger ju det, vi har alltid galet roligt när vi hänger. Men bara när det är vi tre, då har vi som roligast.
Mamma var nöjd med dagen och det var definitivt vi andra två också.
Det är tradition, det här. Vi åker alltid tillsammans en dag varje sommar. Köpenhamn har det varit tidigare, Österlen de två senaste åren. En dagsutflykt, som är så fin och jag tänker tillbaka till med kärlek.
Måndagslista nr 298
Hej på er!
Idag är jag lite extra glad över att...
...första arbetsdagen för mig är gjord. Heja, heja! Bara två arbetsdagar kvar denna vecka, sedan tar jag lite ledigt igen och vi åker till Öland med bästa vänner. Så bra att de är lite mer som vår extrafamilj. Extrasyskon, extraföräldrar och sådär. Det ska bli fantastiskt roligt!
...min bästa älskade vän Anna, är nere från Stockholm. Åååååhh vad jag har längtat!! Snart ska vi ses, hon och jag!
...min Avenbokshäck är såååå fantastiskt fin! Jag kommer nog klippa den på egen hand i år och ett par år till, men sedan är det hög tid att få hjälp att forma den ordentligt, för jag mäktar inte riktigt med det. Det är svårt att få den i den form jag vill ha den. Men vad fin den är!!
...Milton ska klippa sig på torsdag. Det är förvisso med en viss (ENORM!) skräckblandad förtjusning från min sida. Eller okej, jag har grav ångest, hahaha! Milton har sagt att han ska klippa av sig håret denna gång. Jag Vill Inte. Men jag har lovat Milton och mig själv, att inte påverka honom denna gång. Vill han klippa av det, så gör vi det. Men åh. Hans långa, fina hår. Det är så vackert att det gör ont i kroppen på mig när jag tittar på honom, för att han är så vacker och jag är så stolt över honom.
Men jo. Det ska bli spännande ändå, vi får se hur det blir på torsdag, helt enkelt :)
...pojkarna har semester/sommarlov en vecka till. Det är klart att det var motigt att gå upp i morse, när de fortfarande sov. Men jag fick chans att pussa hejdå på två nyvakna barn i morse, ingen morgonstress alls. Och att dessutom komma hem sen, till de där tre. Ingen stress från jobbet för att hämta på dagis och så vidare, utan bara lugnt och skönt. Det är härligt att ha dem hemma, helt enkelt.
...vi bor som vi gör. Jag tänker på det varje dag och är så lycklig över vårt hus. Det är verkligen inte perfekt alls. Det är skitvarmt och vi börjar se över att tilläggsisolera huset. Det är för litet och vi ska ju bygga ut. Där är ogräs och vildvuxet lite här och där. Men ändå, jag älskar läget så himla mycket!
Vi hörs!
Att ha svårt att sätta ord
Publicerat 2016-08-08 12:25:00 i
Dante
Häromdagen var Dante och jag och hälsade på hos Jennies mamma och Jennies lilla flicka Tyra.
Det är förlösande att ses. Det är svårt och fint på samma gång.
Och varje gång jag har varit där och hälsat på, så gråter jag tyst på vägen hem i bilen.
De här två skulle ju få chans att växa upp tillsammans, umgås med Jennie och mig. Vi hade ju planer.
Det blev inte så, livet tog en annan väg, fel väg.
Två små lockiga, älskade barn. Två väldigt olika barn. Tyra och Dante.
Det är svårt att sätta ord på dessa möten. De är värdefulla. Verkligen otroligt värdefulla.
En eftermiddag på Ven
Publicerat 2016-08-03 22:49:23 i
Allmänt
Hej där!
Lite spontant sådär och med ett väder som inte var på vår sida, så valde vi ändå en utflykt till Ven.
Vi missade färjan med en kvart, typsikt mig att ha dålig koll.. Nästa skulle inte gå förrän 1,5 timme senare, suck. Redan där
Var vi nära på att kasta in handduken, haha.. Vi gick upp i Landskrona centrum och åt vars en pizza. Jag kan ha ätit den godaste pizzan någonsin, med fem sorters ost. Oh my vilken pizza!!
Sedan kunde vi äntligen åka över till Ven!
Jag blev sjösjuk bara av att titta på färjan typ, hahaha.. Så jag höll mig mest ute på däck med ett eller två barn.
Väl i land så blåste och regnade det en del, så vi skippade cyklar. Tog istället traktorsläp upp till Tycho Brahe-museumet där vi tittade runt, lekte utanför och sedan fikade. Sedan tog vi traktorsläpet tillbaka ner mot hamnen igen.
Vi kände oss rätt blöta och blåsta (haha..), men otroligt lyckliga! En trött bebis dock, som inte sovit middag. Givetvis med tändaren i näven!
Som sagt, det blåste en hel del på färjan!
Milton och jag hade otroligt roligt åt det, på däcket.
Och om jag blev lite sjösjuk påväg till Ven, blev jag betydligt mer sjösjuk på tillbakavägen. Milton verkade det inte gå någon nöd på dock. Älsk!
Är SÅ glad att vi åkte över, trots miss av färja, trots väder och sådär. Vi hade en toppeneftermiddag!
Imorgon blir det en annan typ av utflykt, fast i mer vuxet sällskap, ser fram emot det. Hörs, kram!
När valpen tar sig friheter
Publicerat 2016-08-02 11:35:55 i
Allmänt
Valp och valp. Hon är ju trots allt tre (!) år nu, våran Alba. För tre år sedan så var det en viss hatkärlek jag kände till henne. Vissa perioder så pass att jag nästan kände att jag knappt skulle sakna henne om hon försvann. Hemskt!
Den där känslan finns inte alls längre. Alba är en fantastisk hund. Energisk och full av liv. Blir totalt galen av glädje när det kommer folk - hon är otroligt social.
Samtidigt är hon stencool. Ligger slängd på golvet där barnen leker eller mitt på garagegolvet under kalas och är helt obrydd av omvärlden (efter att hon har hunnit hälsa på alla såklart). Den tryggheten bor inte alls i Yda.
Jag är heller aldrig orolig över att Alba ska få för sig något. Hundar har vid ett par tillfällen gett sig på henne och hon har hittills aldrig sagt ifrån tillbaka. Jag har väldigt svårt att se att hon någon gång skulle säga ifrån faktiskt.
Dessutom är hon underbar bland folk i alla åldrar. Hon älskar alla. Som när hon hade närkamp vet vildsvinet i vintras och veterinären sedan behövde röntga och känna på henne. Hon skrek till vid något tillfälle, men sedan fann hon sig i det och fick otroligt mycket beröm.
Hon är en självständig hund som tar sig en hel del friheter dock, haha..
Här är ett exempel. Hon får inte vara på ovanvåningen, så nu har hon kommit på att tredje trappsteget är toppen att sova på. Hon kommer då närmare ovanvåningen plus att hon ser ut genom fönstret.
Dessutom är hon otroligt vacker när hon ligger där. Fina Alba!
Måndagslista nr 297
Hej på er!
Måndag igen och jag är extra glad över att...
...jag har semester en vecka till. Härligt!
...jag har köpt en så himla fin hushållspappershållare (heter det så?!) till köket. Mer praktisk än den förra och betydligt snyggare. Tummen upp!
...vår byggställning kommer hit idag, så vi kan klippa färdigt våra häckar. Äntligen. Det är ju så snyggt med välklippta häckar. Ser fram emot att få dem klara för i år :)
...Marcus får sin nya bil idag. Rymligare än förra och det är ju fördelaktigt med barn och hundar och så vidare.
...veckan nog innehåller en och annan utflykt, kul! Det gäller att passa på under semestern.
Nu ska vi klä på oss och gå ut lite. Hej!
