En blir trött av lekland
Igår spenderade vi några timmar på leklandet i stan. Och herrejisses vad det är roligt. Enda till dess att man ska hem och ett barn är suuupertrött medan det andra vägrar åka hem, hahaha..
Väl hemma sedan så dog vi alla på soffan. Vi var sååå trötta! En skulle kunna tro att även de där små djuren varit på lekland, så trötta och slitna som de var...
Bilder från leklandet? Nä, det fanns det inte tid till. Och ingen stod still tillräckligt länge, haha..
Att njuta livet lite extra.
Lediga härliga torsdag. Inte en gång har jag tänkt på jobbet idag. Bara älskat livet lite mer än vanligt liksom.
Armani är dessutom en så otroligt snäll häst. Han skulle aldrig närma sig varken barnen eller smådjuren, utan håller sig liksom till sitt och myser av sällskapet på avstånd, av de andra.
Barnen och jag åt frukost och var utomhus redan vid 09 i morse. Första timmen spenderades mest ute i hagen; båda barnen, en häst, en hund och en katt. Den andra hunden satt utanför hagen tillsammans med mig. Att sitta där och titta på alla dessa familjemedlemmar får mig att känna mig helt komplett. Vad jag älskar dem allesammans. Just där och då njöt jag livet lite extra. Det är fantastiskt.
Armani är dessutom en så otroligt snäll häst. Han skulle aldrig närma sig varken barnen eller smådjuren, utan håller sig liksom till sitt och myser av sällskapet på avstånd, av de andra.
Annars har jag grävt rabatt idag också. Marcus har klippt och trimmat gräs. Vi har grillat korv och nu ikväll for Milton och jag iväg på utflykt tillsammans, bara vi två - så mysigt! Åkte och tittade på motorcyklar och åt glass. Vi missade morfar dessvärre, men sprang på min kusin, mitt kusinbarn och min faster och det var verkligen så roligt!
Och tänk va, attjag har ett så stort barn nu. Bara att få med telefon och plånbok, sedan är vi liksom good to go, han är mer som att hänga med en vän. Vi har så roligt tillsammans när vi är iväg.
Ett barn sover, dags för nästa! Kram!!
Att få pusta ut ibland
Livet är bra hektiskt just nu och ingen längtar efter ledighet mer än jag just nu, tror jag. Inte för att det blir mycket till ledighet, men lite och DET längtar jag så himla mycket efter.
Jag har massor av jobb att göra nu inför den där ledigheten, dessutom ett extra projekt jag tagit mig an, vilket bara är fantastiskt roligt, men såklart ännu mer intensivt.
Idag for jag till min ekonomi-kille och lämnade alla papper för maj och juni. Sedan har jag suttit med projektet och med det "vanliga" jobbet resten av dagen, ingen rast och ingen ro. For ner och tog ett par mackor vid lunch, men annars har jag bara suttit framför datorn. Jo, när jag ändå var nere slängde jag in all disk i maskinen och torkade av diskbänken och kökslampan, mest i farten, phu!
Samtidigt gör det mig inget, jag har det hellre såhär och jobbar så mycket bättre under press, får mycket mer uträttat liksom.
Strax ska jag avsluta här och hämta hem mitt älskade barn på dagis. Han som igår kväll kramade mig hårt och länge, samtidigt som han sa "Vad jag är glad att jag har dig, mamma" och mitt hjärta svämmade över, ögonen tårades och jag besvarade det med en lika lång kram och att jag var lika glad att jag har honom, att vi har varandra". Detta älskade barn. Oj vad fin han är.
En annan stund som var lite extra fin, var när Vilse upptäckte att jag satt i soffan, hoppade upp bakom mig och lade tassen på min axel, en fin vän, den där katten.
Nu måste jag rusa, vi hörs. Stor kram!!
Fördelen med att vara sjuk, när man är gravid
Alltså, det absolut jobbigaste med att vara gravid är värmen i kroppen som infinner sig varje kväll. Jag hatar det. Det kryper i kroppen, bränner i fötterna och allt är varmt, varmt, varmt. Ingen får sitta nära mer än en väldigt liten stund, sedan måste jag ha luft omkring mig. Jag vill helst inte sitta nära mig själv!
Men nu när jag varit sjuk har den där vanliga gamla känslan infunnit sig, när jag är småfrusen varje kväll och precis tvärt emot den där gravidvärmen - aaaaaaaahh... Jag älskar det! Detta gör att jag nästan (bara nästan) kan tänka mig att vara förkyld resten av graviditeten ;)
Igår satt jag uppkrupen i fåtöljen med en luddig filt bak ryggen och njöt. Upp hoppar Vilse, som alltid, och lade sig tillrätta i famnen. Underbart! Där får han gärna ligga, nu när jag är krasslig, då passar det helt fantastiskt bra. En varm spinnande katt, så njutningsfullt och avslappnande för oss båda. Så pass att vi slumrade till båda två en kort stund. Det är sövande.
Han är verkligen så fin, min Vilse. Och jo jag säger min Vilse, för det är det han är. Precis som jag är helt övertygad om att han säger min Fanny, om mig. Vi är liksom varandras på något vis, så ömsesidigt. Jag säger även min Yda och är lika säker på att hon säger min Fanny. Men Vilse alltså, vilken katt. Först att leva upp till sitt namn två gånger (vilket jag hoppas aldrig behöva få uppleva igen, som andra gången) och sedan vara precis så som han är - vilken vinst för oss!
Dessutom känns det gott i kroppen, att veta att han trivs, tycker om oss och lever ett gott kattliv här på landet. En ljudkänslig kattkille ska ju bo såhär, utan en massa bilar som stressar honom hela tiden.
Åååååhh vad jag mår bra över att ha mina djur runtomkring mig! De är så värdefulla, var och en på sitt vis. Vissa kanske lite mer än andra.
Idag regnar det
Jag sitter på ovanvåningen och jobbar idag (<--- och framöver förhoppningsvis, om jag bara inte vore så dum mot mig själv) vid Marcus skrivbord. Idag SKA vi ta tag i lättrenoveringen av vårt arbetsrum/hallen ovanför trappan. Så att jag kan få mitt egna skrivbord. Jag får skylla mig själv, jag vägrar sätta upp ett skrivbord innan här är målat, så så länge sitter jag ju i soffan där nere (inte bra för min rygg..) eller här vid Marcus skrivbord.
Men oj vad mysigt det var idag att sitta här uppe! Jag kan sakna ett ordentligt fönster. Här är snedtak och fönstret som finns här sitter snett bakom arbetsplatsen = inte mycket till dagsljus på mig. Men idag när det är grått och trist ute så är det ju riktigt mysigt. Fönstret har jag lite öppet bakom mig, så jag hör små lätta regndroppar på fönsterrutan och så luktar det sådär gott som det gör av regn.
Jag kan leva med det idag helt enkelt :) Regn har också sin charm, absolut. I lagom dos då, givetvis.
Och vad passar bättre än en stor mugg te intill? Inte mycket. Det enda jag kan sakna är hundarnas sällskap, de är kvar där nere och ligger och trynar, en i soffan och en på golvet, ni kan säkert gissa vem som är vem ;)
I morse blev vi sena, vi hade det så himla mysigt i soffan. Milton satt och tittade på Nicke Nyfiken medan jag låg och pratade med katten. Den där katten alltså, världens i särklass bästa. Han är fantastisk!
Bilden är hämtad från instagram, därför blev den såhär stor, men det får ni ta.
Nu ska jag återgå till jobbet. Kram och hej!
Mina småglin och annat viktigt
Storhunden snarkandes nedanför soffan. Lillahunden värmer mina fötter. Katten värmer min ömma nacke. Jag känner mig hel och full med kärlek. Tänk att smådjur (eller småglinen som jag väljer att kalla dem) ger så mycket kärlek och ömhet tillbaka. Jag hoppas de känner att de får samma sak av mig, det vill jag ge dem. Det och mycket annat.
Idag är det annat viktigt att prata om, på tal om djur. Idag röstar nämligen riksdagen om förändringar gällande djurskyddslagen. Detta kommer bland annat innebära sexuella övergrepp på djur (tidelag) förbjuds (från och med 1 april).
Idag är det annat viktigt att prata om, på tal om djur. Idag röstar nämligen riksdagen om förändringar gällande djurskyddslagen. Detta kommer bland annat innebära sexuella övergrepp på djur (tidelag) förbjuds (från och med 1 april).
Inte en dag för tidigt och något som borde stiftas för länge, länge sedan.
Om jag inte har fel för mig tilläts tidelag samtidigt som homosexualitet tilläts och inte längre klassades som en sjukdom i Sverige. Och detta är ju helt sjukt! Att tidelag och homosexualitet ens skulle kunna jämföras med varandra.
Nu är ju tack och lov homosexualitet tillåtet (även om vi har en lång väg kvar där också) och tidelag är snart förbjudet!
Slappardagar
Ja jag vet inte vad jag ska skriva, hahaha ;) Vi gör egentligen inte mycket om dagarna, men istället för att få ångest och tycka det är jobbigt så stänger jag av de känslorna och tänker att detta nog har varit välbehövligt. Idag har jag förvisso jobbat några timmar. Sedan hade vi vänner med bebis här, vi gick på promenad, fikade och hade det mysigt i ett par timmar. Ikväll hjälpte killarna mig med stallet, vilket var en himla tur, för jag trillade så jäkla illa över en lastpall. Känner mig rent mörbultad nu, framför allt vänster smalben och höger knä. Marcus tycker jag är gnällig, haha.. Hyggligt ;( Själv tycker jag att jag ändå har en ganska så hög smärttröskel så detta måste ändå göra galet ont..
Och jodå, vår stjärna åkte ner på nyårsafton i detta fönster då den gick (ännu mer) sönder, så fina lampan fick flytta tillbaka efter sin julledighet. Några dagar till får resten av hemmet vara julpyntat dock :)
Det är fler än vi människor som slappar. Mest slappar nog katten om dagarna. Såhär låg han på soffan bredvid mig när jag jobbade och killarna var iväg i förmiddags. Goa fina Vilse. Så älskad!
Och jodå, vår stjärna åkte ner på nyårsafton i detta fönster då den gick (ännu mer) sönder, så fina lampan fick flytta tillbaka efter sin julledighet. Några dagar till får resten av hemmet vara julpyntat dock :)
Nu chips och film, det är jag och min ömma kropp värd. Stor kram!
Julgranen blev en dyr historia
Alltså, det blev lite tokigt med gran för vår del i år. Vi köpte först en vanlig rödgran, men den visade sig vara halvdöd innan vi ens hade tagit in den. Vi provade såklart ändå för granen var den finaste granen vi någonsin har haft. Det gick såklart inte. Efter två dagar gav vi liksom upp, åkte och köpte en ny. Denna gång var Marcus envis och ville absolut ha en kungsgran för de barrar inte. Så det fick det bli helt enkelt.
Inte nog med det. Det visade sig att vår julgransslinga inte fungerade så vi fick köpa en ny. Vi passade också på att investera i en ny julgransfot, som verkligen var värd varenda krona! Så nimm och lätt att använda. Dessutom rymmer den tre liter vatten, hur bra som helst!
Vilsen blev nöjd i alla fall ;) Och även om denna gran inte alls är hälften så fin som den första granen var, så blev den ändå väldigt fin med allt pynt på, precis som alla granar. Nu ligger många paket under granen och Milton stryker där omkring som ett hungrigt lejon. Imorgon är det äntligen dags, att öppna alla paket, då kommer ju tomten!
Kram på er, vi hörs senare
Hej i kvällen!!
Hej på er!
Någon ville veta mer om mitt företag. Det kommer, men just nu är det mycket som jag måste få rätt på först.
Sitter och lyssnar på en podcast (<--- min nya grej!), sorterar företagspapper och sätter in i pärm - skönt att få lite ordning.
Igår var jag som sagt i Malmö på ett möte. Mest spenderades dagen på tåg, med tanke på alla förseningar. När jag väl kom hem, hade varit ute lite snabbt med hundarna och sedan slängt mig på soffan så tänkte jag på det med kontraster: dagen hade spenderats i klackar i en "storstad" (ja men ellerhur? I jämförelse med vad jag är van vid iaf.) och nu låg jag på soffan med en hund och en katt som sällskap och en hund liggande på golvet. Milton och Marcus fortfarande iväg och då kom jag fram till att jag var så värd att ligga där den där kvarten. Och just att ligga sådär rakt upp och ner med mina numer tre småglin, skulle kunna vara bland det bästa jag vet. Kontraster i livet, det är ändå underbart!
Någon ville veta mer om mitt företag. Det kommer, men just nu är det mycket som jag måste få rätt på först.
Nu snart sängen, stor varm kram till er!
Kung Katt
Vilse är så häftig, precis som många andra katter. Svassar runt här hemma och myser mest hela tiden. Går in och ut som han vill, får maten serverad och mår allmänt gott tror jag :)
Kram på er!
Och ofta, flera gånger varje dag, kommer han och hoppar upp i knät, spinner och lägger sig till rätta. Myskatten, aldrig har jag mött och sen kelig katt.
Idag hittade jag honom här dock. Ett fint stilleben i hallen helt enkelt :)
Kram på er!
För ett år sedan och känslan av en riktigt bra barndomsvän
För ett år sedan, den femte oktober, försvann vår Vilse. Kommer ni ihåg? Aldrig någonsin har jag kännt mig så förtvivlad och hjälplös faktiskt. Än idag spekulerar jag i vad som egentligen hände och vad han var med om då, de där 2,5 månaderna. Jag gjorde allt jag kunde för att få tillbaka honom; polisanmälde, knackade dörr, lade lappor i brevlådor och satte upp lappar i affärerna i byn, frågade runt, slängde ut efterlysningar på både Blocket och Facebook-sidor. Men inte ett ljud och jag trodde det var helt kört...
Men så tidigt på morgonen, den 25 november, for Marcus upp till mig på övervåningen då jag hade sovmorgonen den dagen och nästan skrek till mig "Vilse är hemma!!!" och jag minns att det enda jag tänkte "Skämtar han med mig nu så har jag ihjäl honom", haha.. Men det var såklart inget dåligt skämt, min Vilse var hemma.
När katten kom uppspringande, skrikande, till mig på ovanvåningen så vek sig mina ben och jag började tokgråta av glädje. Och just precis då behövdes verkligen glädje. Dagen efter skulle vår Dusty få somna in, undrar om det ar det Vilse kände på sig, det var dags att komma hem nu.
För en stund sedan kröp Milton upp till Vilse i fåtöljen, för att klappa på sin katt. Det är ofta så, Milton väljer Vilse framför alla andra djur här hemma. Jag frågade honom och han tyckte om Vilse och fick som svar:
- Mmmmmm det gör jag. Jättemycket mamma.
Just ett sådant svar får mig att bli helt lycklig och varm i skälen.
När jag var i Miltons ålder hade jag en katt som hette Sylten (japp, han hette så, hahaha..) som jag tror betydde lika mycket för mig som Vilse gör för Milton. En fantastisk katt som hängde med mig på det mesta, en så fin vän och lekkamrat, som kom när jag ropade och valde mig framför andra. Jag vill och önskar att Milton ska få uppleva samma kärlek till ett djur och som dessutom är ömsesidig. Det är väl sann vänskap om något.
Kram på er!
Hej tisdag!
Och hej på er!
Vet att jag inte har skrivit Måndagslistan än, återkommer med den senare idag. Har inte hunnit och igår kväll prioriterade jag en lång pw med mamma och min hund, härligt!!
Bjuder på en bild på min tokiga katt, som härom dagen låg och lurpassade på Yda, haha..
Vi hörs lite senare, stor kram!
Trädgårdsfix
Jag var och hämtade lite växter som jag hade beställt, på min praktikplats, Odla.nu (<--- länk för er som är intresserade!) igår och idag kom perennerna i jorden. Jag passade dessutom på att plantera om en växt, ett riktigt trassel som låg ut på gräsmattan. Nu i gräsklippartider ville jag skydda den lite extra så den åkte längre in i rabatten, i ett av mina plåtrör.
Perennerna jag planterade var Hosta och Akleja, både vita faktiskt, ska bli spännande att se dem ta sig, nu är det bara perenna rötter nerstoppade i jorden :)
Hade en helt fantastisk kväll ute, sällskap av min hund, min katt och mina hästar på andra sidan häcken, herregud vad underbart! Vilken kväll dessutom, luktade så gott efter regnet som kom i eftermiddags. Allt är dessutom så vackert nu och håller på att slå ut. Jag är så glad över att jag har min trädgård att gå och pyssla i, get mig chans att tänka lite och njuta av lugnet, dofterna och ljuden runtokring; fågelkvitter, fåren som bräker, hästarna som frustar...
Och så ständigt dessa sällskapsdjur! De är med precis överallt; nyfikna på vad jag gör, leker tillsammans, leker var för sig och bara är i min närhet.
Man tager vad man haver, inte sant?
Ena skottkärran satt fast innanför bilen och den andra var full med gödsel. Istället fick ena barnvagnen agera redskapsvagn ;)
Nu längtar jag till imorgon så jag kan plantera det andra jag hämtade igår. Lite buskar ska få komma i jorden :)
Hoppas ni får en god natt. Här lär vi inte få det då Milton har sin hemska hosta... Håller tummarna dock!
Stor kram
Ont i kroppen
Hej på er!
Redan söndag och ny vecka väntar runt hörnet. Det gör mig inget alls, då jag trivs så himla bra och ser fram emot ny vecka, allt utom tidiga morgnar då såklart ;)
Igår hängde Milton, smådjuren och jag mest på vårt däck. Som vi njöt, så härligt!
Idag har jag fått se trädäckets baksida. Ja alltså inte bokstavligt talat, jag har alltså inte varit under trädäcket, haha.. Utan det negativa med att ha ett trädäck. Storrengöring stod på schemat. Fulgummistövlarna på och piasavakvasten fram. Ni ser ju själva, det behövdes verkligen och resultatet blev ju riktigt bra, heja Grönsåpa!
Ikväll var en dusch välkommen, för herrejisses vad jag alla redan har ont i kroppen efter dagens slit. Imorgon lär jag få känna på en riktig träningsvärk i rygg och kanske i armarna. Håret är fönat och plattat, nu är jag redo för måndag. Sedan var det det där med ständigt sällskap, alltid är det någon med. Och det säger jag inte med en negativ ton, snarare tvärtom! Det är gansla trevligt att ha en katt (eller hund eller liten människa etc.) med mig när jag, som här, plattar håret. Lite mysigt är det allt :)
Nu ska jag hålla kväll, snart är det sängen som gäller för oss, skulle jag tro. Jag har galet ont i min mun dessutom, vet inte varför, men jag hoppas det går över fort som tusan nu... Det tror jag förvisso inte för nu har jag haft ont i en vecka. Hoppas allt är väl med er, stor kram!!
Vår, massor av vår!!
Vilket härligt väder nu, precis så som våren ska vara och jag älskar våren!
Har kikatrunt i min rabatt lite och där växer det så det knakar, under alla löv. Det är ju klart fördelaktigt så sett att löven från häcken trillar rakt ner i rabatten, massor att räfsa ut sen, men det skyddar växterna väl :)
Hittade dessutom ett par getingar på en blomma, herrejisses! Är inte det lite tidigt, med tanke på hur kallt det vari?
Hittade små små nya växter av min favorit, som jag inte vet vad det heter, återkommer när jag har listat ut det.. Små söta bebisar, så fina!
En kisse var i närheten hela tiden, som alltid. Som vi njöt i trädgården, Yda, Vilse och jag. Härligt att ha en vår och sommar liggande framför fötterna :)
Kram på er, vi hörs!
Alltid lär jag mig något nytt...
...och kommer till insikt. Idag handlar det om Vilse. Aldrig trodde jag att det skulle gå att få en sådan här relation till en katt. Tredje gången gillt, kanske det kan kallas? Först hade vi Sylten (<--- ja han hette faktiskt så), en kolsvart hittekatt precis som Vilse, han åkte dockvagnar och blev bäddad med. Han var kung ute på gården vi bodde på och det enda som skrämde honom var bilar.
Sedan fick min syster vår fina älskade Felix. Den gråe kloke katten, han som alltid visste bäst och bestämde över alla våra hundar vi har haft och lekte tillsammans med min gamle kanin (<--- staket mellan). Han var toppen, fina Felix. Mimis katt.
Och nu då, tredje gången gillt. Vilse. Hittekatten som verkligen verkligen lever upp till sitt namn genom att redan som kattunge vara en hittekatt och sedan försvinna över sju veckor i höstas. Jag hoppas att han aldrig mer kommer leva upp till sitt namn.
Men denna katt alltså, jag kan inte förklara det, men han är så himla speciell, klok och fantastisk på så många vis. Jag är så tacksam (<--- kattsam?!) över att han bor här hos oss och att han kom hem igen!
20 februari
Jag läste häromdagen om att våren, rent statistiskt, brukar starta så smått i Skåne den 20 februari. I år stämmer inte det ;) Jag sitter och pluggar just nu i min fåtölj precis intill fönstret i vardagsrummet. Kaminen värmer bakom mig och utanför fönstret dalar små snöflingor sakta ner. Ibland ser jag hästarna skymta förbi i hagen och känner hur lycklig jag är på direkten.
I morse när jag släppte ut hästarna hade jag som vanligt sällspar av småglinen. Yda sprang överallt som vanligt och nosar, förmodligen letar hon efter möss. Vilse däremot satt i tryggt förvar på stengärdet och väntade tålmodigt på mig, fina kloka katt. När jag var klar, var det bara att ropa på honom och så kom han springande.
Igår kväll pratade jag med min allra bästa vän, när jag var ute och nattade hästarna. Efteråt så satte jag mig i Malvas box och fällde ett par tårar. Precis just då för minuten kände jag mig inte alls lika lycklig.. Ibland är saknaden efter bästa vännen SÅ stor och just nu finns det inte mycket jag mer önskar, än att vårt land var lite mindre avlångt, eller att jag hade haft att par dagar över och kunnat spendera dem hos henne. Världens bästa A!
Nu ska jag fortsätta här, stor kram på en stund :)
Söndagssöndag
Hej gänget!
Dåligt med uppdatering härifrån, men så är det ibland :) Helgen har inneburit väldigt lite sömn för våran del och inte mycket rast och ro. Stackars Milton var ju som sagt krasslig i fredagskväll och -natt men har efter det piggnat på sig ordentligt och är frisk igen, skönt!
Söndagen började sådär lagom kul. Nej men ni vet, barnet vill gå upp och det vill inte mamman, som ungefär hade kunnat offra mycket för att få pappans sovmorgon ;) Men det steg upp och dagen började och jag var inte på ett strålande humör. Men förmiddagen gick och vi gick ut längre fram; hängde upp fågelmat i träden i fårhagen utanför köksfönstret, sedan fick hästarna lunch och Milton och jag avslutade utevistelsen med att vi mockade boxarna, toppenhjälpreda den där killen!!
Innemys och bakning stod på schemat efter det och så kom mina föräldrar på fika och lek med Milton för mormoderns del, som alltid ;)
Marcus kom hem från jobbet och sedan svirade jag om till träningskläder och jag mig ut tillsammans med lilla hunden.
En blandning av jogging och pw. Resultat av det:
Marcus for iväg ikväll och Milton behövde sova tidigt. Väl i sovrummet dök jag ner i sängen hos min fina katt, vilken katt alltså.. Bäst i världen! Han åkte givetvis ut ur sovrummet tillsammans med mig när lilla fina barnet somnat :)
Så nu sitter jag då här, alldeles själv. Härligt, underbart och alldeles ljuvligt!! Jag gillar det så mycket :)
Till långfilmen blir det nog popcorn, mest för att jag kan och vet att jag kommer få ha dem helt för mig själv ;)
Stor kram!
Uteeftermiddag
Under större delen av eftermiddagen idag befann jag mig utomhus. Herrejisses vad skönt; rensa tankarna lite, ny luft i lungorna, klappa på varma hästar, mocka skit och sådär :)
Jag passade också på att ta med mig min stora häst idag på promenad, och så Yda givetvis. Malva rastade sig riktigt bra i hagen under tiden, tokan var genomsvettig när vi kom tillbaks. Armani njöt av promenaden, jag också för den delen, sååååå skönt!
Min egentligen vita häst är mest beige såhär års, suck... Aldrig mer en skimmel! Lurvig är han dessutom, hahaha.. Mina hobby-hästar och jag ;)
Som ni kanske förstått är jag aldrig ensam, varken inomhus eller utomhus. Alltid har jag minst en fyrbening med mig, det bästa sällskapet enligt mig. De finns där och det är rogivande, men ändå sällskapligt på samma gång, gravlöst liksom.
Min lilla Vilse hittar jag ju överallt. Åååååååhh, vad jag älskar denna katt!!
Nu ska jag surfa runt lite, kravlöst det också, hahaha.. Hästarna är just nattade, Yda har varit ute och Vilse ligger i fåtöljen och sover. Milton sover också. Och här sitter vi med vars en dator, fredagsnöje!
Kram på er
Djur och barn...
...är verkligen inte speciellt tacksamma fotoobjekt, egentligen. Ta min katt till exempel. Här har jag Vilse, Sveriges genom tiderna vackraste och trevligaste katt som igår satt så fint på köksstolen och tittade ut. Jag sträckte mig sakta efter telefonen och drog igång kameran. Precis när jag trycker av ett foto, så bestämmer sig katten för att hoppa ner, tack Vilse. Tack för att du försöker visa dig från din bästa sida för allmänheten. Du är bäst.
;)
