Tännväska
Vi har en så speciell och härlig och fantastisk tvååring. Ett barn man ständigt måste hålla koll på och ett barn man ständigt älskar så det gör ont i kroppen. Ett barn som är så rolig att vi andra bryter ihop totalt av skratt. Ett barn som hittar på så mycket saker och har så mycket idéer att vi andra blir helt matta.
Ett barn som älskar eld och allt vad det innebär - bokstavligt talat.
Som i helgen när han tog en stol, klättrade upp och hämtade tändvätskan (en tom flaska, som än så länge inte slängts i soptunnan) (den är slängd nu, du behöver inte oroa er) och sa "Tännväska" och "Grilla korv, mamma".
Eeeeehh.. Barnet har koll. Det får vi ge honom. Och samtidigt som vi försöker förbjuda honom till att ta sådana här "farliga" saker, så tycker vi det är roligt och bara måste föreviga det i bild eller foto och måste hämta Milton så att han får se vad hans busiga lillebror nu har hittat på. Och så skrattar vi tillsammans, hahaha.. Rätt dubbelt, men jag tror nog att han förr eller senare förstår varför han inte får ta vissa saker.
Dante är ett annat barn än Milton. Det går inte bara att förbjuda hur som helst.
Och visst är han galet söt, Sparven? Tändaren i ena handen, som alltid, haha.. Busig och söt... Filmklippet kunde jag dessvärre inte lägga upp (ni hittar mig under @fannylindborg), så ni får nöja er med en bild. Inte illa pinkat det heller ;)
Ser ni röran i bakgrunden, bland skor och jackor? Förstår ni varför jag vill ha en groventré och en finentré?
Men alltså Dante-Dinosaur. Denna sköna unge! Som vi älskar honom alltså. Typ hur mycket som helst. Vår fantastiska Sparv.
Kommentarer
Trackback
