Fördelen med att vara sjuk, när man är gravid
Alltså, det absolut jobbigaste med att vara gravid är värmen i kroppen som infinner sig varje kväll. Jag hatar det. Det kryper i kroppen, bränner i fötterna och allt är varmt, varmt, varmt. Ingen får sitta nära mer än en väldigt liten stund, sedan måste jag ha luft omkring mig. Jag vill helst inte sitta nära mig själv!
Men nu när jag varit sjuk har den där vanliga gamla känslan infunnit sig, när jag är småfrusen varje kväll och precis tvärt emot den där gravidvärmen - aaaaaaaahh... Jag älskar det! Detta gör att jag nästan (bara nästan) kan tänka mig att vara förkyld resten av graviditeten ;)
Igår satt jag uppkrupen i fåtöljen med en luddig filt bak ryggen och njöt. Upp hoppar Vilse, som alltid, och lade sig tillrätta i famnen. Underbart! Där får han gärna ligga, nu när jag är krasslig, då passar det helt fantastiskt bra. En varm spinnande katt, så njutningsfullt och avslappnande för oss båda. Så pass att vi slumrade till båda två en kort stund. Det är sövande.
Han är verkligen så fin, min Vilse. Och jo jag säger min Vilse, för det är det han är. Precis som jag är helt övertygad om att han säger min Fanny, om mig. Vi är liksom varandras på något vis, så ömsesidigt. Jag säger även min Yda och är lika säker på att hon säger min Fanny. Men Vilse alltså, vilken katt. Först att leva upp till sitt namn två gånger (vilket jag hoppas aldrig behöva få uppleva igen, som andra gången) och sedan vara precis så som han är - vilken vinst för oss!
Dessutom känns det gott i kroppen, att veta att han trivs, tycker om oss och lever ett gott kattliv här på landet. En ljudkänslig kattkille ska ju bo såhär, utan en massa bilar som stressar honom hela tiden.
Åååååhh vad jag mår bra över att ha mina djur runtomkring mig! De är så värdefulla, var och en på sitt vis. Vissa kanske lite mer än andra.
Kommentarer
Trackback
