De där två!

Bara eftermiddagen också, sedan väntar tre dagars helg. Med de där två och Marcus. Som jag längtar!
Tänk att vi fått vars en MiniMe.
Milton som är så otroligt lik mig, utseende mässigt och på humöret. På allt annat är han så skrämmande lik sin moster. Otroligt egentligen.
Och så Dante som är väldigt lik Marcus, utseendemässigt. Men i hans kropp bär han samma trygghet som jag bär.

Likheter och olikheter. De är världsbäst precis som de är, de där två.





Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0