Chokladbollar

I förgår när barnen hade studiedag och jag därför var ledig med dem, passade vi på att baka chokladbollar.
Milton och jag alltså. Vi försökte smita ut i köket, när lillebror inte såg, hahaha.. Det är lugnast så ;)
Och det var verkligen SÅ gott. Milton och jag sa båda två, att detta måste vi göra oftare, det är ju så enkelt!
Dessutom roligt att göra med barn: Tar ingen tid, enkla ingredienser, ingen jäsningstid eller väntetid. Bara att köra på liksom!
 
 
Lite varierade storlekar, som det ska vara när två händer i varierande storlekar, är med och bakar.
Dessutom givetvis rullade i kokos, älskar kokos!
Recept för den som är intresserad, ca 30 st chokladbollar:
  • 150 gram smör
  • 1½ dl strösocker
  • 3 msk kakao
  • 1 tsk vaniljsocker
  • 2 msk kallt vatten
  • 4 dl havregryn
Rör ihop allt till en kladdig deg. Rullar bollarna i händerna och sedan i kokos.
In i kylen en stund, så de stelnar lite. Sedan är det bara att avnjutas!
Helgfika kanske? ♥

Sitt rätta element

Eller vad en nu ska kalla det, hahaha..
Här hänger han, vår lillebror. Vid soffbordet. Med ljusstakar och sin tändare, lastade på en bild.
Han byggde torn, givetvis. Det ser väl vem som helst.
 
 
Kommer ni ihåg Milton, med sina djur? De stod ofta uppradade och han var så noga. Ibland sov alla djuren, liggande på soffborden. Han älskade de där djuren. Dante kör lite på samma lika, fast med ljusen och ljusstakar, hahaha.. Inte riktigt så ordningsam som Milton, som verkligen var manisk i sitt radande. Men ändå på sitt vis och med sina favoritsaker. Det är så roligt att se och att låta dem hålla på med det där, för det är ju så viktigt för den lille människan.

Kompismys mitt i veckan

Igår när jag hämtat mig efter natttens skitdåliga sömn, svirade jag om och blev upplockad av två tjejkompisar. Det vankades bio, Bridget Jones's Baby. fantastiska Bridget Jones. Åh vad jag älskar henne!
Efteråt, så satte vi oss på ett ställe i stan och fikade i ett par timmar.
Hur härligt liksom? På uteserveringen, med inframvärme igång. En chokladkaka och en stor mugg te.
Ett par timmars pratande och fikande och bara sådär superhärligt som tre stycken småbanrsmammor kan ha.
 
 
Och just sådant, mitt i veckan-mys är förbaskat härligt. Har ändå tagit mig iväg på ett par sådana nu på sista tiden och har lovat mig själv att bli bättre på det. Det är liksom alltid lyckat och kravlöst. Älskar det!

Tack gode gud för studiedag!

Idag är det studiedag för båda mina barn. Tack gode gud! Jag är hemma med dem idag. Och efter en natt med riktigt dålig sömn för båda barnen, är jag verkligen jätteglad över att bara få vara hemma och ta det lugnt. Något vi nog behöver alla tre, just idag.
Tack för Instagram-filter, gör ju att de där ringarna under ögonen blir lite mindre synliga ;)

Och den där lille, han var rätt trött i morse han också. Utslagen på soffan, under filt med tändaren och bappisarna. Då trivs han.

Hoppas er natt var bättre. Nu ska Sparven sova en sväng och jag ska ta tag i dagen för i eftermiddag får vi snickarbesök och sedan ska jag på bio! Innan det ska både stallet fixas och jag ska hinna duscha. Dags att då barnet i säng, med andra ord!
Kram

Gula skor

Någon var tydligen jätteglad och mallig över sina nya pjukes. Så pass att de skulle vara på fötterna från att han åkte hemifrån, till han kom hem och inomhus däremellan hos farmor och farfar. Gullisen!

PS. Han har tändaren i andra handen! ;)

Liten hund

Liten hund. Liten Yda. Men med det största av hjärta. Hon är så himla bra, bäst. Min lilla älskade skugga. Alltid där, alltid någon att räkna med.

Och ja, hon behöver klippas. Veckans mission.

 

Men aldrig kunde jag väl tro där och då för nio år sedan, att jag snart skulle välja ut min Once in a lifetime-hund.
För det är faktiskt snart nio år sedan. Den 11 oktober 2007 föddes hon, på dagen fem veckor efter det var vi på plats och valde valp. Jag valde. Den tuffaste i kullen, den som också var född sist och dessutom markant mindre än de övriga. Och mörkast. Så många rätt. Hon hade allt, min Yda. Hon har allt.

Ytterligare tre veckor efter det, hämtade vi hem henne. Den bästa julklappen där i december. Vi behövde inget annat. Bästa Yda.

Mamman listar

Godmorgon på er!
Såg en lista, gällande barn och mammaliv och jag tänkte att ni kanske skulle tycka det var kul, att se min syn på saken, mina svar liksom. De flesta av er har säkert redan en bild på det och vet ungefär hur jag svarar och hur jag är som mamma. Men kanske är där något nytt?
 

1. Hur många barn har du, och hur många planerar du att skaffa?

Jag har 2 barn, Milton och Dante. Jag har alltid sett mig som tvåbarnsmamma, men numera i hemlighet drömmer jag lite om ett tredje barn. Längre fram, inte nu. Och om jag får med Marcus på planen, haha.. Han är inte alls lika pepp ;)

 

2. Ett redskap/verktyg som är barn/babyrelaterat som är ett måste?

- Barnvagnen är ju toppen. Båda mina barn har älskat att åka vagn och gör fortfarande. Vi älskar barnvagnspromenader, både barnen och jag. Milton åker ju inte längre, bara hem sent på kvällar, från kompisar i byn och sådär.

- Babyvakten. Först nu har vi skaffat en, efter att varit föräldrar i över sex år, haha.. Nu används den både för att höra om de vaknar och för Milton att viska på oss i den, likt en walkie-talkie, istället för att ropa på oss och därmed väcka lillebroren.

 

3. Något du älskar att göra med ditt/dina barn?

Jag älskar att hänga med dem, vara lite spontan, åka på utflykt lite oplanerat. Sedan älskar jag det som vi gjorde härom dagen, gå upp till skogen med en liten picknick, bara precis hemmavid. Underbart och vi älskar att bo som vi gör, så vi har möjlighet att göra så.

 

4. Hur har ditt liv förändrats sedan du fick barn?

Massor, såklart. Från att bara ta hand om oss själva och inte behöva ta ansvar för mer än mina djur, hade jag nu fullt ansvar över ett litet barn. Och har fortfarande. I början (första året framför allt) var det tufft, hela omställningen. Verkligen tufft. Men efter det och vi landat i allt, har det varit underbart och jag kan inte tänka mig ett liv utan detta. När sedan Dante dök upp och folk snackade om tvåbarnschocken, njöt jag bara och älskade allt. Aldrig tvåbarnschockad, bara ettbarnschockad.

 

5. Favoritbutik att shoppa till barnen och varför?

Älskar numera Kappahl, deras barnkläder har verkligen utvecklats åt det positiva. Men samtidigt handlar jag mycket på nätet till dem; Zara, Ellos och så vidare. Alla prisklasser, en del Molo och Nova Star och så vidare.
Skor är jag alltid supernoga med, eftersom jag själv har så dåliga fötter. Barnen har i princip alltid märkesskor som är anpassade till barnfötter. Hellre få par skor åt barnen som är riktigt bra, än flera halvdåliga.

 

6. Har du alltid velat ha egna barn? Varför/varför inte?

Ja, alltid. Marcus och jag har ju hängt ihop skitlänge och båda har alltid velar ha barn. Har aldrig varit någon diskussion för mig, mer en självklarhet på ett eller annat vis. Såklart är jag oerhört glad och tacksam över mina biologiska barn, men samtidigt hade jag inte haft något emot att adoptera etc.

 

7. Det bästa som finns med att vara mamma?

Att vara just det, en mamma. Låter ju så klyschigt, haha.. Men jag älskar det och är så stolt över det. Över barnen. Det bästa är att få hänga med ett barn i taget, som Milton i stan och ta en fika, gå på bio eller bara hänga runt. Vi är bra på det liksom. Eller med Dante i famnen, nära nära. Det är han bäst på och jag vill alltid ha honom så nära mig det bara går.

 

8. Något mindre roligt med att vara mamma?

Den ständiga oron. Oron över att det ska hända barnen något, eller mig. Det är det värsta.
Annars är det såklart att sömnbristen är vidrig många gånger. Men det går att härda igenom. Vi har gjort det förr och gör det igen.

 

9. Ditt bästa tips för en ny mamma?

Lyssna inte på tips! Det är så himla individuellt. Skit i amningen om det inte fungerar. Använd våtservetter om det underlättar ditt liv. Ät skräpmat om det får dig att överleva och att ens äta. Det är okej om din bebis skriker genom hela ICA-handlingen. Sov när du kan. Får du inte sova? Det går över, jag lovar. Det är vidrigt.

Mitt bästa tips till er, där någon nära fått en bebis: Erbjud er hjälp, för föräldrarna till den där nyckläckte kommer inte be om hjälp.

 

10. Slutligen, visa oss en bild på dig och ditt/dina barn!

Bästa BÄSTA barnen. Ett äldre foto på de där två. Min Sparv och mitt Snöre ♥♥

 
 
 

Måndagslista nr 305

Hejsan!
 
Idag är jag lite extra glad över att...
 
...barnen och jag är lediga på onsdag. Härligt med mittiveckanledigt ändå :) Det är studiedag och det är verkligen min tur att ta ledigt dessa dagar och det ska bli så himla mysigt!
 
...Marcus åker iväg med herrklubben, till hemlig destination, på fredag till måndag. Alltså han är inte så pepp eftersom det innefattar flygning, men jag är, hahaha! Det måste vara så fantastiskt roligt att åka iväg så och bara ett stort killgäng. Verkligen superkul! Dessutom får barnen och jag rå om varandra och det är då vi har det som mysigast och allt fungerar mest smärtfritt; när bara en förälder är närvarande - konstigt.
 
...jag ska på bio på onsdag, med vänner. Bridget Jones och jag ser verkligen fram emot det jättemycket, kul!
 
...på tal om bio, så var Milton och jag på bio sådär superspontant i lördags. Kan ha varit det roligaste han och jag har gjort på länge tillsammans, bara vi två. Med superspontant menar jag att vi gick förbi biografen 14,50. Jag ser att det står en massa barn utanför med popcorn etc. Jag frågar Milton om han var sugen på bio. Svaret var ju givet, så 14,57 stod vi med biljetter i handen, vars en popcorn och dricka och letar efter våra stolar. Dessutom var filmen Husdjurens hemliga liv så rolig!
 
...det är föräldramöte på skolan imorgon och jag längtar jättemycket efter det, hahaha! Ska bli så roligt och desutom få ett ansikte på föräldrarna. Många som vi säkert inte träffat tidigare. Och få en inblick över var Milton håller hus om dagarna och vad de sysslar med.
 
...hovslagaren var här hos Malva ikväll och vi fick godkänt! Äntligen efter ett års kämpande, massor (MASSOR) av tårar och oro från min sida och så ont hon har haft, så är det äntligen över! Jag hoppas så att vi kan hålla henne frisk nu. Min älskade lilla fina ponnyhäst.

Vaken natt

Våra två små, framför allt den yngste i barnaskaran, är ju inte kända för sina briljanta sömnskills..
I natt vaknade Milton och skrek på oss när vi fortfarande satt nere i soffan = även Dante vaknade. Typiskt.
Så för att göra det enklast för oss, så tog vi ner båda för lite mys i soffan.
Och det var det verkligen, mysigt!
En suddig bild på myset..
 
 
Det stora bekymret var ju nu att kvällen blev så sen.. Vi var inte i säng förrän 01, så idag är jag trött. Alltså barnen var ju i säng tidigare, men vaknade och hängde med oss en timme.
Jaja, det var ett tag sedan det hände ändå, så det får vi vara nöjda med.
Dessutom var det inte barnens "fel", utan vårt. Milton hade viskat efter oss i babyvakten men så hade vi glömt att ta ner den andra enheten, så vi hörde inte honom. Han blev rädd och ropade tillslut istället. Stackaren.. Så jädrans dumt av oss.
Nu lunch, sedan jobb igen. Hörs!

Kontraster i serier

Jag har med åren blivit en riktig serieknarkare. Ingen speciell typ av serie, utan rätt blandat. Egentligen vi båda vuxna här i huset, men mest jag, det får jag ändå erkänna.
Några favoriter (även om jag med stor sannolikhet glömmer hälften av alla favoriter:
Empire
Orange is the new black
Prison Break
Outlander

Ochsåvidare ochsåvidare.
Eller som nu, när jag friskt byter mellan Sex and the city...

...och Downton Abbey!

Snacka om kontraster! Älskar det och ÄLSKAR serierna!! Framför allt Downton Abbey och blev SÅ glad när jag upptäckte en, får mig, ny säsong av serien. Alltså, den lyckan!
Så. Dags att återgå till Sex and the city, medan jag inväntar Marcus så vi sen kan se Downton Abbey. Hörs!

Here comes trouble

Lillebror fick så fräsiga pj's/onsies igår, som jag hittade på EKO, av alla ställen. För dryga hundralappen dessutom - fynd!
Och så passar de honom som handen i handsken med den texten, hähähä..
Here comes trouble!

Han är rätt fab, den där lille..
Vi kommer nog använda dem som både pyjamas och heldress under overall i vinter, perfekt ju!
Trevlig söndag, kram!

Bästa spontana eftermiddagen!

Milton och jag bestämde oss för att köra till EKO eftersom jg hade lite ärenden och han ville köpa Pokémonkort.
Väl där så var de där korten slut. Vi satte oss i bilen och körde mot stan. Parkerade i parkeringshuset, åkte rulltrappan ner ett par våningar och passerade biografen.
Utanför biosalongen stod massor av barn och vuxna och jag förstod att det var barnfilm pågång.
Jag tittade på Milton och frågade om han var sugen på att gå på bio, istället för leksaksaffären. Han tittade på mig och trodde knappt det var sant - OM han ville!
Så, där hamnade vi! Vilken film? Husdjurens hemliga liv. Och den var skitrolig!

Så istället för butiker blev det popcorn och läsk och bio. Sådär superspontant och härligt och lyckat. Och tydligen var detta den BÄSTA dagen, utifrån en sexårings egna utsago. Det får ändå klassas som bästa betyget.
Vi har så kul ihop, min Milton och jag!

Av med skorna på oss båda, rakt nedstigande genetik från mig till Milton.

Kreativa pärlor!

Hej på er och HEJ helg!
Milton och jag började dagen efter frulle, men att ta fram pärlor, pärlbrickor och ritningar. Pokémon fungerar liksom till allt!
Först en mjukstart med en pokéboll. Sedan avancerade vi till Picatchu. Men de gula pärlorna tog slut, så snart måste vi köra mot stan och handla fler, han och jag. Vad gör man liksom?

Läste Fnulans blogg häromdagen om pyssel med barn, fick feeling och Milton kände för samma. Så pärlor it is, det är lite vår grej. Lagom med pyssel och så himla roligt. Lätt att vara kreativ och det finns massor av beskrivningar och ritningar på nätet ju, kul!
Hörs senare, kram!

Flashback Friday

För knappt ett år sedan såg storebarnet ut såhär. Ungefär samma frippa som idag, inte klokt vad håret växte fort ändå, sedan klippte han av det till ungefär denna längd.
Dessutom är han lite, lite längre idag, så den där snygga jackan passar inte längre, utan är undanstoppad till lillebror.
Det är roligt att se tillbaka. Det händer så mycket på ett år, det syns så tydligt på barnen framför allt. De förändras över en natt ibland och blir stora så fort.
Men fotot då. Det betyder så mycket. Han är så himla vacker och det är SÅ mycket Milton på fotot.
Den där blicken, som ser långt fram. Den där tänkande, djupa fasaden han alltid har. Jag får ont i magen när jag tittar på honom, eftersom han betyder så mycket och är så viktigt och fantastisk för mig.
Min Milton, min minior. Han är fantastisk.
 
 
Så. En liten Flashback Friday såhär en fredag mitt i livet. Det är fint att se framåt i livet, men minst lika fint att se bakåt. Att reflektera över saker, att inte glömma bort.
Kram och trevlig helg, önskar jag er!

Saker att tacka vår tvååring för

Jag har satt ihop en liten lista på saker vi verkligen kan tacka vår tvååring för. Pass opp!
 
 
 
1. Tack Dante, för att du håller oss i trim. Ett mer aktivt barn (dygnets många timmar) är svårt att hitta tror jag. Fortsätter det såhär, så kommer vi se ut som vinthundar inom loppet av två år. Vi springer, hoppar, lyfter, springer, springer och springer lite till. Ändå är det bara en bråkdel till hur mycket Dante springer.
 
2. Tack Dante, för att du ser till att vi aldrig försover oss. Vi kommer aldrig in i djupsömn ens, så det är lugnt, haha.. Dante gillar inte att sova. Och tar det för givet att vi andra inte heller gillar det. Vilket vi gör, men det vill han inte alls kännas vid.
 
3. Tack Dante, för att du alltid är så glad. Din glädje smittar liksom av sig bland de flesta och alla älskar dig. Tack för att du är så rolig och positiv i allt du gör. Nästan allt du gör i alla fall.
 
4. Tack Dante, för att Milton fick en så fantastisk lillebror. No words needed. Syskon is da shit! Inte alltid, men ofta. Oftast är ni överens och har sjukt roligt tillsammans. Lika ofta bråkar och skriker ni på varandra. Men alltid älskar ni varandra.
 
5. Tack Dante, för att du ser till så att vi har ordning på "farliga" saker nu för tiden. Till skillnad från Milton så är du ett klåfingrigt barn som inte går att lita på. Fungerande tändare gömda på hyllor högt upp. Tigerbalsam i badrumsskåp och inte i barnsovrum (användes tidigare när Milton var förkyld, en liten klutt på kudden för att hjälpa till för andningen). Knivar i garaget på sina platser. Tändvätskeflaskor utom räckhåll (numera) för små barnfingrar. Ni fattar.
 
6. Tack Dante, för att du kan så mycket själv. Du fixar och grejar. Är galet företagssam och ser till att underlätta vårt liv på ehh... ditt eget lilla vis?! Vi kan förvisso inte skriva under på hjälpen. Men så länge du är nöjd, så är ju vi det också.
 
7. Tack Dante, för att du fortfarande är en närhetsknarkare. Trots att du har ett tempo utöver det vanliga, ser du till att hitta tid för närhet. Du vill bli buren. När vi bär dig lägger du gärna huvudet på axeln och gosar. Du kryper upp i knät i soffan. Du vill inte vara själv på natten. Du är mitt lilla gos och jag älskar att ha dig nära.
 
8. Tack Dante, för att du är tydlig med dina åsikter och vad du vill. "Nej jag vill inte heller" är hans första femordsmening. Annars är det mycket "släpp" "stopp" "NEJ!!!". Tydlighet är din melodi. "MIN TÄNNA" ("min tändare" är också ett viktigt statement. Tack för din tydlighet och fina åsikter. Verkligen.
 
9. Tack Dante, för att du, tillsammans med Milton, räddade mig där och då för två år sedan. Genom ditt behov av mig, tvingade du mig att orka livet istället för att gå ner mig totalt efter Jennie. Du är min hjälte och jag är dig alltid tacksam.
 
 
 
 

Vardagsrummet från samma vinkel

Ni har ju sett den där bruna väggen från denna vinkel tidigare, men jag slänger med den här ändå:
 
 
Samma vinkel ungefär, fast med den vita väggen som bakgrund. Fräscht och ljust!
 
 
Tog med två ytterligare accessoarer på bild, Yda och Alba. De är ju himla fina, de där två.
Nu behlvs verkligen en ny taklampa. Denna är för tråkig och försvinner liksom i rummet.
Men älsk på vägg, matta och soffa. Och hundarna!

På tal om gult!

Beställde ett par gula pjuks till Sparven här hemma.
Hoppas SÅ att de passar och att han kan ha dem i höst. Tycker de är sååå fräsiga!
Han är ju cool, den där ungen. Så han kommer vara SÅ tuff i dessa skor. Eller gummistövlar kanske man ska kalla det.
 
 
 
Ett par gummiskor från Pax. Gula såklart!
Båda barnen och jag är så sålda på gummistövlar. Vi alla tre är lata av naturen och gillar att underlätta för oss, haha.. Så att bara hoppa i ett par gummistövlar är det bästa dem och jag vet. Att de dessutom går att bara spola av är ju dessutom kanon! Dessa är lite fodrade dessutom, så jag räknar med att han kommer kunna ha dem under hösten till dess att det är läge för kängor.
Är lite avundsjuk och skulle kunna tänka mig ett par själv, just gula haha.. Och lämna Hunter för ett kort ögonblick. Men näää.. Någon måtta får det ju vara ;)
Så dessa väntar vi helt enkelt på, med förhoppning om att de kommer dyka upp med posten inom det närmaste.
Vi hörs. Stor kram!

Rosa Bandet

Igår köpte jag årets rosa band.
Snart är det den rosa månaden oktober. För mig är inte cancer rosa. Eller blå. Eller orange.
Cancer är svart. Svart rakt genom.
 
 
Men det spelar ju ingen roll vilken färg cancer är. Givetvis bidrar jag där jag kan. Rosa bandet. Blå bandet. Rosa plastkassar på Ica. Rosa reflexväst från Hööks. Fuck Cancer-armband. Sms-bidrag vid cancergalan. Och så vidare. Det är viktigt att vi gör det, bidrar där vi kan. Kanske en dag hittar vi lösningen på allt, att cancer helt plötsligt inte längre behöver vara svart, där alla överlever. Så otroligt viktigt.

Kantarelltoast

I helgen höstade vi till det, barnen och jag, med att laga gryta till middag. Så gott!
Och så stekte jag kantareller, eftersom Milton efterfrågade det.
Smörstekta kantareller på en lätt smörstekt smörgås, toppat med flingsalt.
Alltså. Det var SÅ gott. Så galet gott!
 
 
Det behöver inte vara mer komplicerat än så. Ibland är det enkla gott nog liksom.
Om jag plockat kantarellerna själv? Svar: Nej. De köptes i mataffären. Men det kvittar ju, nästan lika gott ändå.
Kram!

Vit panelvägg!

Äntligen blev vår vägg i vardagsrummet vit.
Tidigare var den mörkbrun och hela rummet var väldigt mörkt. Det ligger på skuggsida, vi har lågt i tak och den mörka väggen gjorde rummet mörkt.
Jag ville förvisso ha väggen mörkgrå, hahaha.. Men Marcus propsade på vit så vit fick den bli.
Här får ni en bild av hur väggen såg ut tidigare.
 
 
Nu ser den, från en annan vinkel, ut såhär! Fyra varv senare, pjhuuu.. Och så några "nya" ljusstakar som jag köpte på en köp-och-sälj-sida på Facebook, gillar!
 
 
Och vår matta och vår soffa. Kan vara bland de bättre köpen vi gjort. Väggen fick dessutom soffan att framhävas ytterligare. Innan försvann den lite, in i den bruna väggen.
Nu måste vi bara få fatt i en härligare taklampa... Verkar svårt. Eller dyrt.
 
PS. Det är inte alltid ljusstakarna står såhär. Likt sin storebror gillar Dante att rada upp saker. Milton gillade att rada upp sina djur. Dante radar upp ljus och/eller ljustakar. Hahaha.. Alla har vi olika intressen i livet ;)

Måndagslista nr 304

Hej på er!
 
Idag är det en solig och höstig måndag. Jag är extra glad över att...
 
...det börjar bli höst i luften! Kalla morgnar, barnen myser ner sig under vars en filt i soffan. En mugg te som värmer, svalare temperatur om dagarna och snart vackra färger. Vi är där nu, hösten. Älskar det.
 
...det alltid fungerar hur bra som helst att vara själv hemma med mina två barn. Jag har alltid grav ångest inför att Marcus ska iväg några dagar i sträck. Men alltid är det helt obefogat, för att vara själv med barnen är det roligaste jag vet med att vara förälder. Konstigt nog. Men jag "steppar upp" och blir lite bättre som förälder, eftersom jag inte har någon att lämna över ansvaret till. Barnen har dessutom bara en förälder närvarande = de kan inte spela ut oss mot varandra. Milton "växer" och får automatiskt ta lite mer ansvar, en roll han trivs med.
 
...Marcus snart är hemma igen! Hur bra jag än trivs med att ha barnen själv, så älskar jag när vi är alla samlade.
 
...jag har gjort det så fint hemma, för att överraska Marcus. Mer om det i ett annat inlägg, när han har kommit hem och sett det! Ser fram emot det! Ännu ett litet projekt att bocka av, härligt!
 
...Malva har varit ute om dagarna, enda sedan i fredags eftermiddag. Och det har fungerat jättebra! Hon har inte rymt en enda gång, med andra ord. En enorm lättnad. Hoppas att hon senare i höst, kan gå tillsammans med Armani i större hage. De behöver varandras närhet.
 
...min syster verkade ha haft en fin födelsedag igår i Oslo, med pojkvän. Åh. Det är hon så värd! Längtar efter henne, det var längesedan nu som vi sågs. Eller längesedan och längesedan. Men ett tag sedan bara hon och jag sågs utan barn eller annat folk som "stör". Vi behöver catcha upp lite, hon och jag. men hennes födelsedag hade varit fin, det är det viktigaste.
 
Önskar er en fin kväll, stor kram!

Att ha haft en fab helg med mina två små

Ååååååhh en så fin helg med mina två stjärnor. Verkligen helt fantastiskt på alla vis!
 
Typ inte en endaste bild tagen. Vi har mest njutit av varandras sällskap, av det faktum att det har varit helg och av folk som antingen besökt oss eller vi dom.
I fredags kväll kollade vi alla tre Fångarna på fortet. Sista halvtimmen var tuff för dante, haha.. Men han höll ut!
I lördags tog vi promenad till sporthallen för inskrivning till handboll för Miltons del, kul! Sedan körde vi bort till mina föräldrar där mamma passade pojkarna medan pappa och jag hämtade hö. Sedan fika. Såklart.
Sedan följde mamma med hem till oss och jag passade på att mocka medan hos umgicks med barnen.
Efter det lagade vi gryta, som barnen glatt åt flera portioner av. Bra betyg!
Efter att de somnat, passade jag på att se ett ex antal avsnitt av Sex and the City. Älskar!!
 
Igår, söndag, kom Miltons kompis hem till oss strax efter lunch. De lekte och under tiden packade jag ihop en picknickväska och så gick jag tillsammans med tre pojkar till skogen, för fika. Alltså. Hur lyxigt? Tre glada barn och vi har skogen strax intill. Så pass nära att till och med en tvååring går.
Här gick vi genom djungeln, konstaterade barnen. Såklart. Vad det står på Dantes rumpas? "WILD". Passade nog i djungeln. Och passande nog på just det barnet.
 
 
Nästan direkt när Kalle åkt hem, kom mina föräldrar på fika. Sedan snabbt ut i stallet och snabbt iväg till Hässleholm i ärende och efteråt hem till kompisar på tacoskvällsmat som de bjöd på. Alltså sååå snällt! Och så lyxigt och gott att bli bjuden sådär.
Sedan damp barnen i säng och jag grejade med annat fram till midnatt innan det var min tur. Helgen har gått i ett rasande tempo och verkligen varit fantastisk på alla vis.
Nu måndag, lunchen är strax slut. Så det är dags att återgå till jobb. Hörs senare!

Äntligen!

Sen ett halvår tillbaka har jag längtat SÅ efter det här. Bara två andra har längtar mer: Armani. Men mest av allt Malva.
Äntligen är hon ute ur boxen. I en egen hage, som vi förhoppningsvis kan få henne att inte rymma från.
Lilla fina häst!
Sedan är ju frågan, om man tittar på bilden, vem som har haft boxvila... Och vem som är 20 år.. För det ser onekligen ut att vara tvärtemot verkligheten, haha..
Armani var sååå lycklig över att ha henne utomhus igen.

Sen är det okej att ignorera, eller för all del garva, åt vårt hemmabyggda staket, hahaha.. Allt för att hålla henne inne, som sagt. Rymning ut på gräs kan i nuläget vara förödande. Så pass att det kan kosta henne livet. Så vi tar det säkra före det osäkra.

Höstkläder till barn

Hej i kvällen!
 
Jag har under den tidiga kväll, kikat runt på höstkläder åt mina två barn och det finns ju så mycket fint!
Zara har ett bra och prisvärt utbud tycker jag, åt pojkar (och flickor för den delen och vuxna. Men jag fokuserar såklart till pojkarna och vad de passar bra i, även o outfiten under hade fungerat prick lika bra på vilket kön som helst). Jag gillar ju inte det där typiskt pojkiga med blått, grönt och så vidare. Så jag har satt ihop ett kollage på mina favoritkläder till pojkarna. Det kan hända att ni får se dem i gult i höst. Dör Så Fint.
 
 
 
Alla kläder från Zara. En del bland kläder för barn under 4 år och en del för barn över 4 år. Älskar det!
Kan själv tänka mig en gul och svart höst-outfit. Känns höstigt och fräscht. Vad har ni på er i höst?

När Sparven blir sådär superlycklig

Det behövs inte så många fler ord än denna. Han är nöjd. Och superlycklig.
Han älskar den där, sin tändare. Det bästa han vet. Sin käraste ägodel.
Älskade skatt!
 
 
Nu håller vi fredag och helg. Stor kram!

En fantastisk kväll med barnen

Igår kväll var första kvällen utan Marcus. Pojkarna och jag kom hem till ett helt okej städat hem och ett mockat stall. Så vi gjorde det enda rätta; fikade på kex och mjölkdrink på däcket. Så jädrans mysigt och vi alla tre var så pepp på en varm septemberkväll med varandra.
Mjölkdrinken kan vara världens enklaste - päronyoghurt och mjölk. Det blir inte enklare än så. Eller godare för den delen.
Som ni kanske ser har Dante TVÅ tändare i näven (det går inte att lägga någon av dem ifrån sig). Milton kom på att där låg en annan under en säng (som givetvis inte fungerar). Bra där! Pjhuu.. Nu har han två. I alla fall ett tag.
 
 
Efter mys och fika, så körde Milton cirkuskonster för oss andra på studsmattan, sedan klättrade vi andra två också upp och hoppade lite vi också. Alltså vissa kvällar är bara lite finare än andra.
Sedan dök barnens faster med pojkvän upp och hälsade på en stund och efter det kom min mamma på besök. Vi åt kvällsmat, pratade och mamma läste böcker för barnen. Jag passade på att smita ut och ta in Armani och göra färdigt det sista i stallet medan de andra tre hade såhär mysigt. Och så passade jag på att plocka ordning det sista.
 
 
Sedan lite för sent så damp barnen i säng. Dante i sin alldeles för stora säng. Milton i sin höga nya säng med tanden i ett glas vatten i fönsterkarmen. I natt var tandfén givetvis på besök, det hör till.
En helt fantastisk kväll med andra ord. Verkligen. Jag hoppas på flera sådana kvällar nu när Marcus är iväg. Lycka rakt igenom. Och då påminns jag om hur bra livet är. Och hur fantastiska mina barn är.

Jidder med tändaren

Dante älskar ju sina tändare. Det är hans käraste ägodel. Det respekterar vi fullt ut och han får alltid ha sin tändare (utom på förskolan). Men igår hände det jag bävat för i flera dagar - den sista tändaren gick sönder. Jäklar!
Såhär såg den ut medan vi var utomhus och byggde hästhage (som ni ser lite av på bilden). Dante var rätt bekymrad, som ni kanske förstår.
 
 
Vad vi gjorde? Två grejer:
1. Lagade den med eltejp och plåster.
2. Efterlyste en ny tändare på Instagram! Älskar folks engagemang - tack Jennica för all hjälp!!
 
Idag vid lunch kom en gammal bekant (Jennica) hit till jobbet och lämnade den till mig, pjhuuu! Vilken tur!
Så. Vi kör en efterlysning här också: Har ni tomma icke fungerande tändare? Spara dem till Dante.
 
Vad gör man inte för sina barn liksom? Svar: Det finns inget en inte gör för sina barn.

Tandlöst

Härom dagen bet Milton i ett päron, så tanden som inte tidigare varit lös blev helt plötsligt jättelös!
Vet inte om Milton blev mest försräckt över min galen glada hysteriska reaktion (hahaha..) eller över just det faktum att han snart skulle tappa sin första tand.
För han har ju längtat. Kusinen har tappat massor av tänder redan och kompisar tappar tänder titt som tätt. Och nu är det ä.n.t.l.i.g.e.n Miltons tur.
Så i ett par dagar har han gått och vickat på den där tanden. Varit rädd att den skulle trilla ut utomhus, eller när han sov, så han inte skulle hitta den.
Och i morse vaknade han med tanden i munnen!! Eh, ja alltså. Tänder har ju en tendens att befinna sig i munnen, men de brukar sitta fast och denna var tappad i morse, men kvar i munnen så att säga.
 
Så. Nu har vi en sexåring som helt plötsligt växte ytterligare ett steg. En sexåring utan en av sina mjölktänder i munnen.
 
 
Så nu ligger tanden i ett glas vatten. Ikväll placeras glaset med vatten och tand bredvid tanden och så hoppas vi att tandfén kommer inatt. Alla dessa första-gången-saker gör mig helt vimmelkantig av glädje. Det är häftigt och fantastiskt! För mig såklart, men mest för mina barn.

När mitt stora barn känns ännu större

Oftast är Milton liten. Han är bara sex år. Ett litet barn fortfarande.
Men så ibland, så kommer det ifatt mig hur stor han ändå är i vissa avseende.
Idag var en sådan dag. Dagen då min Milton har gjort sin första läxa och fått sin första lösa tand!

Läxan gick ju hur bra som helst. Han kan, han.
Och när han for upp efter att ha bitit i ett päron och berättade att tanden helt plötsligt var jättelös, så kan det hända att jag blev mer exalterad än han. Och så kan det hända att Milton mest tittade på mig med förskräckelse, hahaha.. Sedan oroade han sig över att tandfén kommer ta hans tand på natten, men det försäkrade jag honom om att hen inte gör ;)
Så nu får vi väl vänta och se, på när tanden ryker. Kan hända attjag även då, är den som blir mest exalterad!
Stora lilla fantastiska pojk. Du är bäst.

Förlossning med konsekvenser

Jag läste igår om en pojke, vars förlossning fick stora konsekvenser för han och hans föräldrars framtid.

Läs gärna valda delar av texten, så fortsätter mina tankar under den. Det är hans mamma som skriver och jag har valt att bara ta med de delar som rör det jag vill ta upp.

För 5 år sedan föddes Leo. På grund av en förlossningsläkares slarv fick han syrebrist. Leo lever idag med en svår hjärnskada som hade kunnat undvikas. Läkaren läste inte i journalen och fattade ett ödesdigert beslut över våra huvuden. Ett beslut som kom att få enorma konsekvenser för vår och Leos framtid. Ett beslut som togs för att spara pengar. Att dra ut ett barn på 4,9 kilo med sugklocka är nämligen billigare än ett kejsarsnitt. Leo fastnade i en skulderdystoci, läkare gjorde allt för att få ut honom men han satt fast, han blev strypt och dog. Men sjukvården återupplivade honom och efter 50 minuters HLR började hjärtat slå. En återupplivning som pågick alldeles för länge enligt svensk lag. Men han överlevde. Mina egna fysiska och psykiska skador efter detta är ett kapitel för sig.

Leo har idag assistans dygnet runt. Han vakas över på natten och han behöver alltid ha någon hos sig. Leo kan inte sitta, stå eller gå. Han kan inte hålla sitt eget huvud. Han har ingen fungerande motorik och kan inte ens hålla i en leksak. Han kan inte äta via munnen utan får all näring via peg. Den autonoma reflexen i svalget fungerar ej och Leo kan därför inte svälja sin egen saliv. Allt han får i munnen åker rakt ner i lungorna. Han slemsugs därför i munhålan dygnet runt. Han kan inte prata. Han kan inte visa var han har ont. Han har epilepsi och andningsproblem. Käken är låst och han kan inte gapa. Han har svår spasticitet och han spänner sig ofrivilligt. Hans muskler måste masseras och stretchas dagligen för att förebygga smärta och kontrakturer.

Leo kan blinka, han ser och hör. Han kan också visa om han är glad eller missnöjd. På grund av hjärnskadan är Leo gravt utvecklingsstörd och han har begränsad förståelse. Men han vet vad han vill. Han gillar musik och trivs bäst om han får sitta nära i någons knä eller famn. Han tycker om att titta på film och att vara ute på promenad.

Elin Ahlberg

När jag läser detta, så river det i hela min kropp och jag tänker bara på en sak, en person. Milton.
Det är så mycket av Leos förlossning i texten ovan, som påminner om Milton - ett stort barn som dras ut (med våld) med sugklocka. Som fastnar. Den väsentliga skillnaden är att Milton fick de loss fort, det fick de inte med Leo i tid och det fick oerhörda konsekvenser.

Det slår mig att detta hade kunnat vara vi, att det är såhär det hade kunnat gå för Milton och för oss. Och det är först nu jag är tacksam över barnmorskornas agerande i vårt fall (där en barnmorska till och med drog sitt finger ur led, för att få loss Milton). Även om jag fortfarande hävdar att allt borde avbrutits tidigare och ett kejsarsnitt skulle satts in. Alla kvinnor kan inte föda barn. Det är ingen slump att kejsarsnitt finns. Barn som föds är olika stora (bara på mina barn skiljde det ju över 1 kg, Dante var mycket mindre än Milton).

Många hävdar att det är en kostnadsfråga, att kejsarsnitt är dyrare. Men titta på texten ovan, hur skulle ett kejsarsnitt kunna bli dyrare, än de kostnader alla Leos skader? Och nu pratar jag enbart pengar. Inte tid eller alla känslor och den sorg som jag antar att familjen får leva med föralltid.

Jag blir så otroligt upprörd. Utan att på något sätt likställa mina känslor med Leos närstående. Jag ser det endast utifrån mitt perspektiv och min Milton. Idag lade jag fram kläder som han själv kan ta på sig. Igår fick mitt barn sin första läxa i skolan. I morse skällde vi lite på honom, när han inte lade ifrån sig iPaden utan "ska bara". Idag pussade jag en frisk sexåring hejdå. Sådant som för oss är så självklart, lik de flesta andra. Men så läser en om sådana här fall och slås av att vi där och då i maj 2010 hade tur. Det hade lika gärna kunnat ta en helt annan vändning.

Milton, du är det bästa som hänt mig. Men din förlossning är det värsta som hänt mig. Hur tacksam jag än är.

När en blir utelåst

Igår när vi kom hem efter jobb, skola och förskola, upptäckte jag att jag inte hade min husnyckel i min nyckelknippa, haha.. Den låg där inne, så dumt!
Vi hade 25 minuter att slå ihjäl, pojkarna och jag. Vi gjorde det enda rätta, genom att lira fotboll och skjuta så högt upp på taket vi kunde...
 
 
...och så drack vi vatten direkt ur kranen på väggen, när vi blev törstiga. Det gäller att vara lite inovativ. Och vi hade ju tur med vädret. Och vi hade jätteroligt!
 
 
Ibland ska en ha lite flyt, att låsa sig ute på rätt dag liksom. Och att göra det bästa av situationen, trots småtrötta och hungriga barn (och mamma). Härligt och Milton tyckte det hela var rätt roligt.

Tännväska

 
Vi har en så speciell och härlig och fantastisk tvååring. Ett barn man ständigt måste hålla koll på och ett barn man ständigt älskar så det gör ont i kroppen. Ett barn som är så rolig att vi andra bryter ihop totalt av skratt. Ett barn som hittar på så mycket saker och har så mycket idéer att vi andra blir helt matta.
Ett barn som älskar eld och allt vad det innebär - bokstavligt talat.
 
Som i helgen när han tog en stol, klättrade upp och hämtade tändvätskan (en tom flaska, som än så länge inte slängts i soptunnan) (den är slängd nu, du behöver inte oroa er) och sa "Tännväska" och "Grilla korv, mamma".
Eeeeehh.. Barnet har koll. Det får vi ge honom. Och samtidigt som vi försöker förbjuda honom till att ta sådana här "farliga" saker, så tycker vi det är roligt och bara måste föreviga det i bild eller foto och måste hämta Milton så att han får se vad hans busiga lillebror nu har hittat på. Och så skrattar vi tillsammans, hahaha.. Rätt dubbelt, men jag tror nog att han förr eller senare förstår varför han inte får ta vissa saker.
Dante är ett annat barn än Milton. Det går inte bara att förbjuda hur som helst.
Och visst är han galet söt, Sparven? Tändaren i ena handen, som alltid, haha.. Busig och söt... Filmklippet kunde jag dessvärre inte lägga upp (ni hittar mig under @fannylindborg), så ni får nöja er med en bild. Inte illa pinkat det heller ;)
 
 
Ser ni röran i bakgrunden, bland skor och jackor? Förstår ni varför jag vill ha en groventré och en finentré?
Men alltså Dante-Dinosaur. Denna sköna unge! Som vi älskar honom alltså. Typ hur mycket som helst. Vår fantastiska Sparv.

Måndagslista nr 303

Hallå där!
 
Idag är det ju måndag igen. Herrejisses vad tiden går fort!
Och idag är jag lite extra glad över att...
 
...solen och värmen verkar hålla i sig. Det gör mycket för orken och humöret. Kanske inte just värmen, men solen.
 
...Marcus åker iväg på torsdag och han ser fram emot det jättemycket. Jag är kanske inte riktigt lika positiv, men jag är såklart glad för hans skull och vet att det betyder mycket för honom. Barnen och jag kommer vara själva flera dagar, spännande ;)
 
...jag har lagom med träningsvärk i benen sedan gårdagens träningsvärk, hahaha.. Det brukar vara extremt med träningsvärk, när jag tränat just ben, men denna gång verkar vara mer humant ;)
Skippar nog träningen dock idag och fokuserar på trädgården istället. Och det ska bli himla härligt. Älskar det, men det vet ni väl vid dethär laget.
 
...Milton och Dante hittills sover rätt bra tillsammans. Milton kommer in till oss framåt småtimmarna och någon brukar få gå in till Dante i samma veva. Men vi sover absolut inte sämre någon av oss nu än innan, det är ändå det viktigaste. Trots Miltons bekymmer att vara själv och trots att Dante lämnat spjälsängen. Heja barnen!
 
...Milton har fotbollsträning idag och bara han och jag ska ner, mysigt! Marcus är upptagen på annat håll och Dante hänger med faster. Perfekt! Så nu är det dags att dra, för fotbollen börjar strax. Stor kram!

Helgen som varit

Hej på er!
 
Alltså vilken fin helg vi har lämnat! Den har verkligen varit härlig. Inga direkta måsten, ett väder utöver det vanliga. Ja, ni fattar. I lördags var vi hos vänner och hade det superhärligt. Rätt intensivt så länge barnen var vakna (haha..). 5 barn och 6 vuxna. Men när de väl knoppat, så var det mysigt och himla roligt.
Dessutom slog min Sparv världsrekord med att sova i 13 (!!!) timmar typ i ett sträck! Det har aldrig hänt förr och det lär dröja till nästa gång. Men fantastiskt ändå. Han behövde nog det, få sova igen lite.
 
Och igår blev vi så överraskade när min bästa vän kom på besök. Hon var nere från Stockholm och kom bort för att hälsa på en sväng och vi hade ingen aning alls! Det bubblade i mig, när jag såg hennes bil köra in på uppfarten och jag förstod vem det var. Världens bästa Anna!
 
 
Denna helg kan jag komma att leva på ett tag. Den tar jag med mig och plockar fram där i mitten av november, när allt känns lite motigt och grått och tråkigt. Fint!
Hörs senare, stor kram!

När Sparven är i sitt rätta element

Min sparvs rätta element, eld. Hahahaha ;)
Han är ju som sagt tokig i eld; tändare, ljus, tändvätska (!), grill, grillad korv. Ni fattar va?
Som igår, när han plockade ur ljusen ur ljusstaken. De skulle räknas och "tändas". Japp.
OBS! Tändaren fungerar inte. Såklart.
 
 
"En, to te, fyja". Han är begåvad, min son. Sedan avslutar han med "Mamma, tänna ljuuuusen!" Aja, vi kunde ju hållit oss till räknandet, men nä. Ikväll ska vi grilla. Dante har bestämt grillad korv (hans önskan varje dag i och för sig). Vi andra siktar nog på hamburgare. Trevlig helg!

När besvikelsen vände!

Igår visade vi en bild för Milton, på en säng som Marcus precis skulle köra och hämta till honom.
Och besvikelsen visste i.n.g.a gränser. Alltså han var såååå besviken. För han ville ha en hööööög våningssäng och nu fick han bara en låg våningssäng. Hur jag än försökte förklara för honom att det inte går in en högre säng på grund av snedtak. Men sådant vill ju inte en sexåring lyssna på.
 
Han lugnade ner sig efter en stund och sedan kom Marcus hem. Vi  monterade den och vi märkte att humöret vände på Milton, han började ändå tagga till och bli lite förtjust.
När den väl var monterad så utbrasst han "Men den var ju inte alls så liten!!". Phuuuu.. Vilken tur! För inte vill väl jag göra mitt barn besviket. Under sängen ska det till någon form av koja och myshörna och det kan bli himla härligt! Där kan vi sitta och gömma oss, läsa böcker eller leka.
Vi var ju tvungna att fota, viktigt liksom. Någon blev ändå rätt nöjd. Fina unge.
 
 
Och inte nog med det. Dantes spjälsäng kastades ut och han fick sova i stora sängen. Det var vi rätt stressade över... MEN han somnade fort (kan förvisso bero på att han kom i säng väldigt sent) och sov otroligt gott hela natten. Hoppas det håller i sig!
Och det är så mysigt att ha dem i samma rum. Igår kväll gick jag in och tittade till dem (mest lillebror då, för att se så han inte trillade ur sängen) och det var så härligt. Myslampan igång och barnen sov djupt. Åh.

Att längta efter helg! Och att längta lite över huvud taget

Min kollega och jag pratade om att det ska bli superfint väder i helgen, hoppas det håller i sig!
Bara vädret gör ju att en längtar lite extra efter helgen. Vi ska fixa och trixa hemmakring tror jag och är det nu ett superväder till helgen, så blir det kanske någon liten liten utflykt. Det gäller att passa på liksom.
Och så längtar jag efter detta; En solstol och en bok på altanen. Ååååhh, så härligt!
 
 
 
Men idag är det ändå bara torsdag. En torsdag med fantastiskt väder. Vi satt nere på stan och åt i solen och det var såååå skönt.
 
Samtidigt längtar jag lite i smyg, efter boots och kofta, krispig luft. Det blåser varm rökig luft ur Armanis näsborrar när han går ut på morgonen. Japp, hösten är fantastisk. Älskar hösten. Att kunna gå (eller springa för all del) utomhus utan att bli sådär supervarm, så skönt!
 
Längtar efter att komma hem idag. Nya sängar till barnen väntar och lite småfix. Det kommer nog bli jättebra. Eller nej, jag tror det kommer bli kaos med att få Dante att sova i annat än spjälsäng, hahaha.. Men vi tänker ändå att vi vill prova. Kanske sover han bättre med lite större utrymme? Man vet ju aldrig.... ;)
 
Nu ska barnen hem, vi hörs! Stor kram

Att ha haft en superkväll!

Hej!
 
Igår eftermiddag efter jobb och dagis- och skolhämtning, blev jag upphämtad av en vän.
Vi for in mot stan och mötte upp ytterlilgare två vänner. Sedan var det dags för bio! Vi såg Bad moms och den kan ha varit den roligaste filmen jag sett på länge! Vi skrattade så vi kissade på oss litegrann typ och den var verkligen klockren (om än överdriven i mycket). Men verkligen SÅ rolig! Älskade kvinnorna i filmen, framför allt Mila Kunis.
 
Efter det kände vi att det inte alls var läge att åka hem. Så vi gjorde det enda rätta. Gick till närmaste ställe och köpte var en te/kaffe och en kaka och pratade vidare en bra stund.
Kvällens enda bild, på te med massor av skummad mjölk och så chokladbollen.
 
 
Och hur härligt är det inte med de där tjejkompisarna, barndomskompisarna, som också idag har egna barn? Vi har ju så mycket gemensamt och vi har så roligt tillsammans. Och så är det så enkelt och okomplicerat, att befinna sig i deras närvaro. Älskar det.
En kväll att leva länge på, helt enkelt. Sådant borde en unna sig oftare, det är värt så himla mycket!

Ny matta

Hej!
 
Äntlilgen, efter två år utan matta vid soffan, har vi köpt en som vi båda är väldigt nöjda med. Milton också tydligen, för när han vaknade i morse och kom ner så sa han "Åh vilken snygg matta".
Mattan är från Rugvista och heter Alaska. Vi hoppar att den, trots skitiga barn och hundar, ska vara tacksam i färgen och fungera ändå.
Men visst är den snygg? Älskar fortfarande vår soffa så himla mycket. Den är fantastisk!
 
 
Nästa projekt (innan en eventuell ombyggnad, som kommer påverka detta rum) är att måla om den bruna väggen. Den är så himla mörk och inget vi vill ha, framför allt in i brunt. Och byta taklampa över soffbordet. Denna är verkligen inte rolig, men jag har inte lyckats hitta någon annan passande.
 
Önskar er en fin dag!

Generationsintresse

Min mamma skickade över en massa foton till mig, från min barndom. De flesta var foto på mig, tillsammans med en häst och min morfar. Jag blev så himla lycklig och varm in i hjärteroten. Älskade morfar! Denna snälla, fina krutgubbe. Och alltid har vi delat detta intresse - hästarna. Djur i det stora hela liksom.
Här tillsammans med deras ponny Gulli. Ser ni lyckan i mina ögon? Åh!
 
 
Och det där hästintresset ligger ju i mina gener på båda sidorna, både från morfar och från min pappa. Det är så fint egentligen, det är roligt när intressen går i arv. Att alltid ha det samtalsämnet och det att landa i. Att engagera sig i samma saker och älska samma sak så otroligt mycket.
Såklart behöver inte samma intresse betyda något, eller att man har olika intressen. Min mamma till exempel är i grund och botten ingen hästmänniska, men har alltid engagerat sig djupt i Armani och mitt hästintresse. För det är jag så tacksam över.
 
Det verkar dock stanna vid mig (eller hoppa över en generation ifall mina barn får egna barn någon dag, som kanske återupptar intresset), för Milton är färdig med hästar (som han själv uttrycker det, haha.. och Dante tittade på en hästtavla häromdagen och sa "hästarna, livsfarlig" Hahahaha! Och det gör såklart inget, barnen får välja helt fritt själva, jag lägger ingen vikt alls i det.
Det är samma med det, även om jag inte i grund och botten delar deras intressen, kommer jag ju göra som min mamma - engagera mig ändå.
Som nu när jag i princip är på alla Miltons fotbollsträningar. Det kommer jag fortsätta med, oavsett vilken hobby som mina barn landar i. Det är viktigt.

Måndagslista nr 302

Hej på er!
 
Idag är det måndag vecka 36 och jag är extra glad över att...
 
...jag ska på bio med mina fina tjejkompisar imorgon. Som jag längtar; bästavänner, film, bio-popcorn och mys. Japp, det blir en bra kväll :)
 
...det är så otroligt fint sensommarväder. I morse när vi steg ut ur ytterdörren (okej då, stressade som galningar, men ändå) var det tio plusgrader, krispigt och strålande sol. Nu under dagen är det ungefär 18 grader kanske? Hur härligt som helst!
 
...det blev så mysigt i barnens rum och Milton verkar ändå tycka att det känns bra. Nu ska de förvisso bara lära sig att sova också, haha..
 
...en snickare kommer hem till oss imorgon för att räkna på en offert till utbyggnad. Älskar sådant här, det är så himla spännande! Det tar tid och det måste det ju få göra. Vi har inte bråttom direkt egentligen. Men någon gång ska vi göra det.
 
...jag älskar mitt hår! Känner mig alltid så himla fin. Inga grå hår synliga än (på grund av att de är överfärgade, grått hår finns det egentligen) och det är så fint med det ljusa i topparna. Dessutom lockar jag det istället för att platta det oftast nu för tiden och det blir så snyggt och känns lite mer glammigt. Gillar det!
 
...jag äntligen har köpt fjärde boken om Fifty Shades - Grey. Åååååååhh! Älskar!! Igår satt jag ute en timme på altanen och läste, sedan spenderade jag kvällen i soffan med boken i högsta hugg. Det låter kanske inte så mycket, men jag har i princip aldrig tid att läsa, så detta är mycket. Längtar efter kvällen, så jag kan få fortsätta.
 
...jag har tränat i helgen. Jag har verkligen legat lågt gällande träning sedan semesten (och under hela semestern). Nu på grund av sjukdom. Men nu NU är det dags igen och det känns gött. Så välbehövligt! Idag går jag med jordens träningvärk i benen. Fruktansvärt, men så värt!
 
Nu fotbollsträning med Milton, hej hopp!

När det inte blir riktigt som planerat

Igår hade vi tänkt att barnen äntligen skulle få börja dela sovrum på natten. Dante förstår ju inte grejen så mycket, men vi peppade Milton och tillsammans med honom gjorde vi det så fint på rummet. När det sedan var dags att sova, var han själv också jättepepp på det hela!
Detta är Miltons hörna. Jag älskar fortfarande tapeten så oerhört mycket!
Ett gammalt sängbord med egen sänglampa, sina pokaler från loppisen (haha..) och en glasskål med sina snäckor. En hylla ovanför med favorit-legogubbarna.
Utanför bild, vid fotänden, står en liten söt klädställning med en ljusslinga hängande. Som nattlampa.
 
 
Dante somnade som vanligt, om än väldigt oroligt. Milton tog lång tid på sig, inget konstigt med det - detta är ju nytt för honom också!
Lagom till att Milton somnade så vaknade Dante. Klåda och ont på grund av sina bett på kroppen (insektsbett av något slag, tror vi). Sedan hängde han med oss till midnatt i soffan. Sötunge...
 
 
Sedan tog det ungefär en timme för mig att somna om honom, så runt 01 ungefär. Efter det sov han oroligt och Milton vaknade. Och Milton var så otroligt duktig! Som vi tränade på under kvällen, med baby-vakten (vi har aldrig ägt någon sådan, hahaha.. Men nu var det dags). Istället för att ropa på oss, så skulle han viska i den.
Så Milton flyttade in till oss, Marcus sov i Miltons nya säng med Dante (som knappt sov alls, suck..) och vid 05 bytta Marcus och jag plats.
Så ja nej, natten blev inte alls som planerat och vi tar väl nya tag ikväll. Någon gång ska de sova tillsammans!
 
Hoppas er måndag är fin! Kram

Sovrumsfix

Jag har ju fått för mig att jag ska piffa till vårt extremt tråkiga sovrum lite.
Det är litet och Milton sover inne hos oss av olika anledningar. Vi ska nu försöka få våra små pojkar att dela sovrum (vi får se hur det går, våra älskade barn sover ju som sagt inget vidare. Framför allt inte Sparven).
Men jag har ändå fått för mig att sovrummet ska göras vid.
Satte snabbt ihop en enkel moodboard. För jag vill ha petrolblå väggar (risken är dock att det blir på tok för mörkt. Men å andra sidan får ett sovrum gärna vara mörkt tycker jag.
Andra färger blir vitt och guld. Vi har en vit Malmbyrå som kommer få stå kvar (med en vit TV på, haha..).
I övrigt vill jag ha en ny kruka, nya sänglampor och framför allt nya sängbord och ny rullgardin.
 
 
Taklampan är från EOS. Sänglampor från Ellos. Krukan från Carlsson Interiör. Sängborden från Kartell.
Färgen jag tänker är ungefär som den i bilden. Sedan är taket vitt och sängen ljusgrå.
Tror det kan bli så otroligt fint!
Men första projektet är att få barnen att sova i samma rum. Ett stort (jättestort!!!) projekt. Håll tummen!
Kram!!

En fab kväll efter flera dagars sjukdom

Hej på er!
 
Jag har mest varit sjuk i två veckor nu, känns det som. Har försökt jobba mellan varven, men denna vecka har jag varit mer sjuk än frisk. Jag som sällan är sjuk, men nu så var det visst min tur.
Bihålorna är det som spökar nu. Och ont i ena örat. Men nu med lite medikamenter så hoppas jag att detta ordnar upp sig :)
 
I alla fall. Efter att mest ha legat på soffan och tyckt synd om mig själv i två dagar, tog jag tag i mig själv igår kväll, svirade om och åkte mot stan, för att möta upp kollegor. En god middag och härligt umgänge stod på schemat. Så roligt och maten var SÅÅÅÅ god! Verkligen en lyckad kväll!
 
Jag tog tillfället i akt att matcha nagellack och jacka, med (det alkoholfria) bubblet i glaset :) Tyckte det var snyggt liksom.
 
 
 
Sedan efter en härlig kväll, for jag hem. Slängde mig på soffan igen och kikade ett par avsnitt av Sex and the city, haha.. Har jag sagt att jag älskar serier?! ;)
Kram och hej!
RSS 2.0