Nyår 2014-2015!

Alltås åh vilken mysig kväll vi hade igår. Vi åt jättetidigt och jag undrade hur vi skulle få tiden att gå till tolvslaget, speciellt eftersom vi lovade Milton att han fick vara uppe precis hur länge han ville. Men sedan körde han och jag ner till Miltons farmors jobb och önskade henne Gott Nytt År och efteråt stannade vi till en stund hos mina föräldrar och pratade (Milton och mormor spelade såklart hockeyspel, Miltons nya favoritgrej, haha). Sedan var ju klockan över halv elva innan vi var hemma och sista timmen gick fort.
För att bjussa på någon bild från kvällen får det bli denna, snodd från Marcus Facebook. Ni ser ju, väldigt enkelt igår ;)



Sista timmen innan tolvslaget gick fort och vi var alla fyra vakna vid tolvslaget. Pussades och kramades Gott Nytt År och Milton fascinerades av alla raketer. Dante hängde i min famn och vi var alla inomhus. Yda var som alltid väldigt rädd och då är det tryggast för henne att ha flocken samlad, med mycket ljud från oss och från tv'n etc. Lilla Loppan, en tuff dag för henne..
En nyår som inte var någon annan lik, väldigt oglittrig och väldigt lugn. Precis som vi ville ha den. Så den blev perfekt för oss i år.

Nu sover Milton. Dante lär få titta Beck med oss. Kram och hej!

Julafton!

Och så vart julen över för i år, hips vips liksom så ligger juldagarna bakom oss. På gott och ont liksom. Jag älskar julen, den härligaste högtiden av dem alla. Men det är ju intensivt som tusan. Så juldagen och annandagen är himla härliga de också.

Julfina var vi alla fyra.

Dagarna (lillejulafton och julafton) gick åt till att äta, spela julklappsspel, träffa tomten, äta ännu mer, spela spel och åt reflektion över livet.



Hoppas ni alla hade fantastiska juldagar. Tid för traditioner, eftertanke och tid för varandra. Kram på er!

Snabbt hej!

Åh, nu är bordet dukat för lillejulaftons middag här hemma. Och dukningen? Alltså det blev så fint! Mammas duk underst, en rulle julklappspapper a la Ernst ovanpå och så grankvistar överst. Ja och så mina låtsasljus utplacerade lite här och var. Kommer bli så mysigt när det är mörkt!



God lillejulafton! Kram på er!!

Jul i vårt hus!

Vi satte som sagt in granen här i söndags. Åh så mysigt!
Milton älskar att klä granen. Verkligen älskar det!
 


Bebben får nöja sig med att ligga under granen och kika :) Det går ju bra, det också.
 


Tänk va, mindre än en vecka kvar till jul och Marcus jobbar bara idag också, innan han går på lång ledighet. Så jädrans härligt och så fantastiskt att det så snart är jul! Imorogn ska vi försöka bli färdiga med de sista julklapparna, vi är sällan ute i såhär god tid, hahaha.. I dessa lediga dagar fram till jul, ska jag försöka bara julgodis med Milton. Han är ju som sagt inne i en riktig köksperiod och älskar att få hjälpa till, då passar julgodis bra nu dessa dagar :)
 
Dags att jobba undan det sista innen bebben vaknar och innan Snöret ska hem från dagis, längtar efter honom.
Kram och hej!

Välkommen till det stora bakhuset...

...som Milton sa igår, haha.. Vi var hos mina föräldrar och hade det årliga pepparkaksbaket. Såååå härligt och intensivt, phu! Milton var för första gången ganska självgående, men Dante ska det ju bäras på.
För inte ville han sitta såhär någon längre stund. Söta bebis!
 


Men Milton som sagt, en riktig liten bagare. Här är ett av få tillfälle där jag fick hjälpa honom att kavla. Han skulle göra allt själv och så länge han får det så älskar han att greja i köket.
 


En helmysig eftermiddag. Var det blir till fika idag? Pepparkakor såklart :) Senare. Just nu myser Milton och jag under en filt framför Lady & Lufsen, medan Dante sover. Marcus jagar i helgen, med Alba. Hon är duktig i skogen, våran Alba. Igår sköts det ett vildsvin för henne, duktig tjej!
 
Kram och hej, hoppas ni har en fin andra advent

Att skapa nya traditioner

Min syster och jag har alltid hållit hårt på traditioner och älskar våra traditioner. Mycket av det kan vi tacka vår mamma för, som alltid har ordnat så fint och gett oss fantastiskt fina och roliga traditioner att hålla fast vid. Påskäggsletande. Julbak. Dansa ut julen. Pannkakor på skolloven (haha..) och så vidare. Det är fint och viktigt med traditioner.
Därför vill jag såklart ge mina småpojkar samma sak; viktiga traditioner genom livet. Och i år startade vi något nytt; adventspaket. Många får ju paket som en kalender med 24 paket fram till julafton. Det ville inte vi, eftersom det gärna mest blir en massa smågrejer som läggs överallt. Därför satsar vi som sagt på adventspaket; fyra paket, en för varje advent, fram till julafton. Därmed är det istället lite dyrare saker och mer genomtänkta saker, än vad det skulle blivit om vi skulle haft 24 paket.

Såhär såg det ut när Milton vaknade i morse. Paket och ett brev från självaste tomten! Sååå spännande!!



I år var det bara Milton. Dante får nog hänga med på denna tradition nästa år. Att ha en fyraochetthalvtåring måste vara det bästa av allt med hela julen, vilken lycka! Han är med på allt, pratar om julen och tomten hela tiden. Planerar, längtar och väntar. Och snart är dem två, som går all in för julen, för åren går ju som bekant fort och snart är ju Dante där också.
Eller vem försöker jag lura? Snart är vi fyra julgalningar här hemma, haha.. Marcus och jag är ju lika tokiga, vi också.
Idag blir det julskyltning i alla fall, woohooo! Kram

Ny frippa

Igår, ääääääntligen, sjönk jag ner i Mijas frisörstol och gjorde en ordentlig hår-makeover. Jädrans skönt med nytt, men framför allt; jädrans skönt att få sitta där och bli ordentligt ompysslad av världens bästa Mija.
Såhär blev det, den nya frippan, tummen upp!


Och att unna mig det där några gånger varje år - så värt det!! Jag älskar att få sätta mig där, ännu mer nu sedan jag fick barn. Att ta den tiden till bara mig. Att lägga de pengarna på bara mig. Så värt!
Nu ska jag försöka få bebben att sova så jag kan fixa stallet och packa ihop, för ikväll blir det allhelgonamiddag hos mina föräldrar. Det är en tradition och givetvis innefattar kvällen även en promenad på kyrkogården. I år tänds ljus för Jennie. Jag önskar så att jag slapp göra det.
Kram

Några dopbilder

Ja, igår var det alltså dop för vår fina lille Dante. Han skötte sig exemplariskt under själva dopet. Lite skrik precis i början, men med lite mat i magen tog han resten med ro. Alla barn var för övrigt så himla duktiga i kyrkan, jag blir lika förvånad varje gång då det egentligen inte kanv ara helt lätt att sitta tyst och still i kyrkan när man är liten, det är ju svårt som vuxen ibland också!
Och här är vi alltså; jag, Alexander, Dante, Matilda och Marcus. Milton var inte så sugen på fotografering, utan hängde med resten till församlingshemmet där det skulle bjudas på dopfika.
 
 
 
Först år vi smörgåstårta, som Marcus och hans mamma knåpade ihop dagen innan. Till efterrätt bjöds det på kokostoppar och bullar som min mamma bakat och så gjorde jag pannacotta av Ahlgrens bilar, en kul grej :)
Flaggorna gjorde jag av tandpetare och washi-tejp.
 
 
Dukningen ja, inget avancerat. Vi körde på vita pappersdukar, porslin som fanns på plats, gröna servetter med vita prickar, murgröna ringlande på bordet, vita rosor och så heliumballonger. Det får gärna vara lite barnsligt på ett barndop, tycker jag :)
 
 
Någon var visst trött och somnade när vi tog lite foton. Den där Sparven alltså. Världens finaste!
 
 
 
Och dopklänningen. Samma som Milton hade, en dopklänning på Marcus sida av släkten. Den är så fin och har använts av många kusiner och kusinbarn. Det är så roligt med sådana traditioner, viktigt på något vis.
 
 
En jättefin dag fick vi igår. Stressigt såklart som det alltid är innan tillställningar. Om ni undrar var Milton höll hus? Överallt och ingenstans ;) Han var inte så pigg på att vara med på bild och det är inget vi tvingar honom till. Vill han inte så vill han inte, helt enkelt. Han hade också en toppendag :)
I alla fall, många fina familjemedlemmar, släktingar och vänner. Några saknades, men många var på plats. Och så fina presenter han fick, vår Dante.
Tänk att vi fick uppleva detta en gång till, med ett barn till. Det är fint! Jag tycker dessutom det är roligt att jämföra lite, om hur våra två olika dop var och det som slår mig mest är att jag var så nervös vid Miltons dop, över att Milton skulle skrika sig igenom hela alltet i kyrkan. Det brydde jag mig inte ett dyft om igår. Jag är tryggare nu än för fyra år sedan, Dante har inte kolik, som Milton hade. Hur de olika dopen blev; Dante skrek mer än Milton, haha.. Så kan det också bli :)
 
Nu ska jag återgå till jobb, innan min yngste vaknar och innan min äldste ska hem från dagis.
Kram och hej!

Dantes dopdag

Så. Nu kan vi sätta punkt för denna smått tokiga vecka och avslutade veckan med vår yngstes barndop. En fin tillställning i kyrkan, följt av ett rökfyllt församlingshem (hjälp!), vädring, smörgåstårta, pannacotta, småkakor, paketöppning tillsammans med två fyraåringar och en hel drös kramar. Så många fina människor som kom och gjorde Dantes dop så fint.

Bjuder på bilder en annan dag. Jag är så trött nu att jag knappt vet vem jag är. Men denna bara måste jag visa er. Tavlan som min syster gjorde till Dante. Den är så fantastisk och jag kan inte se mig mätt på den.



Nu, sova. Godnatt!

Ett år mellan

Jag älskar det, att jämföra en tid mellan liknande bilder, mest på Milton då.
Som här. Killebomfestivalen, i samma karusell. Översta bilden togs i fjol och undre igår, exakt ett år mellan bilderna.


Och visst har han förändrats en del? Lång var han för ett år sedan, i år är han lång som ett ösregn. Varmt var det igår, till skillnad från ett år sedan, tydligen ;)
Detta barn, tänk vad ljuvlig han är och så roligt det är att få göra honom så glad, genom att få åka en karusell eller två.

Tusen Trädgårdar!

Hejsan!
 
Idag var det således äntligen dags, Tusen Trädgårdar!! Två år sedan sist och i år var det dags igen. Dessutom är jag såklart glad över att det var såhär tidigt på säsongen, så jag kunde vara med :) Har för mig att det, för två år sedan, var i slutet på juli.
I alla fall. Fem trädgårdar hann vi med. Färlöv, Kristianstad, Åhus och så två i Vinslöv. Så korta avstånd mellan trädgårdarna gjorde ju att vi hann med så många. Dessutom är det ju på hemmaplan så det var lätt att hitta = ytterligare en fördel, tummen upp!
Och åååååååhh vad det är roligt att komma iväg såhär med mamma, jag ä.l.s.k.a.r det! Och så mycket inspiration vi får med oss efter en sådan här dag. I år blir det ju som sagt inte mycket gjort här hemma av förklarliga skäl. Men det spelar ingen roll - inspirationen bär jag med mig, både i minnet och via kameran.
 
Det bästa jag hittade idag, var dock inte växtrelaterat i den bemärkelse. Nej, för en höggravid kvinna som jag, så var det ändå denna solsäng, byggd som ett litet trädäck strax nedanför det befintliga trädäcket. Aaaaaa.. Där hade jag kunnat bli liggande länge och väl.
 
 
Kände mig så "hipp" i mina byxor och Hunter-stövlar, hahaha.. Perfekt outfit, dagen till ära; tunna byxor som inte sitter åt på min "lätt överviktiga" kropp och så stövlar då det stundtals var ganska blött i gräs och mark efter regnande, även om vi hade flyt (<--- hahaha..) och klarade oss ifrån regn, så när som på väldigt lite duggregn.
Kameran, min bästa vän (efter mamma!) på en sådan här tripp. En hel del finfina bilder togs, dessa återkommer jag kanske med en annan dag. Eller så används de mest i jobb, det återstår att se :)
Jag tycker många gånger att min kameraväska är himla klumpig, men den är ju jädrans praktisk då jag, utöver kameran, fick plats med både min stora plånbok och ett paraply.
 
Jaja, nog för nu. Återkommer med ett annat inlägg ikväll, ciao!

10 år!

Idag mina vänner, har Marcus och jag varit förlovade i 10 år! Hur gick det till?!
För 10 år sedan, en midsommaraftonskväll, stod två 17 år unga snorvalpar och bytte ringar, hahaha.. Fint på ett sätt. Och lite löjligt på ett annat. Men mest sött. Så unga och naiva vi var. Unga är vi väl fortfarande, dock 10 år äldre och betydligt mindre naiva.
10 år gör mycket. Då gick vi på gymnasiet, bodde hemma och bara var.
Nu står vi här, med ett hus, två hundar, två hästar, en katt, en med fast anställning och en med ett företag. Och det finaste av allt, ett barn och snart ett till. 10 år gör verkligen mycket.
Det känns ändå inte som att vi har hunnit med speciellt mycket på dessa 10 åren, men när jag skriver ner det såhär, om de största sakerna vi ändå har gjort, så har vi hunnit med en del.
 
Vi har hunnit med student och examen, tre lägenheter och sedan flytt till hus. Vi köpte vår lilla Yda, som någonstans ändå blev starten på vår familj - tänk att hon blir 7 år i höst. Vi har jobbat, sparat pengar, slösat pengar, levt gott och levt betydligt mer fattigt vissa perioder. Jag har hunnit med tre år av studier och en del jobb både före, under och efter studier. Drygt ett år av föräldraledighet drog jag till med där mitt i allt också.
Marcus har hunnit med ett antal jobb efter studenten, en jägarexamen och så lite pappledighet. Nu har han ju äntligen landat i ett jobb som är så mycket han, där han nog kommer bli kvar länge till och trivs så himla bra. Det värmer gott att se honom så nöjd över en arbetssituation.
 
Sedan vi fick Milton, har vi varit dåliga på att unna oss saker på egen hand, utan barn. Inte så konstigt, alltid vill vi ha vårt barn med oss i stort sett. Ibland gör jag saker, ibland Marcu soch den andre är hemma. Vid ett fåtal gånger har vi gjort saker tillsammans vi två, helt utan barn. Det är vi värda liksom, efter allt vad föräldraskap innebär. Snart står vi med en bebis på nytt och samma sak kommer upprepa sig under en period. Därför passar vi på nu, att unna oss saker tillsammans. Ullared härom veckan, en heldag på tu man hand liksom. SÅ värt hur mycket som helst. Barnvakt ett dygn för några veckor sedan, då vi passade på att gå ut och äta, bara vi.
Idag tänker vi unna oss en lunch ihop, för att vi kan liksom. Och om ett par veckor blir det ett helt barnfritt dygn, med vänner på ett spa. Bara få chans att njuta och vila upp oss inför det som komma skall. Att få chans att rå om varandra och bara vara. Just det kommer vi leva länge på, tänka tillbaka på när allt är upp och ner med två barn, få en vardag att gå ihop, djur som ska få sin kärlek och ett hus som behöver en viss omvårdnad.
 
Om ytterligare 10 år sitter vi kanske här, med vårt yngsta barn som då är 10 år, vårt äldsta som är tonåring (HJÄLP!!) och ser tillbaka på dessa fantastiska 10 åren. Åren går så himla fort, så snart är vi där, vare sig vi vill eller inte.

Han är bra fin, min Marcus.



Kram!

Grattis min älskade!

Idag fyller min Marcus år!
Det har än så länge inneburit nollkommanoll födelsedagstraditioner, vilket nog är värst för mig. Jag vill bjuda på frukost, ge paket, låta födelsedagsbarnet vakna till (skön?)sång och så vidare. Jag väckte Marcus med en kram och ett grattis. Sedan for han till jobbet en stund senare, Milton väckte jag först en timme senare. Vi har verkligen vänta på dygnet, trots att vi inte har semester än.

I eftermiddag ska Milton och jag köpa vars en glass till oss alla och så fort Marcus kommer hem ska vi äta glass och sjunga för honom :)
Om han får några paket idag? Eeeehh.. Alltså... Nej. Hahaha! Han köpte "sin" födelsedagspresent från mig härom veckan och den där jaktjackan hänger redan i jaktgarderoben i källaren.

Igår firades han lite av sina föräldrar ju och senare idag blir det lite firande med mina föräldrar. Lugnt ovh skönt :)


Men oavsett vilket. Grattis älskade, älskade Marcus. Den finaste människa jag vet. Han som alltid finns där och alltid står stadigt när jag själv vinglar omkring. En helt fantastisk människa!



Kram och hej!

Milton fyllde ju fyra häromdagen

Och vi hade såklart kalas! Vi har ju dessutom en fantastisk festlokal tillika lastbilsgarage där examensfest, 25-årsfest, kräftskivor, kalas och snart student firas. Vi älskar vårt garage!!

Såhär såg det ut en stund innan, Milton väntade och väntade och väntade...
Ni ser väggen va? Två av väggarna är målade med stora konstverk, helt täckta och så häftiga!



Det var perfekt väder för Miltons kalas där så vi dukade långbord och fixade med ballonger innan alla kom. Barnen kunde vara ute och leka bäst de ville och vi andra fick tid och möjlighet att sitta ner och prata och umgås.
Milton fick så mycket fint i sina paket och var himla nöjd över tårtan jag ordnat (Blixten-bilen uppe på tårtan är beställd, tårtan gjorde jag). Och alla gäster var nog rörande överens om att det var perfekt med kalas där ute. Att sitta ute och inne på samma gång liksom.

Älskade barnet när vi sjöng för honom. Han är bra fin, min Milton.

I tårtan hade jag päronmousse och kolagrädde. Spacklad med grädde och sedan marsmallowsfondant färgat grönt som lock. Bilen är av sockerpasta och ätbar färg.

Alla dessa fina saker som fanns i paketen - kan tro vi hade en nöjd kille efteråt (som redan längtar efter att fylla fem år!).



Hoppas allt är väl med er. Redan söndag imorgon. Denna långledighet går alldeles för fort.. Snart måndag igen.
Kram på er

Mors dag!

Idag firar vi alla mammor, de starkaste och finaste människorna i våra liv. Jag hoppas Milton ser mig så också, som en av de starkaste och finaste han vet.
Denna dag firar jag med att inte vakna upp till paket och skönsång, då Milton sov hos mormor och morfar.
Nu är min mamma firad med paket och Snöret är hämtat och hemma igen. Av honom och mormor fick jag är SÅ fin pelargon!

Denna dag firas även med att det är dagen då det är exakt två månader kvar till beräknat snitt. För fyra år sedan firade jag dagen på BB och hade precis blivit mamma för första gången. En speciell och fin tanke att bära med. Och nu detta, två månader kvar till nästa barn.

Tänk ändå. Vad tiden går fort. Och att min Milton är såhär stor nu. Snart fyra år och min femte mors dag (blir det ju; -10, -11, -12, -13 och nu -14). Härligt!



Kram och hej!

Valborg!

Dagen blev inte riktigt som planerat då våra vänner blev sjuka. Men oj vilken fin och mysig Valborg vi fick ändå. Grillade några korvar här hemma och sedan tog vi bilen och vidare ner till valborgsfirande nere vid sjön, enligt tradition. Så många gånger jag har firat Valborg där nere. Milton älskade det; massor av kompisar, en eld, kasta sten i sjön, sång, dans och ännu fler kompisar. Vi passade också på att hälsa på hos mina föräldrar lite snabbt där de plus min faster och farbror var.
Sedan for vi hem, Milton somnade och vi åt sedan glass och tittade film i soffan. En sådär precis lagom och kravlös kväll, perfekt!



Idag är det svalare ute, men solen skiner från en molnfri himmel. Ute ska vi vara, på ett eller annat vis :)
Stor kram, hoppas er första maj är välkommen och blir fin!

Småbarnsföräldrar på vift!

Ikväll är vi barnlediga. Ååååååhh, vad vi snuter! Marcus hade överraskat mig (hur gick det till?! Haha..) med att ha ordnat barnvakt och bokat bord på restaurant. Så kul att få göra vid mig, sätta mig i bilen och inte riktigt veta var vi skulle.
Såhär såg vi i alla fall ut, kvällen till ära.



Nu då? Trötta småbarnsföräldrar efter en lyckad kväll på tu man hand; finkläderna av, täcket hämtat, ligger nerbäddad i soffan med en katt på axeln. Snabba kast ;)




Marcus om du mot förmodan läser här: TACK för ikväll, den bästa på länge!! Jag älskar att få spendera tid med dig <3

Julgranen blev en dyr historia

Alltså, det blev lite tokigt med gran för vår del i år. Vi köpte först en vanlig rödgran, men den visade sig vara halvdöd innan vi ens hade tagit in den. Vi provade såklart ändå för granen var den finaste granen vi någonsin har haft. Det gick såklart inte. Efter två dagar gav vi liksom upp, åkte och köpte en ny. Denna gång var Marcus envis och ville absolut ha en kungsgran för de barrar inte. Så det fick det bli helt enkelt.
Inte nog med det. Det visade sig att vår julgransslinga inte fungerade så vi fick köpa en ny. Vi passade också på att investera i en ny julgransfot, som verkligen var värd varenda krona! Så nimm och lätt att använda. Dessutom rymmer den tre liter vatten, hur bra som helst!
 
 
Vilsen blev nöjd i alla fall ;) Och även om denna gran inte alls är hälften så fin som den första granen var, så blev den ändå väldigt fin med allt pynt på, precis som alla granar. Nu ligger många paket under granen och Milton stryker där omkring som ett hungrigt lejon. Imorgon är det äntligen dags, att öppna alla paket, då kommer ju tomten!
 
Kram på er, vi hörs senare

Från fredag till söndag

I fredags började vår Luciadag redan 05 på morgonen då det slog gnistor från en elledning ute på vår väg, så vi for upp och fick ringa Eon. milton sov dock vidare, vi andra hade svårt att somna om, men slumrade nog mellan varven. Under förmiddagen var jag och Yda hos veterinären för att kolla henne och det anfallet hon drabbades av härom dagen. Vi får väl se vad proverna visar när de kommer, tummarna hålls stenhårt att det inte ska vara något farligt. Min lilla loppa, världens bästa. Vad hade jag gjort utan henne?
 
 
Efteråt inväntade jag strömmen, som skulle komma tillbaka i början på eftermiddagen, väl tillbaka så jobbade jag undan lite jobb skitfort, för sedan var det ju Lucia på dagis. Vilken grej alltså, Luciatåg med små barn; små tärnor, Lucior, tomtar, pepparkakor och en och annan ren, som kom och förgyllde föräldrarnas och släktingarnas dag.
Jag försökte passa på att sova lite på eftermiddagen, eftersom jag skulle jobba natt. Det blir ju lite ohållbart att vara uppe från 05 om natten ska klaras av vaken till 07.
I lördags när jag väl vaknade på eftermiddagen, blev det middag i dubbel bemärkelse, allt kött helt närproducerat; först potatisgratäng med vildsvin här inne, sedan blev det visst potatisgratäng och helgrillad lamm ute i fårhagen, vilken grej! Efteråt fikade vi hos våra bästa bästa vänner, som fick sin bebis förra veckan. Söta lilla Nova bara sov och sov, så liten och så pyttig och så fin!
 
En jobbnatt återstod för mig och efter söndagens sovning mådde jag som en påse skit, ungefär. Det var längesedan min kropp kändes såhär fördärvad... Min nacke och mitt huvud gjorde så obeskrivligt ont. Jag har till och från stora problem med min skadade nacke, igår var en sådan dag - BIG TIME....
Men inte fanns tid att hänga läpp (nåja..) direkt. Kalle tog släpet och hämtade vår "nya" (alltså syrrans och hennes sambos gamla) soffa, sedan fick han hjälp att bära in den här i vår hall. Efter det bar vi ut vår gamla soffa, som vi sedan körde vidare med till mina föräldrar, som skulle ha den.
Där när vi lämnade soffan passade vi på att fika lite också, välbehövligt för mig.
 
På kvällen hände det, det som Milton längtat SÅ länge efter - klä granen!! Det visade sig dock direkt att vår julgransbelysning var sönder, hahaha.. Så jag fick snabbt köra ner till ICA och ordna en ny, sedan fick Milton äntligen hjälpa till med att röda julgranskulor. Han var nästan helt odräglig innan, då han väl aldrig tyckte att vi blev klara så att han fick klä granen, hahaha.. Tålamoder fick sig en och annan prövning, men väl när vi tillsammans fick klä granen så var det himla mysigt!
 
 
När Milton väl äntligen sov så kunde vi slänga oss på den nya soffan, i vars en ände (för jodå, nu får vi plats båda (ALLA!!) i soffan) och bara vara, det mest välbehövliga på hela dagen, phuuu!
Vår helg i text och bilder helt enkelt, vi hörs senare då det är dags för Måndagslistan!
Kram på er

En liten pepparkaka

I fredags var det Lucia. En fantastisk liten pepparkaka stod och vinkade på sina supportrar i publiken (mamma, pappa, moster, mormor och farmor) hela tiden och såg ut att tycka det var så roligt att gå Lucia - som han hade laddat inför detta!!
Och alla barnen var ju helt ljuvliga, jag blir ju rent gråtmild av sådana här tillställningar och tycker det är det finaste som finns.



Nu måste jag pausa min fördärvade kropp. Vi höra imorgon. Stor kram!!
RSS 2.0