Måndagslista nr 241

Redan ny vecka och idag är jag lite extra glad över att...

...sommaren verkar vara på ingång, på riktigt nu. Jag är inte värsta sommarmänniskan, men det är ju ändå rätt härligt att ha sommar när det faktiskt ÄR sommar. Och Milton längtar så mycket efter att få bara på frillan, i havet och i sin lilla pool där hemma. Så vi längtar liksom mest med honom, tror jag.

...det bara är två arbetsveckor kvar för mig, innan det är dags för semester. Härligt! Längtar efter tid med barnen.

...jag hämtade hem hö i söndags. Det är så skönt att ha det hemma och inte behöva köra och hämta på länge. I och med Malva så kommer mina hästar få stå inne i stort sett hela sommaren, om nätterna. Så får det bli, det viktigaste är att hon mår bra. Och det gör hon nu, min lilla häst.

...det är sommarfest med jobbet i veckan, haha.. Ska bli rätt roligt faktiskt :) Första gången för mig ju.

...jag mår betydligt bättre idag, än vad jag gjorde igår. Igår var en rätt pissig dag överlag, speciellt efter en om möjligt ännu pissigare natt. Men natten till idag var amazing och vi vaknade upp som fyra nya människor i morse, alla fyra. Halleluja!

Nu, tv! Har hittat en ny favoritserie!! Måste se ett avsnitt till, innan jag stänger ner :) Kram

Lille Sparven

Idag drabbades jag av ångest. Samma ångest som när Milton var i samma ålder som Dante. Det närmar sig dagisstart. Hur gick det till?! Och den stora frågan; hur ska Dante klara sig utan föräldrarna i den stora världen (nåja..)?!

Han som fortfarande bara sitter nöjd och tyst. Som gärna vill framåt, men som inte riktigt lyckats. Han den där närhetsknarkaren, som ska dela uppmärksamheten och famnen och tryggheten från pedagogerna med många andra barn.


Alltså jag förstår ju själv hur dumt det låter. Av flera anledningar:
1. Milton har gått på samma förskola i flera år och ä.l.s.k.a.r det.
2. Jag har jobbat där tidigare och älskade det lika mycket som Milton gör.
3. Jag har fullt förtroende för pedagogerna och de där två som Dante ska ha, är fantastiska. Alltså verkligen fantastiska.
4. Milton överlevde ju sin inskolning och lider inte av att vara ifrån mamma och pappa. Tvärtom snarare. Den som lider mest, är jag.
5. Milton gick inte heller, när han började på förskolan. Han kröp omkring där ett par månader och tyckte nog att det var helt okej.

Ångesten kommer ju lägga sig, så fort han skolas in, det vet jag. Men fram till dess - ångest. Lille Sparven. Vår lille lillebror. Godaste bebisen någonsin tror jag. Snart en förskoleunge.

Energi!

Idag kom jag hem sent. Eller alltså normal tid, men det är ju rätt sent. Och jag var SÅ trött. Inget tålamod med barnen eller hundarna och gick runt som ett nedrans åskmoln.
Igår var det andra bullar. Jsg körde tidigare från jobbet eftersom jag hade en läkartid och sedan var jag hemma hos barnen redan vid 16 - underbart!
Och jag hade galen energi!! Marcus kände sig rätt risig och gick och lade sig. Vi andra tog oss till lekplatsen; en åkte vagn, en körde vagnen och en cyklade. Och det var så härligt och roligt att få hänga med barnen. Eftermiddagen med dem blev så lång!

De där två underbara barnen. En som alltid är tyst och nöjd. En som pratar huuuur mycket som helst och har åsikter om det mesta. Men vi hade så roligt tillsammans. En som är riktigt långhårig (älskar det!) och en som är rätt tunnhårig och korthårig. En gungade högt. En gungade lågt. Två åkte rutschkana tillsammans. Världsbäst.


Nu är det helg igen. Äntligen. Mina kollegor jobbar bara en vecka till innan semester. Jag jobbar två veckor till. Sedan väntar tre veckor med familjen. Vi laddar inför Kolmården i alla fall, sedan får vi se vad vi mer hittar på. Oavsett vilket ska det bli underbart med ledighet!

Bebben sover och Marcus lägger Milton. Fredagskvällarna är lite heliga så med vår stora femåring. Då är vi uppe länge och myser tillsammans.
Så länge startar jag en film, ciao!

Måndagslista nr 240

Hej mitt i natten!
Idag (nästan) måndag är jag extra glad över att...

... Jag just nu delar dubbelsängen med de två bästa människorna i världen. Mina barn. Marcus är i skogen och båda barnen vaknade i vars en säng helt hysteriska. Jag lämnade nedervåningen i befintligt skick till Marcus, sprang upp till Milton och bad honom vänta på mig, sprang vidare in till nästa rum och hämtade Dante. Sedan kröp vi alla tre ner i stora sängen. Båda barnen sover nu gott och jag njuter av deras lugna andetag. Det bästa som finns.

...Marcus bil nu rullade in på uppfarten. Alla samlade snart <3

...midsommar var fantastisk! Vissa högtider är lite bättre än andra, helt enkelt.

...vi är en vecka närmare min första riktiga semester. Som jag längtar! Milton och jag planerade Kolmården och Astrid Lindgrens Värld idag, hoppas vi hinner med både och!

..jag nu ska sova. Alla fyra i samma rum inatt, antar jag. 

Kram och hej!

Midsommar!

Jag hoppas ni alla hade en fantastisk midsommar och att ni inte deppade ihop på grund av lite regn. För egentligen; det är ju bara regn! Det spelar ju inte så stor roll egentligen. Det skog mig i torsdags att just på den dagen, för ett år sedan, träffade jag Jennie för allra sista gången. Och den tanken bar jag med mig igår flera gånger. Jag fick trots allt fira midsommar igår med mina barn. Och det är värt allt.

Och midsommar då? Fantastisk!! Vi var tre generationer kompisar! Alltså SÅ roligt! Våra föräldrar är barndomskompisar. Vi är barndomskompisar (och så ett gäng respektive som slutit upp med årens lopp) och våra barn i sin tur är barndomsvänner nu ju. Dessa står oss så nära att de är så nära släktingar utanför blodsband, man kan vara. Så fint.

Och Sparven firade sin första midsommar i år ju. Bara det liksom.
Och det gjordehan med råge! Nöjd och glad alltid och hela tiden. Sov en halvtimme på eftermiddagen och var sedan vaken till dess att han slöt sina blå i bilen påväg hem runt midnatt.



Milton hade sin time-of-his-life med lek, skattjakt, dans runt midsommarstången, jordgubbar, kubb, godis och ännu mer lek. Underbart!

Nu sover båda barnen. Jag ska ut, ut, ut! Ut med en hund och ut och ta in hästarna. Vädret verkar lovande, kram!!

Att älska lite udda saker

Ja jag gör ju det. Älskar lite udda saker. Sådant som många andra kanske inte riktigt lägger märke till. Som detta:



En upptrampad väg som hästarna tillsammans har skapat. Från trädgården och ut till hästhagen. Allt annat växer rufsigt omkring, men precis där. Där är det tomt och avslöjar att någon eller några går den vägen ofta.
Och det är så vackert, naturen liksom. Allt det där naturligt vackra, som får mitt hjärta att klappa lite extra.
Och de där två hästarna. Som verkligen får mitt hjärta att slå. Ofta lägger jag pannan på Armanis sida och tänker på Jennie och våra ridturer tillsammans. Andra gånger står jag och drar fingrarna genom Malvas man och reder ut början på en tomtefläta.

Men tillbaka till trädgården. Jag har nog en förkärlek för gångar. Mina absoluta favoritplatser i vår trädgård är gången mellan fårstaketet och min avenbokshäck. Och så hästgången på bilden här ovanför. Det är vackert och bra för själen, helt enkelt.

Måndagslista nr 239

Måndag IGEN och idag är jag lite extra glad över att...

...det är kortvecka! Bara tre arbetsdagar kvar!

...det är midsommar på fredag, det ska bli så himla roligt!! Åhus med barndomsvänner för både mina föräldrar, för mig och syrran och för småbarnen. Alltså, så kul! Vi längtar, allihop <3

...vi har haft en arkitekt här idag. Så spännande! Vi är ju i behov av en utbyggnad, så vi får se vart detta leder. Men det är ju himla roligt, i vilket fall. Hemmet är ju så roligt att utveckla.

...Orange is the new black är tillbaka, älskar det!!! Som jag har längtat, som så många andra!

...Dantes fjärde tand har spruckit ut
Igenom. Nu hoppas vi på bättre nattsömn. Igen ;)

Nu ska jag försöka sova. Kram och hej!

Sämst och bäst.

Vi börjar med det sämsta. Dante har södra Sveriges sämsta nattsömn. Alltså hans sömn är ett skämt och rätt obefintlig oftast. De nätter som varit bra är liksom lätträknade. Ikväll vaknade han efter en kvart, men har sedan dess sovit hos mig i soffan. Antingen på mig eller som här bredvid mig. Supermysigt, men han behöver sova om nätterna. Inte hänga här med oss.



Det är rätt svårt att förstå att han är sådan. För om dagarna är han världsbäst. Han är så enkel och ljuvlig på alla vis! Verkligen! Som idag i stan då han mest hängde i vagnen och kikade på folk. Till och med när vi andra satt och åt, satt han kvar, nöjd och glad, i vagnen och bara tittade. Han bara är mest och är så nöjd med det.

Men det är ju konstigt att samma barn kan vara så olika, vid olika tider på dygnet. Det är rätt fascinerande ändå.

Men jag vill inte på något vis gnälla. Detta är mest ett konstaterande. Jag är så glad och tacksam för mina två barn. De finns dem som förlorar sina barn på de mest vidriga vis och jag önskar så att ingen skulle behöva uppleva sådant. 

Att älska färg och mönster!

Igår kväll när vi var ute hade Dante den härligaste och tokigaste outfiten på sig. Älskar den!
Ja ni ser ju, kolla mönstren och färgerna. Det är ju underbart!! Kan en annat än att älska det?!



Hatten får förvisso inte sitta på så länge. Bebben har lärt sig att plocka av mössor och hattar numer, suck ;) Goa Sparv! Såhär önskar jag att barn alltid gick klädda, det ger så mycket energi och en blir så glad av det.
Men det är svårt nu med Milton, trots att han bara är fem år. Redan där är det svårt att hitta sådana kläder. Framför allt utan rosetter, volanger och så vidare.
Därför njuter jag lite extra när Sparven ser ut såhär. Det är ljuvligt.

Måndagslista nr 238

Hej måndag!
Idag är jag lite extra glad över att...

...jag fick avsluta förra veckan på kanske bästa vis; barn som somnade i tid, Marcus kunde lägga båda barnen ochbjag kunde få vara utomhus i min trädgård helt solokvist. Härligt!!

...Dante har sovit hela natten inatt, kryss i taket!!! Det har inte hänt många gånger innan. Ett nappistopp och en tröstande hand när han drömde, innan vi gick och lade oss. Men sedan - inte en gång, whoop whoop! Bebben kan!

...vi igår hann med både byamarknad med fiiiina kompisar och Milton fick åka karuseller, och jag hann dessutom med växtmarknad med mamma efteråt. Och jodå, en växt blev det, en Vidjehortensia för den intresserade :)

...mina barn än så länge verkar vara de bästa kompisarna. De har så roligt tillsammans och Milton är verkligen de bästa storebroren vi kunde önskat oss. Jag hoppas de där två alltid kommer hänga ihop och vara bästa vänner. Det är nog min högsta önskan.

...jag tog mig tid (och ork, haha..) att rensa barnens garderober igår. Mycket välbehövligt. Milton behöver en hel del nytt och Dante fick rätt mycket nygammalt i form av Miltons gamla kläder som jag sparat. Har sparat de mest speciella och finaste och det var tydligen en hel del. Och där hade det kvittat om Dante varit en flicka, för det mesta är ett unisex - gillar det bäst. Egentligen förespråkar jag helt att det inte finns några "könsrelaterade" kläder för barn, men ni förstår väl vad jag menar. 
Nu är det bara min garderob som verkligen också måste rensas. Jag är ju lite av en hamster, vad gäller just kläder, men mycket kommer ju aldrig mer användas och kan lika gärna skänkas. Ska bara hitta den där tiden och lusten igen ;)

...vi varit på Dantes första föräldramöte ikväll, hjälp! Min lille bebis... Men åh vad det är mysigt med föräldramöte, jag gillar det verkligen. Speciellt detta första, det är så roligt att få en bild av vilka de andra barnen kommer vara (även om de inte var med idag såklart) och vilka de andra föräldrarna är. Många kändisar och ett par, för mig, okända. Och två av de absolut b.ä.s.t.a pedagogerna! Vi har tur, Dante har tur!
Barnen barnvaktades av morfar idag, härligt!

...det är Miltons föräldramöte imorgon, roligt även det! Ny avdelning för vår fina stora kille! Snart har vi alltså två förskolebarn; ett på minsta avdelningen och ett på den äldsta avdelningen, det sistnämnda är ju inte klokt! Att Milton börjar sitt sista år på Bergmanskan efter sommarlovet, galet. Fast ja, det är väl nästan lika galet att Lillebroren redan börjar där, han också.

Barnen sover och jag ska snart försöka göra detsamma tror jag. Vi hörs! Kram

Att se likheter och olikheter

I två dagar unnade jag mig att verkligen vara sjuk och låg mest såhär på soffan, som Dante efterliknar, dock var jag inte lika nöjd och glad över det, även om det var rätt skönt och mycket välbehövligt:



Vi är förresten fortfarande så sjukt nöjda med vår fina soffa! Den är snygg och skön - grym kombo!!

Våra barn är förresten väldigt mycket varandras motsatser (än så länge) på många punkter: Milton är temperamentsfull och samtidigt väldigt känslig. Dante är mycket lugnare och mildare. Milton hade mycket lättare till tårar och skratt som bebis. Dante är mer jämn hela tiden, varken arg eller superglad.
Men vissa saker har de definitivt gemensamt: Att de till exempel är rätt så sena, motoriskt sett, båda två. Milton kröp när han var ett år och var nästan 1,5 år innan han gick. Dante är nu över tio månader och sitter bara fortfarande på stället. Han flyttar sig runt i en cirkel och kanske en halvmeter/halvtimme framåt.
Och när man lägger honom ner på mage, så lägger han huvudet, såhär som han gör på bilden ovan, på sidan och vilar det lite. Milton var exakt likadan!
Fina Milton!



En annan markant skillnad: Milton är mörkhårig och brunögd och väldigt lik mig. Dante är blond och blåögd och väldigt lik Marcus. Och ändå så tycker jag ibland, att de är lika varandra. Det är häftigt, det där.

En sjuk häst

Malvan står fortfarande på boxvila, jag hoppas så innerligt att hon kan få gå ut lite till helgen. Att se henne stå där inne, min älskade lilla brutta. Ja nej alltså det känns inte alls bra. Det dåliga samvetet gnager fruktansvärt mycket och den där oron som infinner sig i mig alldeles för ofta.



Värst är att se att hon inte riktigt är sig själv. Den där tuffa lilla hästen jag är van vid att se, är mycket mildare och lugnare. Det är fel. Hon ska vara en full hand, en jobbig jäkel som är tuff som få. Jag hoppas hon är tillbaka snart <3

Sjukstuga

Ja alltså. Vi blir inte helt friska här hemma och nu är det visst min tur. Snorig, ont i kroppen, i hals och bihålorna. Och kanske lite feber.
Jaja, det går om och det kunde alltid varit värre. Positivt tänkande är bra, heja heja!
Vår bebis är ju inte känd för att sova om nätterna och inatt var inget undantag. Det resulterade i en fruktansvärt trött bebis som somnade hos mig i soffan vid 06,47 typ. Han behövde en powernapen, den där lille söte saken.



Så idag har jag legat nerbäddad och tyckt rätt synd om mig själv. Jag hade varken jobbetelefon eller datorn med mig hem, vilket egentligen är rätt bra, för annars hade jag säkert jobbat. Nu hade jag chans att vila upp mig lite.
Vi hoppas på en bättre natt för Sparven och en piggare mamma imorgon. Nya tag! Godnatt :)

Måndagslista nr 237

Hej måndag och hej juni! Lite extra glad idag över att...

...Miltons alla kalas är gjorda och vår familj har betat av halva gängets födelsedagar! Milton verkar dessutom himla nöjd över allt firande som kretsat runt honom, så då är jag det också :)

...det ska komma in varmare och bättre väder senare i veckan! Längtar.

...min Malva verkar ha återhämtat sig väl. Hon fick fång förra veckan, lilla hästen :( Boxvila några dagar till, innan hon får ut i sjukhage. Stackaren...

...måndagens arbetsdag redan är gjord - veckorna bara springer iväg!

...Dante fortfarande är världens härligaste bebis. Var vi än är påpekar folk alltid om vad lugn han är och att han alltid är nöjd och glad. Vi är verkligen så tacksamma över det! Milton föddes som sagt med humör, haha.. Så att få en mild lillebror är vi glada för.

...jag har min trädgård. Milton fyller verkligen år den finaste tiden på året med Syrén som står i vackraste blom, tulpaner som fortfarande blommar och så limegröna färska blad på träden. Jagnjuter så av att vara utomhus efter jobbet och sena kvällar, av att jobba med kroppen och ha en speciell sinnesro dom bara infinner sig där. Idag ska jag försöka peta ner lite fler frön i mitt lilla land. Men det ser rätt tight ut, med jordgubbsland i år. Kanske, annars nästa år? Hur som helst, älskar allt!

...jag plockade upp en hund påväg från jobbet idag. Jag blev helt varm i hjärtat, av att få ha en flatte i bilen. Jag är uppvuxen med flattar och vår Lisa tänker jag fortfarande på nästan varje dag. En dag ska en flatte få bo med oss, någon dag ska jag äga en svart hund med de där snälla ögonen och den där svarta spetsen på bakhuvudet. Jag hoppas det dröjer många år till dock. Väldigt många år.
Den fina hunden kom tillslut hem till sin ägare igen, otroligt trött, blöt och smutsig. Men nog lycklig över att vara hemma.

Kram och hej för idag!
RSS 2.0