Måndagslista nr 258
Hej i kvällen!!
Idag lite extra glad över att...
...det är vintertid! Vad gnäller alls för?! Det är lättare att komma upp på morgonen och barnen är lättare att få i säng på kvällen - topp!
...jag slutade tidigare idag och var föräldraledig i eftermiddag, underbart! Saknar gamla livet så mycket, när jag kunde styra över mina tider helt och fullt. Jag vill ha fler av dessa dagar.
...det är en vecka närmare jul. Alltså. Jag älskar det!!
...det är halloween och Alla Helgona till helgen. Milton är sjukt laddad för "Bus eller Godis" (viss uppmuntran härifrån, eventuellt... Hähähähä..) och jag ser fram emot en promenad på kyrkogården. Milton och jag tänder ljus för Jennie i år igen. Det är fint och viktigt. Väldigt viktigt.
...jag fick tillgång till dagisfotona idag på nätet. Nu ska de bara beställas också. Och mina barn alltså. De finaste och bästa jag vet. Vilka stjärnor!!
Nu film. Kram och hej!
Han klättrar.
Alltså han har klättrar länge. Men idag klättrar han på riktigt. Han klättrar på allt. Han har idag försökt att klättra ur både matstol och kundvagnar. Han klättrar på hyllorna i köket och på alla leksaker han kan komma på att klättra på.
Alltså vi har inte en endaste lugn stund med denna lillebror och jag skulle ljuga om jag sade att det inte är jobbigt (för det är det! Inte ens lugn på natten är han ju..), men samtidigt är han så fantastiskt rolig med alla sina påhitt. Aldrig trodde jag att det kunde vara så jobbigt med ett litet barn (cred till Milton och hans lugna härliga sida). Men aldrig trodde jag heller att det kunde vara såhär roligt! Alltså vi har verkligen galet roligt åt och med Dante (mest åt honom förvisso, hahaha!).
Eller som i förmiddags. Han klättrade upp på köksbordet. Jag pratar givetvis på min Sparv. Den nöjdaste, lugnaste och godaste bebisen ever, men som sedan har dragit ifrån och utvecklats till södra Sveriges mest klåfingriga, busigaste och roligaste unge!
Alltså vi har inte en endaste lugn stund med denna lillebror och jag skulle ljuga om jag sade att det inte är jobbigt (för det är det! Inte ens lugn på natten är han ju..), men samtidigt är han så fantastiskt rolig med alla sina påhitt. Aldrig trodde jag att det kunde vara så jobbigt med ett litet barn (cred till Milton och hans lugna härliga sida). Men aldrig trodde jag heller att det kunde vara såhär roligt! Alltså vi har verkligen galet roligt åt och med Dante (mest åt honom förvisso, hahaha!).
Och som jag älskar detta lilla barn. Tänk att jag har två barn, att älska så mycket. Vilken skatt!
Nu sängen för hela slanten. Marcus påminde mig ikväll om att klockan ska ställas om inatt, hjälp! Kram
Måndagslista nr 257.
Hej på er!
Måndag igen, veckorna går SÅ fort!!
Idag är jag extra glad över att...
...min kusin med sambo var nere i helgen och hälsade på, så kul! Vi ses så väldigt sällan, så då blir det extra roligt när vi väl ses.
...måndagen har flutit på bra. Check, liksom. Skönt!
...det är en vecka närmare jul. Andra julen med två barn. Jag är så taggad. Det ska bli spännande att se vad Bebbe (japp Dante har många namn) tycker om Tomten. Jag har dessutom börjat handla adventspresenter åt båda. Förra året var brevet från Tomten bara till Milton och likaså presenterna. I år kommer nog brevet vara riktat mest till Milton, men där kommer finnas presenter åt båda två. Som jag längtar! Milton också ;)
...vi idag ska ha julklappslotteri (på tal om julen liksom) med Marcus familj. Där får vi en av alla vuxna att handla julklapp åt. Så idag blir det visst våfflor till kvällsmat på bortaplan - fint!
...det är kamintider nu. Älskar det! Vårt lilla hus är totalt vidrigt varmt efter bara ett par pinnar, vilket är rätt trist eftersom jag älskar att elda. Men det ÄR trots allt kamintider och det, det älskar vi!
...jag är nyduschad, håret fönat och plattat. Det är rätt gött ändå, att ha det undan.
...att Milton och jag är så himla tighta nuförtiden. Älskar det så himla mycket! Han har alltid varit mycket mer pappig än mammig. Fram till sedan Dante föddes ungefär. Min teori kan vi ta en annan gång. Men just hans kommentar igår kändes som en vinst liksom:
Milton: Mamma du är fantastisk! Du är bäst i hela världen.
Marcus: Men jag då?
Milton: Du är också bra.
HAHAHAHAHA!! Som jag skrattade åt det, Marcus blev så snopen och jag high-five:ade Milton mentalt.
Nu sover visst resten av min familj. Jag tänkte joina dem och göra detsamma. Det kommer ju en dag imorgon också. Kram!
Hunter
I höst matchar vi, storbarnet och jag. Och det är så fint!
Ett par svarta på mig. Ett par roströda på Snöret.
Egentligen borde Dante också få ett par. Mest för att det är SÅ fint och att jag är ett stort Hunter-fan. Men det är inte riktigt försvarbart eftersom barn i den åldern växer ur skor på noll och inga sekunder typ.
Men det är snyggt. Så galet snyggt. Och att matcha sådär tillsammans är ju löjligt roligt!
Milton!
Igår var det mycket Milton-tid. Först åt vi frukost bara han och jag och lillebror åkte till dagis med Marcus. Ja det är säkert lite kontroversiellt, att lämna det lilla barnet för att hålla det stora hemma. Men vi skulle till vårdcentralen och jag var inte sugen på att ta med mig en busig ettåring.
Efter vårdcentralen fick Milton åka till dagis några timmar och jag till jobbet. På eftermiddagen hämtade jag honom tidigare för då var det dags för läkarbesök. Milton har fått borelia, konstaterades det. Rätt obehagligt, men han är, förutom ett jättestort utslag på halsen, precis som vanligt. Så vi tar det med ro.
Och vilket stort barn jag har fått helt plötsligt, konstaterade jag. Inte klokt. I väntrummet satt han en halvtimme på en stol bredvid min och väntade. Han skulle inte leka med leksaker eller läsa en bok. Nej han skulle bara sitta där med mig och vänta och prata. Hur gick det till?!
Min älskade femåring. Min Milton. Som alltid innan varit pappas pojke, men som nu mer och mer är påväg att bli mammas pojke. Barnet jag alltid kommer hålla ett extra vakande öga på. Barnet som är det vackraste jag vet.
Eller som senare igår när han skulle svälja tabletterna. Vi var lite nervösa över det då han ska ha nio tabletter/dag i tio sagt... En nervositet som var helt obefogad. Det var ju inga problem alls!
Det är rätt fantastiskt ändå. Att följa ett barns utveckling och helt plötsligt se att hen kan sitta still i ett väntrum eller svälja tabletter istället för flytande medicin. Till exempel. För jag slås ofta av den där utvecklingen som mina barn gör. Det är så häftigt.
Måndagslista nr 256
Hejsan!
Idag är jag lite extra glad över...
...min femåring. Alltså han är fantastisk. Och jag är blödig. I morse på vårdcentralen slog det mig att han blivit så stor. Han skulle inte leka med leksakerna där eller läsa en bok. Nej, han satt bredvid mig på en stol och väntade i en halvtimme. När blev han så stor?! Eller som i eftermiddags bär barnet skulle svälja tre antibiotika-tabletter (delade på mitten, så sex bitar) - inga problem liksom. Han bara gjorde det. Och mamman är ju sjukt löjlig och blir helt gråtig i ögonen och får den där klumpen i magen. Min fina femåring! Som dessvärre har åkt på borelia. Obehagligt, men han är som vanligt i övrigt förutom ett stort rött märke på halsen där fästingen satt.
...Dante är den roligaste ungen jag stött på. Alltså han är vaken nu #fail... Men alltså han är så fruktansvärt rolig och lättsam och vi skrattar åt- och med honom jämt!
...vi har fått första förslaget på husritningen/utbyggnaden. Det ska modifieras en del - processen är himla rolig! Just nu är jag djupt insnöad i fönster, fasader och planritningar. Jag mäter eventuella sovrum på nedanvåningen och jämför med vårt sovrum där uppe. Jag håller på, som Marcus skulle uttryckt det. Vi är rätt olika på den punkten, hähähä...
...min kusin med sambo kommer hit och hälsar på till helgen och det ska bli helt galet roligt!! Vi ses alldeles för sällan och under rätt många år har vi inte umgåtts alls, så det ska bli galet roligt att ses och att äntligen få träffa hennes sambo!
...vi har haft en toppenhelg med jaktfolk här hela helgen! Ja alltså jakten är ju inte min grej, absolut inte. Tycker det är sjukt tråkigt. Men allt det andra - så roligt!! Dessutom var jakten himla lyckad, så en får väl glädjas åt det för jägarnas skull :)
Nu sängen. På tok för sent, men så får det bli ibland. Kram!
Johanna+Fredrik
Vi var ju på bröllop för ett par veckor sedan. Det var f.a.n.t.a.s.t.i.s.k.t på alla vis och de tu var de vackraste en kan tänka sig, Johanna såg ut som en dröm!
Och Marcus och jag var rätt fina, vi också :)
Det var gråt och skratt i kyrkan och vacker musik.
Efteråt kastades det ris och blåstes såpbubblor, som sig bör. Sedan fick vi se brudparet åka iväg och vi andra körde vidare till festlokalen för mingel, snittar och champagne en timme innan brudparet slöt upp.
Sedan bjöds det på fantastisk mat och tal i världsklass. Brudens bror, tillika min kusin och bordsherre för kvällen häll bröllopets BÄSTA tal. Det handlade om hundskit. Japp, på riktigt. Och det var så jäkla bra! Han är bäst, den där Linus! Här tillsammans med sin syster/bruden.
Sedan var det DJ och dans innan vi begav oss hemåt. Denna dag kommer vi att minnas länge. Oj vad fint det var!
Lille stalledrängen
Att ha gångavstånd för en ettåring, ut till hästhagen är ju fantastiskt. Ja även för oss andra. Men gångavstånd för en ettåring betyder ju att vi verkligen har nära ut till hästarna. Och det är ju givetvis underbart.
Att se vår ettåring tulta ut på grusgången och bort mot passagen. Att se hästarna stå där och titta förundrat på den där lilla människan. Det är fint.
Igår var vattnet mer intressant än pånnin. Men Malva var rätt nyfiken på den där lille Sparven.
Ochkrams blir ju helt varm i hjärtat av att se detta. Mina barn bland mina hästar.
Milton var tidigt genuint intresserad av alla djur, inte minst hästarna. Dante är inte alls sådan (tyvärr!). Men just då spelar det ju ingen roll, för det är så himla fint ändå.
Och så slår det mig än en gång, att vad fint och bra vi bor. Vilket guldläge!
Måndagslista nr 255
Alltså jag är sjukt dålig på detta just nu. Varken tiden eller orken räcker till. Men snart är jag kanske ifatt mig själv igen :)
Idag är jag iaf lite extra glad över att...
...vi har lagt en fin helg bakom oss. Det är härligt att avsluta veckan på bästa vis. Som igår; kalas för min gudson Max och tillika Miltons kompis. Älskar att träffa min extrafamilj, vi står varandra så himla nära, alla tre generationer. Det är fint, och så himla viktigt.
...jag har två helt fantastiska barn. Milton och jag står varandra väldigt nära just nu och jag känner så otroligt mycket för denna älskade pojke. Trots att han är fyra år äldre än den andre, så är det Milton jag känner mest ta-hand-om-känslor för. Han har så mycket känslor, det där barnet. Mitt fina storbarn.
Och den lille. Vilken stjärna! Inte mycket rår på honom. Ljuvlig, trygg och så cool. Den där Minimänniskan är jag aldrig orolig över. Mitt lilla älskade barn.
...det är höst! Varje dag efter dagis och jobb är vi utomhus. Och vi älskar det! Den lille riktar omkring. Den store hittar på ninja-aktiviteter (?) och jag mockar eller rensar lite ogräs. Åh vad vi njuter!!
...Marcus hann med massor igår, medan vi andra var på kalas. Trimmade hästhagen och utanför, klippte gräset och städade garaget, som han idag var och slängde på tippen. Ja alltså han slängde det som städades bort ur garaget, han slängde givetvis inte garaget på tippen. Det är verkligen befriande att ha fått ordning på lite sådant. Det blir liksom lite lättare att andas :)
Nu strax sängen. Ikväll är vi trötta. Kram!
