Dante och tändaren
Många har reagerat på att Dante alltid syns med en tändare i handen. Det är korrekt uppfattat. Ni kan vara lugna, den fungerar inte. Men den verkar fungera lite som ett substitut till snuttefilt.
Hans tändare (helst den vita, men finns den inte i närheten så går det bra med andra) är med honom överallt.
Den var med på Ven. Den är med vid havet. Den är med när vi är iväg och handlar. Den har varit med på festivaler i sommar. Den har varit med på alla utflykter de senaste månaderna. Den är med när han sover. När han är ute i trädgården. Den är med i Sölvesborg. Den är med hos mormor och morfar. Den är med överallt, helt enkelt. Den kommer med största sannolikhet följa med till Öland i helgen också.
Och han är ju så jädrans söt att det inte är klokt. Lite galen och lite väl fascinerad av eld (hjälp!).
Vi tänkte såhär från början, att vi låter honom ha den där tändaren och lägger ner den fighten, så avdramatiserar vi den där fascinationen. Men nä. Alltså det har ju inte hjälpt. Istället är tändaren som sagt nu som en snuttefilt. Något han bär med sig, tillsammans med napp, var han än är typ.
På förskolan? Eh, nej. Där har vi faktiskt satt ner gränsen, hahaha.. Annars är jag rätt säker på att pedagogerna hade sagt ifrån.
Samtidigt tycker jag det är rätt roligt. Det har blivit hans grej liksom. Och ja, alltid provocerar det någon. Och då får det ju göra det, hahaha.. #mogenmamma.
Ses! Kram
Kommentarer
Trackback
