Mors Dag
Idag är det förvisso Miltons dag eftersom det var hans kalas. Men det är även alla mammors dag. Och mammor är ju himla bra, så det är klart att det ska firas. Min mamma är iaf den bästa. Och jag är så glad att jag ser att jag ärvt många av hennes mamma-gener, att jag fostrats till att bli den jag är. Mycket är hennes förtjänst. För som hon ställt upp. Och alltid satt min syster och mig i första rummet. Jag märker att jag nu gör samma för mina barn. Värt allt i världen.
Tack mamma, för att du är du!
Och i år känns det extra speciellt för mig med mors dag. Jag har i år två barn att vara mamma till. Två anledningar att vara lite extra tacksam över. Två helt fantastiska barn som gör mig hel.
Och i år känns det extra speciellt för mig med mors dag. Jag har i år två barn att vara mamma till. Två anledningar att vara lite extra tacksam över. Två helt fantastiska barn som gör mig hel.
Milton och Dante. De bästa jag vet.
Tid tillsammans
Älskar sådana här veckor, när vi vinner tid att spendera tillsammans. Så värt!
Natten spenderade jag i vår extrasäng i barnrummet med Dante = rätt lite sömn med en rätt krasslig bebbe. 39,5-40 grader feber är rätt maffigt. Så jag tog sovmorgon, såklart.
Efter frukost tog Marcus sin Alba på promenad och sedan tog jag min Yda på promenad. Skönt att ta dem var för sig ibland.
Efteråt packade vi in barn och Dantes vagn i bil och körde ner till sjön. En liten, liten utflykt. Feber-Dante hängde bara i vagnen. Som vanligt utan ett ljud, men idag lite tröttare än vanligt. Storebror däremot, skulle visa oss det ena och det andra. Och vi skulle ta foto på honom lite överallt tydligen, haha.. Älskade!
Därför bjuder jag idag på bilder av honom, våran nästanfemåring!
Tänk va, en sådan där liten utflykt kan ge så mycket för själen. Och som kan ge så mycket för ett litet barn.
En röd dags kontraster.
I förmiddags när Lillebror sov och Milton grejade med sitt, satt Marcus och jag vid vars en dator i köket och jobbade. Mmm. På en röd dag. Trevligt sällskap dock.
Sedan har större delen av dagen spenderats i trädgården för mig, med en, två eller tre killar som sällskap. Underbart! Jag gjorde iordning rabatterna nedanför hästarnas fönster och gjorde iordning den blivande häcken utanför hundgården.
Det behövdes, som synes. Om vi säger så, haha..
Sista halvan av denna röda dag var solklart bättre än den första. Jag åkte dessutom på att gå upp 06,15 med Liten i morse. Hej småbarnslivet ;)
Kran på er!
Dante nio månader
I lördags var det ju inte bara barnledigt. Vi gratulerade också våran bebbe på hans niomånadersdag. Och så gratulerade vi oss andra tre till att ha gett Dante en så jäkla bra start i livet och att vi lyckats få en så himla go och glad Sparv.
Och såhär såg jag ut då för lite drygt nio månader. Samma vecka som snittet!
Tio minuter gammal vs nio månader och tio minuter gammal. Tänk vad fort det går!
Jag har även en på pappan! En timme efter snittet och så en från i lördags. Hahaha.. Det är tufft att vara nyförlöst, om en säger så ;)
Och såhär såg jag ut då för lite drygt nio månader. Samma vecka som snittet!
Tänk att vår bebis har funnits lika länge utanför magen som han bakades där innanför. Det är rätt ofattbart. Vilken utveckling egentligen, först där inne och sedan utanför.
Tänk att han ändå rätt snart fyller ett år. Det är ju bara ett kvartal dit! Och Milton fyller fem (?!?!?!) år om en månad. Jag mår illa nästan när jag tänker på hur fort det går. Det är så överväldigande. Tänk va, två så fina fantastiska barn att älska.
Att ha spenderat tid tillsammans.
Marcus och jag lämnade barnen hos mor- och farföräldrar igår. Sedan åkte vi iväg och jag hade ingen aning om vart vi skulle (även om jag hade mina misstankar på spa). När vi svängde av i Halmstad förstod jag att jag hade rätt, vi hamnade i Tylösand och det var så himla fint!
Vi hade en fantastisk utsikt, om är gråregnig. Men ni ser ju, västkusten är ju rätt fantastisk. Vi åker sällan till västkusten, vilket är rätt synd egentligen. Det är ändå lite annorlunda, mot östkusten.
På vårt rum väntade en liten ostbricka när vi kom dit, mums! Hur gott liksom? Vi åt upp det direkt typ. Trevligt välkomnande :)
Resten av tiden tog jag i princip inga bilder alls, då jag lämnade telefonen på rummet och gick på spa:ade i lugn och ro med en älskad hälft. Han är bra fin, den där Marcus. Det är så härligt att vara iväg såhär, bara vi två. Vi uppskattar det lika mycket båda två, tror jag.
En trerätters på kvällen som var fantastisk. Min telefon var inte med då heller, haha..
Vi åt under ett par timmar, sedan slocknade jag i sängen medan Marcus tittade färdigt på en film. Och att sedan sova ostört en hel natt, för att vakna upp AV SIG SJÄLV runt 08 - heaven!!!
Och då väntade ju trippens bästa stund - hotellfrukost. Det enda jag saknade var pannkakor. Men det stora plusset var juicemaskinen som styrdes av en iPad, då var Marcus i heaven, hahaha!
Och som vi njöt. Efter frukosten sov vi bort hela förmiddagen innan det var dags att checka ut. Att kunna gå och lägga sig efter frukost - även det heaven! Inget vi är bortskämda med direkt, så vi gjorde det med rätt gott samvete, om vi säger så.
Sammanfattningsvis: TOPPEN!! Jag älskar överraskningar såhär, tycker det är så roligt! Och skönt att slippa hålla i en endaste tråd. Frågan är bara hur jag ska toppa detta? Spa är ju det bästa vi vet, tror jag, så det får väl bli något liknande. Nu har vi gjort Ystad och Tylösand, tips på trevligt spa? The Lodge är jag lite nyfiken på. Eller Ronneby Brunn kanske?
Kram och hej!
Traditioner.
Där är två traditioner som är lite viktigare för mig än andra. Det är mandeln i gröten på julen med min pappas sida av släkten. Superviktig och SÅ rolig. Och så är det påskäggsletande hos mina föräldrar. Jag älskar det. Mimi älskar det. Milton älskar det. Marcus tycker två av oss är för stora för detta, haha..
Sedan åkte vi hem till mina föräldrar och letade vidare. "Two and a half man", som min syrra kallade oss, hahaha..
Men jodå. I morse fick Milton leta påskägg hemma hos oss först. Vi skippar alltid godis i hans påskägg hemma, för han får så mycket av den varan ändå. Så idag fick han ett tv-spel. Och att leta är ju liksom halva grejen!
I år hade påskharen lagt ägget i källartrappan.
Sedan åkte vi hem till mina föräldrar och letade vidare. "Two and a half man", som min syrra kallade oss, hahaha..
Nu är Dante lämnad hos farmor och farfar och vi andra tre har landat hemma. En kväll med bara Milton och en hel natts sömn väntar. Det ska bli SÅ skönt och så himla mysigt med bara Milton.
Nu ska jag sätta en bulldeg på jäsning och sedan ska stallet ordnas. Kram!
Det gäller att passa på!
I morse kom det lite snö. Och för att inte göra om misstaget vi gjorde härom dagen med att vänta till senare, så klädde vi raskt på oss, letade fram pulkan och gick till backen. Sååå roligt!
Dante satt nöjd i vagnen med en kudde bak ryggen och somnade sedan efter halvtid så Milton och jag kunde ordna med pulkaåkandet utan en bebis att roa.
Och tur var väl det, att vi gick ut direkt. För sedan har det regnat konstant så all snö är borta igen. Men vi hann och för oss är det det viktigaste. Speciellt efter som Milton sista ord innan han somnade var "vad roligt det var att åka pulka, mamma". Då mår jag bra.
När vi kom hem gjorde Milton sin alldeles egna snögubbe helt på egen hand.
Och tur var väl det, att vi gick ut direkt. För sedan har det regnat konstant så all snö är borta igen. Men vi hann och för oss är det det viktigaste. Speciellt efter som Milton sista ord innan han somnade var "vad roligt det var att åka pulka, mamma". Då mår jag bra.
Kvällen har spenderats hos mina föräldrar. Marcus är iväg med jobbet till på söndag så nu gäller det att underlätta mitt liv lite. Så tack för mat och underhållning ikväll, mamma och pappa. Och Mimi!
Sedan for vi hem, jag och småpojkarna. Dante somnade i bilstolen så när vi kom hem fick jag ypperlig hjälp i stallet med att utfodra hästar, byta täcke på Armani och släcka ner. Sedan in och förberedde Milton för natten och sedan fick han mysa ner sig i soffan.
Sedan vaknade Dante till, fick mat och har sedan sovit sedan dess - woohooo!
Men alltså Milton. Vilken klippa han är. Så fort Marcus är borta så är all den där pappigheten som bortblåst och vi är ett så himla bra team. Han vet att det inte fungerar att tramsa eller att säga emot, allt jag behöver hans hjälp vid dessa tillfällen och det är aldrig något snack om saken. Han är helt fantastisk. En sådan "småsak" som att jag inte kunde bära honom upp för trappan ikväll (som vi annars brukar göra) eftersom jag bar Dante hade han en vanlig kväll kunnat sura ihop över. Men inte när vi är själva, aldrig någonsin. Han säger "okej" och knatar på. Trots att det blev sent och han egentligen var skittrött. Fantastiska, underbara Milton.
Så. Nu ligger vi till sängs alla. Dante i spjälsängen. Milton och jag i dubbelsängen, tillsammans med en katt och så Yda. Åh så härligt!
Godnatt härifrån!
Sista semesterdagen...
...och vi gör bsolut ingenting. Har min bil på versktan sedan tidigare i morse och sedan gick jag och ladd mig när vi kom hem. Nu vilar Marcus en stund. sedan ska stallet fixas och ett däck ska iväg på lagning förhoppningsvis idag. Och så måste jag duscha. En riktig tråk-dag helt enkelt ;)
Dessutom ärr jag förkyld och ganska hes och orkar inte alls ta mig för att göra något ansträngande.
Marcus börjar jobba imorgon och börjar jobbet efter en lång ledighet med att åka till Stockholm och kommer hem först på söndag. Skitjobbigt, men så är det. Jag ska nog överleva.
Slut på sådana här lata dagar tillsammans :)
MEN. Sedan tog vi tag i oss själva. Svirade om, odnade barnvakt ett par timmar och hamnade här, på bio. Härligt! Tycker om att spendera tid med Marcus. Det blir aldrig tråkigt.
Vi hörs, ciao!
Utetimme
En timme hann vi med på lekplatsen idag i ett helt underbart väder. Kalaskläder under och så tjocka ytterplagg över så gick vi raka spåret till kalas efteråt, perfekt :)
...som sagt...
...medan andra nöjde sig med att titta på från vagnen :)
Och åh då skönt det var.
Vi gungade...
...som sagt...
...medan andra nöjde sig med att titta på från vagnen :)
Och så avslutade vi med balansgång och lite sådant där. Blir nog något liknande imorgon om vädret är på vår sida, för det är ju så skönt att vara ute och roligt att komma ut tillsammans.
Ikväll har jag inlett ett nytt mission; att få Dante att somna på kvällen. Sjukt tråkigt, men vi känner att det är dags nu liksom. Barn behöver rutiner och det har verkligen inte varit lätt att skapa rutiner med denna bebis. Nu ska vi servicen försöka, hej heja!
Så, kram och godnatt!
Nyår 2014-2015!
Alltås åh vilken mysig kväll vi hade igår. Vi åt jättetidigt och jag undrade hur vi skulle få tiden att gå till tolvslaget, speciellt eftersom vi lovade Milton att han fick vara uppe precis hur länge han ville. Men sedan körde han och jag ner till Miltons farmors jobb och önskade henne Gott Nytt År och efteråt stannade vi till en stund hos mina föräldrar och pratade (Milton och mormor spelade såklart hockeyspel, Miltons nya favoritgrej, haha). Sedan var ju klockan över halv elva innan vi var hemma och sista timmen gick fort.
För att bjussa på någon bild från kvällen får det bli denna, snodd från Marcus Facebook. Ni ser ju, väldigt enkelt igår ;)
Sista timmen innan tolvslaget gick fort och vi var alla fyra vakna vid tolvslaget. Pussades och kramades Gott Nytt År och Milton fascinerades av alla raketer. Dante hängde i min famn och vi var alla inomhus. Yda var som alltid väldigt rädd och då är det tryggast för henne att ha flocken samlad, med mycket ljud från oss och från tv'n etc. Lilla Loppan, en tuff dag för henne..
En nyår som inte var någon annan lik, väldigt oglittrig och väldigt lugn. Precis som vi ville ha den. Så den blev perfekt för oss i år.
Nu sover Milton. Dante lär få titta Beck med oss. Kram och hej!
Årsresumé 2014
Tänkte bjuda på en form av årsresumé för att sammanfatta mitt fantastiska 2014 lite. Så, vi börjar väl på en gång!
Gjorde du något 2014 som du aldrig gjort förut?
Självklart :) Jag fick vara med om ett kejsarsnitt och således bli tvåbarnsmamma. Givetvis det största som hänt mig i år. Älskade Dante, du var så himla efterlängtad. Och kejsarsnittet? Helt fantastiskt!! Skulle kunna göra om det vilken dag som helst, älskade det.
Genomdrev du någon stor förändring?
Jag drev ju mitt lilla företag med allt vad det innebar och lärde mig massor. Jag avslutar ju året med att till stor del lägga företaget åt sidan för att bli anställd. Det ska bli så himla kul! Det får väl vara en av mina stora förändringar för i år, från ett ganska fritt liv först som student och sedan som egenföretagare, till anställd.
Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år?
Japp. Bästa vännerna och även min kusin avslutade förra året med att bli föräldrar, Marcus syster började detta året med att få en bebis. För att nämna några.
Och så Jennie. Vad jag önskar att du fick uppleva mer av din flicka.
Vilket datum från år 2014 kommer du alltid att minnas?
Jag har två datum jag alltid kommer bära med mig. Den 25 juli då vår fina Dante föddes. Att få bli föräldrar ännu en gång, att ge Milton ett syskon. Helt underbart och jag är så otroligt tacksam över det.
Sex dagar senare, den 31 juli, inträffar nästa datum som jag alltid kommer bära med mig. Datumet då jag förlorade min bästa vän. Den sorgen jag upplevde och för alltid kommer bära med mig är fruktansvärd. Hon är så saknad.
Vilka länder besökte du?
Hahaha.. Bara inom Sveriges gränser i år.
Bästa köpet?
Barnvagnen var ett toppenköp. Är galet nöjd med vår Buffalo. Annars älskar vi Marcus bil, men det är ju inget köp eftersom det är företagsbil. Så det får nog vara barnvagnen dårå :)
Eller nej förresten, det bästa köpet måste egentligen vara vår nya kamin, den är såååå bra!!
Gjorde någonting dig riktigt glad?
Barnen. Milton för att han är den han är. Dante för att just han föddes hos oss.
Saknar du något under 2014 som du vill ha år 2015?
Motivation till träning. Jag måste hitta den någonstans. Tror energin kommer komma tillbaka då fort Dante sover bättre på nätterna. Så indirekt är det väl sömn jag saknat i år och vill ha mer av nästa år ;)
Vad önskar du att du gjort mer?
Varit mer föräldraledig. Hade jag vetat att jag skulle börja jobba nu i mars, hade jag inte jobbat i höst. Men det visste jag ju inte då tyvärr.
Vad önskar du att du gjort mindre?
Jobbat då såklart.
Favoritprogram på TV?
Sons of Anarchy. Och så Orange is the new black (Netflix förvisso, men det ses ju på TV'n)
Bästa boken du läste i år?
Har inte hunnit läsa så många, men Läckberg fungerar alltid. Älskar hennes böcker!
Största musikaliska upptäckten?
Åh, jag har faktiskt ingen aning. Musik är inte alls mitt område, allätare som jag är..
Vad var din största framgång på jobbet 2014?
Åh, det måste vara min anställning. För mig som aldrig varit anställd känns detta otroligt stort och roligt!
Största framgång på det privata planet?
Att vår familj, tack vare Dante, känns helt fulländad. Två fantastiska barn som kompletterar varandra så bra. Som är de finaste vi vet. De vi är så otroligt stolta och tacksamma över.
Största misstaget?
Att skjuta upp saker. Att jag inte åkte ner till Jennie när jag tänkt utan sköt upp det. Och sedan var det för sent.
Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?
Både och. Väldigt blandat av förklarliga skäl.
Vad spenderade du mest pengar på?
Dräneringen av huset. Det är helt klart den dyraste investeringen vi gjort i år. En trist kostnad, men mycket välbehövlig.
Något du önskade dig och fick?
Ett barn fött med kejsarsnitt. Vår "deadline" för ett eventuellt syskon åt Milton var nu i höst, Dante föddes ju i somras och det var verkligen så perfekt. Milton är världens bästa storebror och jag är övertygad om att de kommer ha så kul ihop sen, även om det skiljer fyra år på dem.
Något du önskade dig och inte fick?
En bebis som sover på natten, haha.. Dante är världens mest perfekta i alla andra avseenden utom just den detaljen att han inte sover på nätterna.
Vad gjorde du på din födelsedag 2014?
Jag minns inte. Gud vad trist. Jag ska bli bättre på att göra det JAG vill på mina födelsedagar, fira med de jag vill och inte fira så som andra tycker. Inte för att min släkt och familj har direkta krav på mig och mitt firande, det är nog mer jag själv som har det tyvärr. Nästa år fyller jag på långfredagen = vi är lediga allesammans. Då skulle jag vilja fira med Marcus och pojkarna på morgonen, sedan lämna pojkarna hos barnvakt och åka på spa etc. Det är drömmen. Och då hade jag kanske kommit ihåg mitt firande till nästa års resumé ;)
Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre?
Halva mitt år har "svärtats" ner av saknad efter Jennie och alla tankar kring henne och det. Säkert mycket mer än vad folk runt mig har märkt. Att titta på min Dante och känna en sådan enorm glädje och samtidigt en sorg över vad hon missar, eftersom hennes flicka och Dante nästan är prick jämngamla. Jag låter kanske himla egoistisk, givetvis önskar jag inte tillbaka Jennie för min skull. Förstår ni hur jag menar?
Vad fick dig att må bra?
Barnen. Åh vad jag har dem att tacka för mycket. Som under svåra stunder har tvingat mig att upprätthålla någon form av fasad och vardag. Det har varit så skönt många gånger att fokusera på dem och den där underbara vardagen och lägga ner det jobbiga i en mental liten ask och stoppa in i hjärtat för en stund.
Vem saknade du?
Förutom Jennie? Anna såklart, den där bästavännen i Stockholm som jag träffar alldeles för sällan egentligen.
Mest stolt över?
Över mina barn.
Högsta önskan just nu?
Att jag, trots att jag kommer jobba heltid, kommer hitta tid till barn, hus, djur och mig själv.
Att vi alla får vara friska och må brA är ju såklart det viktigaste och inget som behöver skrivas egentligen.
Vad tänker du göra annorlunda nästa år?
Jag vill hitta mer tid för bara Marcus och mig. Utan barn. Typ bio, nätter att sova ut på, spa, promenader etc. Det hade varit guld. I år har det av förklarliga skäl inte blivit så mycket av den varan.
Hoppas ni alla har haft ett fantastiskt år som ni nu lämnar bakom er och ser fram emot ett helt nytt oskrivet år.
I min resumé låter det ju som att mitt år inte alls har varit bra. det har det, det har p åmånga vis varit helt fantastiskt. Att vi fick Dante är helt obeskrivligt underbart och jag är otroligt lycklig. Men det har varit tufft och jobbigt och kantats av en otroligt sorg.
Nu ska jag njuta av mina killar. Idag firar vi vårt nyår helt själva, beställt mat och allt. Otroligt skönt! Milton ska få titta på raketer, Dante ska gosas med. Och Marcus och jag, vi firar 12 år idag. Bara det är ju värt lite extra tid tillsammans. Han är så bra, min Marcus.
Inlägget blir faktiskt helt utan bilder. Texten får ni hålla tillgodo med.
Stor varm kram ger jag er och önskar er alla ett fantastiskt Gott Nytt År!
Uteväder!
Vädret nu. Krispiga kalla minusgrader. Åh vad jag älskar det! Igår hängde jag och syrran med våra föräldrar för en promenad nere på mossen. Yda också givetvis. Och oj vad vi njöt, i fulla drag!
Mossen är så fantastiskt vacker. Att gå där på spångarna i ett led, är både lite roligt och skönt på något vis. Yda hade lite samma färg som naturen igår.
Och såå skönt att åka hemifrån och bara vara med mina föräldrar, syrran och min hund. Inga barn, inget stökigt hus i sikte. Ah, den känslan! Sådana här avbrott gör att, i alla fall jag, kommer hem med ny energi och orkar leverera några timmar till. Underbart!
Ja ni ser ju, hur fint där är. Om ni undrar varför bara en halv av pappas arm är med så är det självvalt. Vill man inte florera på nätet så behöver man såklart inte :)
Nu ska vi soooova! Kram och godnatt!!
Julafton!
Och så vart julen över för i år, hips vips liksom så ligger juldagarna bakom oss. På gott och ont liksom. Jag älskar julen, den härligaste högtiden av dem alla. Men det är ju intensivt som tusan. Så juldagen och annandagen är himla härliga de också.
Dagarna (lillejulafton och julafton) gick åt till att äta, spela julklappsspel, träffa tomten, äta ännu mer, spela spel och åt reflektion över livet.
Hoppas ni alla hade fantastiska juldagar. Tid för traditioner, eftertanke och tid för varandra. Kram på er!
Julfina var vi alla fyra.
Några dopbilder
Ja, igår var det alltså dop för vår fina lille Dante. Han skötte sig exemplariskt under själva dopet. Lite skrik precis i början, men med lite mat i magen tog han resten med ro. Alla barn var för övrigt så himla duktiga i kyrkan, jag blir lika förvånad varje gång då det egentligen inte kanv ara helt lätt att sitta tyst och still i kyrkan när man är liten, det är ju svårt som vuxen ibland också!
Och här är vi alltså; jag, Alexander, Dante, Matilda och Marcus. Milton var inte så sugen på fotografering, utan hängde med resten till församlingshemmet där det skulle bjudas på dopfika.
Först år vi smörgåstårta, som Marcus och hans mamma knåpade ihop dagen innan. Till efterrätt bjöds det på kokostoppar och bullar som min mamma bakat och så gjorde jag pannacotta av Ahlgrens bilar, en kul grej :)
Flaggorna gjorde jag av tandpetare och washi-tejp.
Dukningen ja, inget avancerat. Vi körde på vita pappersdukar, porslin som fanns på plats, gröna servetter med vita prickar, murgröna ringlande på bordet, vita rosor och så heliumballonger. Det får gärna vara lite barnsligt på ett barndop, tycker jag :)
Någon var visst trött och somnade när vi tog lite foton. Den där Sparven alltså. Världens finaste!
Och dopklänningen. Samma som Milton hade, en dopklänning på Marcus sida av släkten. Den är så fin och har använts av många kusiner och kusinbarn. Det är så roligt med sådana traditioner, viktigt på något vis.
En jättefin dag fick vi igår. Stressigt såklart som det alltid är innan tillställningar. Om ni undrar var Milton höll hus? Överallt och ingenstans ;) Han var inte så pigg på att vara med på bild och det är inget vi tvingar honom till. Vill han inte så vill han inte, helt enkelt. Han hade också en toppendag :)
I alla fall, många fina familjemedlemmar, släktingar och vänner. Några saknades, men många var på plats. Och så fina presenter han fick, vår Dante.
Tänk att vi fick uppleva detta en gång till, med ett barn till. Det är fint! Jag tycker dessutom det är roligt att jämföra lite, om hur våra två olika dop var och det som slår mig mest är att jag var så nervös vid Miltons dop, över att Milton skulle skrika sig igenom hela alltet i kyrkan. Det brydde jag mig inte ett dyft om igår. Jag är tryggare nu än för fyra år sedan, Dante har inte kolik, som Milton hade. Hur de olika dopen blev; Dante skrek mer än Milton, haha.. Så kan det också bli :)
Nu ska jag återgå till jobb, innan min yngste vaknar och innan min äldste ska hem från dagis.
Kram och hej!
Dantes dopdag
Så. Nu kan vi sätta punkt för denna smått tokiga vecka och avslutade veckan med vår yngstes barndop. En fin tillställning i kyrkan, följt av ett rökfyllt församlingshem (hjälp!), vädring, smörgåstårta, pannacotta, småkakor, paketöppning tillsammans med två fyraåringar och en hel drös kramar. Så många fina människor som kom och gjorde Dantes dop så fint.
Bjuder på bilder en annan dag. Jag är så trött nu att jag knappt vet vem jag är. Men denna bara måste jag visa er. Tavlan som min syster gjorde till Dante. Den är så fantastisk och jag kan inte se mig mätt på den.
Nu, sova. Godnatt!
Mina fredagar ett tag framöver
Äntligen. Lite arbetsro såhär på fredagar året ut känns förjäkla bra! Marcus har åkt iväg med barnen en sväng så jag kan få jobba ostört. Jag har fått massor gjort och det är så skönt och så välbehövligt.
Såhär såg mitt skrivbord ut för ett par timmar sedan:
För jodå, jag slipper på fredagar sitta i soffan och jobba. Slipper jonglera en bebis samtidigt. Slipper hatta iväg till dagislämningar och -hämtningar. Kan få jobba ostört. Älskar det! Perfekt eftersom resterande vecka är allt det andra (<--- vilket jag är jätteglad för, såklart).
Så. Dags att fortsätta innan alla mina pojkar kommer hem igen, hepp! Hejdå!
Vad veckorna går fort
Denna vecka blir Dante 2 månader gammal, på torsdag närmare bestämt. Hur gick det till?! När jag är gravid känns ju två månader ganska länge, men sedan när bebisen väl är utanför magen går ju tiden helt tokigt fort.
Nu är han mer vaken och ler stort åt oss flera gånger varje dag. Det är fantastiskt, vilken bekräftelse liksom.
Ja det är ju inte bara dagarna som går fort när man har barn, åren går ju galet snabbt. Titta på Milton liksom, snart 4,5 år gammal och det känns som om han var bebis typ förra veckan.
Bilden är den från tidningen, vi tog för ett par veckor sedan. Dante tog det med ro och Milton var mäkta stolt och glad över att få hålla lillebror.
Och jodå, förutom sömnbrist och därmed en kortare stubin och sämre tålamod, så är ändå livet som tvåbarnsförälder lättare än vad jag trodde, vilket jag är så glad för! Det där lilla spädbarnet är fantastiskt och Milton är jordens bästa storebror. En fyraåring med ett hiskeligt humör (precis som jag..), men det går aldrig ut över Dante utan där är han bara sådär himla bra.
Snart ska storebror hem från dagis, så det är dags för mig att sätta fart här med allt. Kram!
Grattis Lillstrumpa!
Idag fyller hon år. Min lillasyster. En av de allra viktigaste i mitt liv. 24 år!
Och OJ vilken härlig eftermiddag vi har haft; Mimi, mamma, jag och Dante. Sol på näsan, härliga samtal, lite florerande på stan och avslutningsvis middag på Mimis favoritställe. Så underbart att göra något, bara vi. Dante märkte vi inte ens av då han sov sig igenom det mesta. Skönt, en perfekt restaurangbebis helt enkelt ;)
Och det är ju inte så konstigt, eftersom han var såhär vaken under från morgon och typ till att vi åkte mot stan.
Nu är det snart sängen, välbehövligt!
Kram
Så mycket kärlek
Två dagar som mest bestått av sömnbrist. Men mest av bråk med en fyraåring. Skitjobbigt och så tråkigt. Och jag känner att jag liksom går sönder lite vid dessa bråk. Eller nej inte då i stundens hetta, men direkt efteråt. Och så känner jag hur stark den där kärleken är till det där barnet, som just nu testar alla möjliga gränser och som säkert bråkar lika mycket med oss, som han brottas med sina egna känslor kring situationen. Skitjobbigt för Marcus och mig. Säkert tio gånger så jobbigt för Milton.
Och så det där lilla barnet. Lillebror alltså. Som natten till idag höll mig vaken prick hela natten, suck. Så bökig och meckig på natten, men åh så ljuvlig. Livet har sina prövningar och är dessa två mina för tillfället värsta prövningar (fyraåringshumör och sömnbrist), då är jag egentligen himla tacksam över det.
Kram
De där som håller mig flytande...
...och har gjort de sista veckorna. De där två som, helt omedvetet tvingar mig att upprätthålla en viss vardag och struktur i livet. Som tvingar mig att vara engagerad och glad så länge de är i närheten. Och det bästa är att jag inte ens behöver tänka i de banorna. När dessa två är i närheten så är jag automatiskt lycklig. Det är så skönt, att mitt i allt ge mig möjligheten att vara otroligt lycklig. För det är jag. Mitt i all sorg.
Den där stora, envisa killen med ett himla humör och är en riktig åsiktsmaskin. Som har det ljuvligaste hår sol jag älskar att fläta in mina fingrar i, ha honom nära mig och prata om det ena eller det andra.
Och så bebisen. Som sover hela dagarna och lever rövare på natten. Som luktar så himla gott och som jag kan ha på bröstet och lukta på i all evighet.
Livet har verkligen visat sig från sin allra värsta sida senaste veckorna. Och finaste sida på en och samma gång. Ett liv har ryckts från oss och ett annat liv har vi fått.
Idag är det fyra veckor sedan vi fick vår älskade lilla sparv, våran Dante. Den lyckan!
Kram
