Att ha en vanlig torsdag

Idag är det torsdag. En helt vanlig i torsdag i våra liv.
Solen skiner, barnen är på skola och dagis, vi andra jobbar.
 
Jag har lunch och sitter ute i solen och njuter livet.
Och så längtar jag orealistiskt mycket hem, hahaha.. Jag älskar att vara hemma.
Undrar varför? Det är smutsigt och lite småäckligt hemma hos oss just nu, suck.. Båda hundarna löper.
Där är massor av disk i vasken, massor av tvätt som borde sorteras och annat som behöver göras.
Dessutom är våra barn galet högljudda och energiska för tillfället. De är makalösa och de är bland annat SÅ svåra att få i säng, framför allt Dante.
 
Men ändå längtar jag hem och längtar efter barnen.
Speciellt när jag hittar ett foto som detta och ser mitt lilla goda barn. Som är så fin och rolig och härlig.
Ni fattar va? Svårt att inte längta.
 
 
Jag ska försöka påminna mig själv om samma längt, imorgon bitti när Marcus åkt till Stockholm ett dygn och jag är själv. Dante är SÅ arg och ledsen vid nattningen. Och på natten när han vaknar. Och på morgonen vid 05 om han inte får gå upp då. Just nu fungerar verkligen inte våra nätter alls och det känns rätt hopplöst.
Han är fantastiskt på så många vid, min Dante. Men alltså sömnen. Dör en smula när jag tänker på den.
Samtidigt påminner jag mig själv om att det är okej. Det kommer bli bättre. Han kommer inte hålla på såhär om några år. Det vänder. Jag får trots altt möjligheten att finnas här. Det är viktigt att påminna sig om det, när allt annat känns rätt mörkt.


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0