Det upplevde jag idag. Sista tentan. Kanske någonsin. Snart två år av CSN, studier, småbarnsliv, många prövningar, självförtroende som dalar och som återuppstår, kollektivpendlande och så vidare. Idag var en milstolpe i och med sista tentamen, fler milstolpar kommer under våren.
Det är så stort för mig och jag är SÅ stolt över mig själv som snart rott detta i hamn med studier, djur, barn, hus, tight ekonomi och så vidare. Jag är så tacksam över att jag ändå har haft chans och möjlighet att plugga och att Marcus (med flera!) har backat upp och ställt upp alltid. Att jag trots studier, kan bo och leva som jag gör. Att jag valde att plugga, trots små barn - det är ju inte så svårt, snarare tvärtom har det visat sig och något jag gärna skulle göra om igen! Det är så mycket lättare många gånger att styra sin tid med studier och barn, än med arbete och barn.
Nu kom vardagen ifatt här då Marcus kom hem magsjuk stackaren... Jag ska fixa stallet nu, sedan hämta Milton hos farmor och hHoppas att vi andra slipper magsjukan. Kram på er!