På tal om rutiner

Jag skulle just skriva om rutiner då vi har haft ett par dagar precis så som jag vill ha det, men kvällen blev inte alls som jag tänkt. dante sover en vända på förmiddagarna och en lång vända på eftermiddagen som det är nu och det hoppas jag han kommer fortsätta med. Sedan är det bekymmer att få honom i säng på kvällen. Karma skulle man väl kunna säga, då jag själv alltid har haft enormt svårt att somna.
Men i alla fall. Tidigare har vi fått honom i säng runt midnatt, vilket är på tok för sent. Vi har liksom jonglerat bebis i soffan hela kvällarna. Så vill vi ju inte ha det, utan barnen ska i säng runt 20 och sedan är resterande av kvällen vår.
Igår och idag somnade Dante inte runt midnatt, utan istället runt 22. Så jäkla skönt, en bit påväg liksom.
Så idag gjorde jag mig en stor mugg te och mös ner i soffan, med Marcus satte sig uppe vid sin dator för att spela lite. P.e.r.f.e.k.t helt enkelt.
Men vem vaknade då efter en timme? Dante såklart. Suck.
Vem är nu pigg och galet vaken? Dante såklart.
Vilka kommer nu få sitta uppe länge med en stycke bebis? Föräldrarna såklart. Ja kanske mer Marcus än jag, då jag ska iväg på möte imorgon bitti och Marcus ska vabba med Milton = han får ta Dante inatt.
Men det är så surt. Jag som trodde vi var pågång mot något bättre om kvällen.
 
Det är tur han är så vansinnigt söt, den där bebben. Han är verkligen helt fantastiskt superfin, hahaha.. Han har fått en Bumbostol så korta stunder sitter han med oss vid (på) köksbordet och tittar på oss när vi äter, skrattar och är bara sådär fin att se på, vår Buddha!
 


Vintertiden gör sig påmind just nu och ögonen känns väldigt grusiga. Tänk om bebben kunde hänga med på det, haha.. Snart tänker jag gå och sova, oavsett vad pojkarna än säger. Kram och godnatt!

Måndagslista nr 206

Redan måndag igen!
Idag är jag extra glad över att...

...det är ny vecka och jag kan lämna den förra lite galna, hektiska veckan bakom mig. Nu dags för lite struktur och vanligt liv igen, tummen upp :)

...Marcus har kort vecka denna vecka och ett antal veckor till, så jäkla underbart!

...vi är en vecka närmare jul, woohooo!! Jag älskar julen, det gör vi alla här hemma :D Dessutom är det ju Dantes första jul, bara det här ju det hela lite extra fantastiskt. Och Milton är fyra år, snacka om att vi går all in med julfirandet i år, för hans skull!!

...Dante idag får en bumbostol, den tror jag han (och vi?) kommer ha stor glädje av framöver.

...på tal om Dante, så sov han tre timmar idag utomhus i vagnen, så härligt och välbehövligt för honom. Och mig, som fick massor av jobb gjort. Hoppas vi kan få in det på rutin. Vi älskar rutiner här hemma och det vill vi att Dante också ska göra ;)

...Marcus får ta hem sin jobbebil "på riktigt" på fredag. Det ser vi fram emot!

...på fredag ska jag sjunka ner i Mijas frisörstol och avnjuta några timmar helt själv, utan barn. Aaaaahh.. Som jag längtar! Det ska bli helt fantastiskt skönt!

Nu, te! Det gör mig också glad, haha..
Kram och hej!

Några dopbilder

Ja, igår var det alltså dop för vår fina lille Dante. Han skötte sig exemplariskt under själva dopet. Lite skrik precis i början, men med lite mat i magen tog han resten med ro. Alla barn var för övrigt så himla duktiga i kyrkan, jag blir lika förvånad varje gång då det egentligen inte kanv ara helt lätt att sitta tyst och still i kyrkan när man är liten, det är ju svårt som vuxen ibland också!
Och här är vi alltså; jag, Alexander, Dante, Matilda och Marcus. Milton var inte så sugen på fotografering, utan hängde med resten till församlingshemmet där det skulle bjudas på dopfika.
 
 
 
Först år vi smörgåstårta, som Marcus och hans mamma knåpade ihop dagen innan. Till efterrätt bjöds det på kokostoppar och bullar som min mamma bakat och så gjorde jag pannacotta av Ahlgrens bilar, en kul grej :)
Flaggorna gjorde jag av tandpetare och washi-tejp.
 
 
Dukningen ja, inget avancerat. Vi körde på vita pappersdukar, porslin som fanns på plats, gröna servetter med vita prickar, murgröna ringlande på bordet, vita rosor och så heliumballonger. Det får gärna vara lite barnsligt på ett barndop, tycker jag :)
 
 
Någon var visst trött och somnade när vi tog lite foton. Den där Sparven alltså. Världens finaste!
 
 
 
Och dopklänningen. Samma som Milton hade, en dopklänning på Marcus sida av släkten. Den är så fin och har använts av många kusiner och kusinbarn. Det är så roligt med sådana traditioner, viktigt på något vis.
 
 
En jättefin dag fick vi igår. Stressigt såklart som det alltid är innan tillställningar. Om ni undrar var Milton höll hus? Överallt och ingenstans ;) Han var inte så pigg på att vara med på bild och det är inget vi tvingar honom till. Vill han inte så vill han inte, helt enkelt. Han hade också en toppendag :)
I alla fall, många fina familjemedlemmar, släktingar och vänner. Några saknades, men många var på plats. Och så fina presenter han fick, vår Dante.
Tänk att vi fick uppleva detta en gång till, med ett barn till. Det är fint! Jag tycker dessutom det är roligt att jämföra lite, om hur våra två olika dop var och det som slår mig mest är att jag var så nervös vid Miltons dop, över att Milton skulle skrika sig igenom hela alltet i kyrkan. Det brydde jag mig inte ett dyft om igår. Jag är tryggare nu än för fyra år sedan, Dante har inte kolik, som Milton hade. Hur de olika dopen blev; Dante skrek mer än Milton, haha.. Så kan det också bli :)
 
Nu ska jag återgå till jobb, innan min yngste vaknar och innan min äldste ska hem från dagis.
Kram och hej!

Dantes dopdag

Så. Nu kan vi sätta punkt för denna smått tokiga vecka och avslutade veckan med vår yngstes barndop. En fin tillställning i kyrkan, följt av ett rökfyllt församlingshem (hjälp!), vädring, smörgåstårta, pannacotta, småkakor, paketöppning tillsammans med två fyraåringar och en hel drös kramar. Så många fina människor som kom och gjorde Dantes dop så fint.

Bjuder på bilder en annan dag. Jag är så trött nu att jag knappt vet vem jag är. Men denna bara måste jag visa er. Tavlan som min syster gjorde till Dante. Den är så fantastisk och jag kan inte se mig mätt på den.



Nu, sova. Godnatt!

En riktig skitdag

Lite stressad igår förmiddag tankade jag fel; bensin i min dieseltank  Jag kom på det efter att jag tankat i en liter bara och startade givetvis inte bilen efteråt. Försökte få tag på någon som kunde skjutsa mig och Dante till MVC (efterkontroll), men fick inte tag på någon alls, så jag haffade en tant på bensinmacken och hon var snäll och skjutsade ner oss. Då hade jag redan gråtit en sväng i bilen, i min ensamhet. Ingen barnvagn och inte kunde jag gå med bilbarnstolen liksom, hade jag inte så mycket till val. Och för den snälla damen utgjorde jag nog inte något direkt hot när jag kom fram med en liten bebis och tiggde skjuts, hahaha..

Väl där nere ringde jag försäkringsbolaget och bärgningsbilen som sedan hämtade min bil. Sedan fick jag tag på Marcus. Han skulle sedan hämta mig efter min efterkontroll. Och när jag står utanför och väntar på honom (och på att bärgningskillen skulle ringa upp mig) med Dante återigen i bilbarnstolen, så DÖR min telefon. Då började jag gråta igen, hahaha.. Tog Dante i bilstolen och går bort till en annan bensinmack, som såklart inte sålde iphone-5-laddare. Fortsätter gå och stannar till vid en trafikskola där jag också frågar efter att få låna en laddare, men personalen där hade ingen. TACK GODE GUD var där en kille som höll på med teorin som hörde mig och som hade en laddare. Så ett supertack till den där piercade tonårskillen som gjorde min dag lite bättre. Då fick jag tillslut tag på Marcus och berättade var jag var.

Sedan in med Dante i hans bil, körde upp till den avställda bilen där vi tog "babyskydds-klickaren", ner till Marcus jobb där jag fick ta minibilen och sedan kunde jag äntligen köra hem. Då grät jag i bilen igen då jag kände mig helt galet stressad och totalt misslyckad.
 
Eftermiddagen blev därför helt tokig och väldigt hektisk. Att vi dessutom sover skit på nätterna just nu gör ju sitt till också. Igår kväll for jag iaf iväg till Maxi för att storhandla inför dopet. Ännu en sak att bocka av från att-göra-listan :) Dagen avslutades med fika och julklappslotteri, skönt med ett positivt avslut på dagen ;)
 
Så. Denna dag kan ju i alla fall bara bli bättre! Natten har förvisso varit skit, men dagen kan ju bli bra ändå. Nu ska här eldas och sedan blir det frukost med vars en stor mugg te åt Milton och mig.
Kram

Måndagslista nr 205

Hej i kvällen! Denna vecka är jag lite extra glad över att...

...Marcus fått sin bil = jag slipper trycka in barnen och mig plus ofta vagn i mini-bilen, utan har numer vår finbil. Som började dagen med en biltvätt!

...det är dopvecka. På söndag döps lillebror och det ska bli trevligt att träffa släkt och vänner. Och sedan har vi det gjort, har inte dop hängande över oss. Precis som vid Miltons (och hädanefter barnens) födelsedag går jag ju bananas. Allt ska bli p.e.r.f.e.k.t och jag kan greja med det i veckor i förväg. Så även till dop. Ikväll testas till exempel efterrätten här hemma. Imorgon ska en del av bordsdekorationer ordnas. Onsdag ska vi träffa prästen. Torsdag ska allt handlas. Fredag ska säkert något fixas med. Lördag ska all mat och efterrätt göras. Sedan är det söndag och allt ska vara klart. Ja ni hör ju, på måndag om en vecka är jag nog glad att det är över ;)

...vi har ätit efterrätt efter att Milton somnade, haha.. Himla god! Återkommer med den :)

...Milton sover i vår säng inatt. Vi är inte direkt bortskämda med det, så när det väl händer älskar jag det så mycket!

...vi var på roadtrip, Marcus, Dante och jag i fredags. Fick skjuts upp av Marcus svåger, så himla snällt. Men timmarna hem i den nya bilen på tu man hand (Dante bara sov ju) var så mysigt. Jag älskar att få göra saker med bara Marcus. Vi har så himla roligt ihop och det är bra mysigt. Han är så fin. Bilen var också så fin, hahaha..

...vi nu ligger alla fyra plus Yda i sovrummet. Så mysigt! Godnatt

Vinterpjucks på

I helgen har det varit höst på riktigt ju! Vi har hållit oss mest inomhus, småpojkarna och jag (Marcus har jagat). Och så har vi tänt ljus, eldat i kaminen och druckit te. Och idag fick lillebror inviga sina vinterskor. Köpte ju dödsfina bebis-Uggs till honom som är så galet ljuvliga!



Dags att återgå till lite jobb.
Hörs senare!

För vem bär du ditt rosa band?

Mitt rosa band bär jag för dig, Jennie. Du är så saknad.
Varje gång jag ser din dödsannons som jag sparat här hemma, hugger det till i mig och jag kan fortfarande inte förstå att du inte längre finns här.
Varje gång jag tittar på min Milton och min Dante så tänker jag på din T och känner en stor lycka och en enorm sorg samtidigt.
Varje gång jag funderar på Dantes dop tänker jag att det är första gången sedan din begravning, som jag går in i en kyrka. Ett nytt liv, ett förlorat liv. Jag är rädd för att gå in i kyrkan.
Varje gång jag står ute hos mina hästar tänker jag på dig. Av allt vi hade gemensamt var hästarna vårt största gemensamma. Din Nemo, min Armani. Vilka fantastiska ridturer vi har haft tillsammans. Vi har pratat, skrattat, gråtit, suttit tysta och bara varit.
Varje gång jag är med Dante slår det mig att din jämnåring inte kommer få träffa sin mamma mer. Att du inte kommer få se henne utvecklas och växa upp. Allt jag redan fått se med Dante, har du redan fått missa med din. Den orättvisan är nästan outhärdlig.
När jag tittar på Milton slår det mig att du aldrig kommer få höra din jämnåring säga de där kloka meningarna, föra de där diskutionerna och att du aldrig kommer få se ditt barn börja dagis, rida för första gången och så mycket annat. Också den orättvisan är outhärdlig.
Varje gång jag tänker på dig gör det så otroligt ont i mig. Jag kommer aldrig få träffa dig igen. Och om min smärta är såhär stor, blir den om möjligt ännu större bär jag vet att det finns de som saknar dig mer. Som känner en större smärta än vad jag gör.

Mina rosa band bär jag för dig. Alla tre sitter på jackan jag oftast bär. De sitter nära hjärtat.



Oktober är månaden för bröstcancer. Jag ser det inte så, varje månad borde vara alla cancerformers månader. Jag köper Fuck Cancer-armband, jag skänker pengar till cancerfonden, jag köper Rosa-band, jag köper Blått-band, jag köper de rosa påsarna istället för miljöpåsarna på Ica denna månad, jag köper rosa reflexer att fästa på barnvagn och Miltons jacka denna månad. Allt för alla cancerformer. Mitt rosa band bär jag för dig, min älskade vän. Inte beroende på vilken cancerform du hade, utan för att du hade just cancer. Du ska inte ha dött helt förgäves (även om jag alltid tycker det). Kan jag bidra med att forskningen går framåt och därmed räddar fler liv, har jag gjort något.

Att ha gjort Milton till världens lyckligaste

Först måste jag säga att jag sympatiserar inte på något vis med cirkusar som har elefanter i sina shower. Knappt några djur alls hör hemma på en cirkus. Fast där är jag dubbel, jag skulle gärna vilja se hur djuren har det backstage, så att säga, utanför manegen, på lediga dagar och så vidare. Jag kan tycka att det kan vara okej med tamdjur på cirkus, så som hundar och hästar, om de har ett drägligt liv utanför manegen. Men vilda djur skriver jag inte alls under på.
 
Men igår fick jag tips av Miltons faster om att där var elefanter i stan (TACK Matilda för tipset, utan dig hade det ju inte blivit av). Så igår efter jag hämtat Milton på dagis, satte vi oss i bilen, efter att jag sagt att vi skulle iväg på en överaskning. Han visste såklart ingenting och när vi närmade oss stället där det fanns elefanter tittade jag på Milton, som blev helt tyst då han såg dem på långt håll. Hans ögon glittrade, leendet visste inga gränser, han tittade på elefanterna, på mig och tillbaka på elefanter. Den lyckan jag skådade i hans ansikte lade sig som varm och mjuk bomull runt hela mitt hjärta och jag visste att jag gjort något riktigt bra för honom. För detta gjorde Milton där och då till världens lyckligaste.
 


Alla som känner Milton vet att han alltid varit helt tokig i just elefanter. Detta var första gången han fick se en på riktigt. Eller inte ens en, utan TVÅ! Men garanterat inte sista gången.
Det enda smolket i bägaren var ju just att det egentligen var på en cirkus, i en inhägnad där vi stod längs med en väg och tittade nära på dessa fantastiska djur. Elefanten såg så ledsen ut... Nu vet inte jag hur elefanter ser glada ut förvisso, kanske ser de alltid ut så? Men känslan av att det var på en cirkus fick mig som vuxen förälder att tycka det var lite tråkigt. Men för Milton, var detta en helt fantasisk upplevelse som jag tror han kommer bära med sig länge.

Milton och Dante

Jag gjorde en upptäckt igår. Jag (eller vi, beroende på hur man ser det) har lyckats döpa båda våra barn efter två riktiga topphästar. Milton efter John Whitakers hopphäst. Sagohästen Milton.
Dante efter en av Louise Nathorsts dressyrstjärnor. Louise Nathorst är dessutom en av mina favoritryttare.


Detta är egentligen inget medvetet. Eller jo, Milton är ju inte helt omedvetet. Häst-Milton är ju fortfarande så stor och alla känner ju till honom. Men Dante var verkligen inte alls min flit!
Men jag blev ju såklart så jäkla glad när jag gjorde den upptäckten igår, så himla häftigt!! Som en riktig gammal ryttarräv och hästar som alltid legat mig otroligt varmt om hjärtat känns ju det lite smått fantastiskt.
En liten rolig anekdot att ta med sig, tycker jag. Marcus tycker väl inte det är riktigt lika häftigt, haha..

Kram och hej

Måndagslista nr 204

Hej! En dag för sent, men jag är extra glad idag över att...
 
...kaminen är invigd och jag har eldat en hel del i helgen och igår. Älskar det!
 
...jag var på reunion med fina gamla klasskamrater i lördags. Så jäkla kul att ses!!
 
...jag har en himla lätt bebis. Han var med på lördagens reunion och vaken hela tiden på restaurangen, utan större problem eller konstigheter. Heja Dante!
 
...hemmet är ganska nystädat. Vi tog ett ryck här i söndags eftermiddag; plockade undan, vek tvätt, dammsög och torkade golv. Så skönt att börja veckan med ett hem i ordning :) Idag behöver här dammsugas av lite igen, men här är fortfarande ganska iordningplockat och rent.
 
...vardagarna känns betydligt lättare nu när Marcus är hemma på fredagarna. Fyra vardagar istället för fem gör mycket. Snart är det torsdag kväll igen = helg för pojkarna och ensamjobb för mig på fredagen.
 
...våra bästa vänner var på ultraljud igår - en till liten flicka beräknas födas i mars. Så helt fantastiskt underbart!!
 
 
Nu måste jag kila och fortsätta jobba. Kram och hej

Äntligen!

Idag har jag eldat hela förmiddagen. Äntligen! Som jag har längtat! Typ hur mycket som helst!! Aaaaaahh... Jag kommer aldrig någonsin mer bo utan kamin!



Det är liksom något visst. Den värmen som slås mot en när en kommer in. Den mysfaktorn som bara blir tack vare riktig eld. Åh. Jag blir helt lycklig! Äntligen är kaminsäsongen här!!

Kram

Mina fredagar ett tag framöver

Äntligen. Lite arbetsro såhär på fredagar året ut känns förjäkla bra! Marcus har åkt iväg med barnen en sväng så jag kan få jobba ostört. Jag har fått massor gjort och det är så skönt och så välbehövligt.
 
Såhär såg mitt skrivbord ut för ett par timmar sedan:
 
 
För jodå, jag slipper på fredagar sitta i soffan och jobba. Slipper jonglera en bebis samtidigt. Slipper hatta iväg till dagislämningar och -hämtningar. Kan få jobba ostört. Älskar det! Perfekt eftersom resterande vecka är allt det andra (<--- vilket jag är jätteglad för, såklart).
Så. Dags att fortsätta innan alla mina pojkar kommer hem igen, hepp! Hejdå!

Ska det inte bli ljust idag?

Jag satt och åt frukost 09,40 idag och det var fortfarande ganska mörkt ute! Alltså inte riktigt lika mörkt som på bilden, för den luras nog en del, men heller inte ljust liksom. Sådär höstmörkt som det kan vara vissa dagar.
Jag älskar det! Förstå hur mysigt! En mugg varmt te med honung, tända ljus och lite småmörkt ute.
 


Det blev vab idag. Halvvägs ner till dagis tog Milton och jag ett gemensamt beslut om att det nog var bäst. Han fick sin krupphosta i morse och blev sedan jättehes. Nu är han som vanligt igen, men det var nog ändå ett klokt beslut. Tempot är aningen lugnare hemma, än på dagis. Dante sover och Milton myser framför en film, så jag har passat på att jobba och hängt tvätt. Nu ska jag fortsätta jobba, innan lillebror vaknar. Det gäller att passa på!
Kram och hej!

Måndagslista nr 203

Hej måndag! Idag lite extra glad över att...
 
...det är oktober. Alltså jag är ju en höstölskare av rang så oktober passar mig som handen i handsken! Sval, krispig, hög luft, tända ljus, koftor, gummistövlar, rosiga kinder, kalla fingrar och snart eld i kaminen. Aaaaahh, vad jag älskar detta!
 
...vi förhoppningsvis kommer kunna elda i kaminen denna vecka, underbart!
 
...det är en vecka närmare jul. Här hemma är vi helt crazy i julen, stora som små. På onsdag är det 11 veckor till julafton. Och det kan ju tyckas lång tid. Men på fredag blir vår älskade Dante 11 veckor och huf ort har inte dessa 11 veckorna gått? Med andra ord kommer de kommande 11 veckorna också gå i rasande fart :)
 
...vi har haft en intensiv, men jätterolig helg. Milton har levt livet här bland farmor, farfar och Marcus jaktkompisar och vi andra har haft jättetrevligt.
 
...jag gjorde jordens fynd igår! Köpte mig en klänning, badkläder till Dante till nästa sommar, tre barnmössor, två bebisplagg till Dante, en hatt till Milton och två bebisleksaker - allt för 200 riksdaler. Bara den ena barnmössan kostade egentligen 249 kr och allt var av riktigt bra märken, så det var verkligen galna fynd, älskar sådant!
 
...Marcus från och med fredag kommer att vara ledig i stort sett varje fredag ända till jul. Kommer underlätta massor för mig, jobbmässigt och för familjen i stort då han får mer tid med pojkarna. Som jag längtat efter detta!

...min Yda är nyklippt idag. Såååå skönt! Ett par månader till nästa gång. Och så är hon ju så våldsamt söt som nyklippt :)

...min bebis nu äntligen somnat! Kvällarna är för mig vigda åt mig själv och möjligen i sällskap av Marcus = barnfritt. Det har inte blivit så sedan Dante föddes. Jag vet ju att det kommer ändras med tiden och även om min bebis gärna får vara just bebis ett tag till, så är det vissa saker jag längtar efter. Barnfria kvällar är en sådan grej.
Men nu sover han i alla fall. Kolla bara så söt han är, lillsnöret! Kolla in nappen, Lillebror Lindborg. Nä, vår bebis gillar inte natt, så varje fång han har det så bara måste jag föreviga det på bild ;)



Nu ska jag försöka lägga ifrån mig bebisen. Marcus är "skyldig" mig en massage som jag tänker få igenom nu, woohooo <--- ytterligare en sak att vara lite lycklig över!! Kram och hej

Att inspireras till att fortsätta

Att driva företag och ha småbarn och just nu då en bebis, är verkligen inte lätt alla gånger. Jag älskar fördelarna med det flera gånger om, men det ÄR jobbigt och svårt och motivationen dalar då och då. Då jobbar jag för att hitta inspiration och motivation, för att orka vidare.
Som nu för stunden sitter jag med "En economistas podcast" i öronen och DrivaEget-tidningen på bordet.
Lyssnar ni inte på podar? Gör det! Finns så mycket roligt och intressant att ta del av. Jag lyssnar på podar om ekonomi, barn, relationer och mer allmänna. Perfekt vid dammsugning, mockningen i stallet eller promenader etc.
Jag får ta del av så himla mycket matnyttigt för mig både i arbetslivet och i det privata.

Just nu är Milton iväg en sväng med farmor och Dante sover. Jag vågar inte stänga av dammsugaren då jag tror att Dante vaknar då. Nä, den får vara igång så jag kan fortsätta lyssna och läsa en liten stund till, lätt värt ;) Jag är så mycket mamma alltid, att det faktiskt är skönt att roffa åt mig dessa stunder och vara Fanny och hon den där arbetande personen. Bebben kan med andra ord sova en stund till!

Kram och hej!

Utsikten från Miltons säng

Japp. Tillslut har pom pomsen kommit på plats över en barnsäng. Det går inte fort här hemma alla gånger ;)
Men åh vad härligt det ser ut, nu ovanför Miltons säng. Fyra pom poms i olika storlekar. Ljuvliga bakelser!



Nu ska jag fortsätta här. Vi aka ha folk här hela helgen så idag är det städ, röjning och fix som gäller :) Smolket i bägaren är dock att Milton åkt på halsfluss stackaren.. Vårdcentralen i morse resulterade i penicillin till Snöret. Nu är pizzabullarna gjorda och nu ska här städas medan Dante sover. När Marcus kommer hem blir det skifte, jag får jobba lite och sedan handla inför helgen. Phuuu.. Det finns att göra ;)
Kram och hej

2 is a trend, 3 is a new habit

Ja men så hoppas jag att det är :)
Dante var inte direkt känd för att sova speciellt bra om nätterna i början av sitt, än så länge, korta liv. Nej, alltså maken till störigare bebis på nätterna finns inte, hahaha.. Han sov sig igenom hela dagarna, men var vaken massor på nätterna. I alla fall, detta håller på att ändras och nu senaste veckorna sover han bättre och bättre, även om vissa nätter är sådär lagom bra fortfarande.
Men nu har det hänt flera gånger, att han sovit större delen av nätterna och det gör mig så glad och framför allt utvilad! Och inatt satte han nytt personbästa. Vi fick honom i säng ganska tidigt, runt 22 somnade han uppe i vaggan (och då är detta en bebis som inte somnar före midnatt de flesta kvällarna, suck) och sedan sov han till, håll i er, 05,00 (!!!!!!!!) i morse, GALET! Då käkade han och somnade sedan om till 07,30 - snacka om toppennatt!
Vilken superbebis liksom - fem månar av fem möjliga till honom!
Och kolla in den där pussmunnen, den får en extra guldstjärna i kanten.
 
 
 
Nu måste jag kila, ciao!

Att längta halvt ihjäl sig!

Nu längtar jag efter höst. En ordentlig höst där det inte är för varmt med tjockkofta. Morgonfrost. Stora muggar med te. Grytor. Räfsa löv. Och framför allt, att få elda i vår nya kamin. Som jag längtar. Alltså hur mycket som helst längtar jag! Jag skriver under på det Milton sa igår kväll: "Alltså den är så fin! Jag älskar kaminen, mamma!". Jag kan bara hålla med :)



Ja alltså. Undvik att titta på alla miljoner leksaker intill... Det finns en plan för dem också nu i höst, jag lovar!
Men kaminen alltså. Så fin! Och bra, oj vad den kommer värma oss framöver.

Nu ska strax storbarnet sviras om, idag vankas fotografering på dagis. Passande nog var Milton hos frisören idag (ingen slump vill jag lova..) och är så jädrans fin i håret idag att det inte är klokt. Dags att sätta fart, hej!
RSS 2.0