Liten hund. Liten Yda. Men med det största av hjärta. Hon är så himla bra, bäst. Min lilla älskade skugga. Alltid där, alltid någon att räkna med.

Och ja, hon behöver klippas. Veckans mission.

Men aldrig kunde jag väl tro där och då för nio år sedan, att jag snart skulle välja ut min Once in a lifetime-hund.
För det är faktiskt snart nio år sedan. Den 11 oktober 2007 föddes hon, på dagen fem veckor efter det var vi på plats och valde valp. Jag valde. Den tuffaste i kullen, den som också var född sist och dessutom markant mindre än de övriga. Och mörkast. Så många rätt. Hon hade allt, min Yda. Hon har allt.

Ytterligare tre veckor efter det, hämtade vi hem henne. Den bästa julklappen där i december. Vi behövde inget annat. Bästa Yda.