Det gäller att passa på!
I morse kom det lite snö. Och för att inte göra om misstaget vi gjorde härom dagen med att vänta till senare, så klädde vi raskt på oss, letade fram pulkan och gick till backen. Sååå roligt!
Dante satt nöjd i vagnen med en kudde bak ryggen och somnade sedan efter halvtid så Milton och jag kunde ordna med pulkaåkandet utan en bebis att roa.
Och tur var väl det, att vi gick ut direkt. För sedan har det regnat konstant så all snö är borta igen. Men vi hann och för oss är det det viktigaste. Speciellt efter som Milton sista ord innan han somnade var "vad roligt det var att åka pulka, mamma". Då mår jag bra.
När vi kom hem gjorde Milton sin alldeles egna snögubbe helt på egen hand.
Och tur var väl det, att vi gick ut direkt. För sedan har det regnat konstant så all snö är borta igen. Men vi hann och för oss är det det viktigaste. Speciellt efter som Milton sista ord innan han somnade var "vad roligt det var att åka pulka, mamma". Då mår jag bra.
Kvällen har spenderats hos mina föräldrar. Marcus är iväg med jobbet till på söndag så nu gäller det att underlätta mitt liv lite. Så tack för mat och underhållning ikväll, mamma och pappa. Och Mimi!
Sedan for vi hem, jag och småpojkarna. Dante somnade i bilstolen så när vi kom hem fick jag ypperlig hjälp i stallet med att utfodra hästar, byta täcke på Armani och släcka ner. Sedan in och förberedde Milton för natten och sedan fick han mysa ner sig i soffan.
Sedan vaknade Dante till, fick mat och har sedan sovit sedan dess - woohooo!
Men alltså Milton. Vilken klippa han är. Så fort Marcus är borta så är all den där pappigheten som bortblåst och vi är ett så himla bra team. Han vet att det inte fungerar att tramsa eller att säga emot, allt jag behöver hans hjälp vid dessa tillfällen och det är aldrig något snack om saken. Han är helt fantastisk. En sådan "småsak" som att jag inte kunde bära honom upp för trappan ikväll (som vi annars brukar göra) eftersom jag bar Dante hade han en vanlig kväll kunnat sura ihop över. Men inte när vi är själva, aldrig någonsin. Han säger "okej" och knatar på. Trots att det blev sent och han egentligen var skittrött. Fantastiska, underbara Milton.
Så. Nu ligger vi till sängs alla. Dante i spjälsängen. Milton och jag i dubbelsängen, tillsammans med en katt och så Yda. Åh så härligt!
Godnatt härifrån!
Kommentarer
Trackback
