Han går, min Sparv.

I fredags släppte det en del och vår Bebbe går fler och fler steg varje gång och blir stadigare och stadigare för varje dag. Det är underbart att följa och känna glädjen och stoltheten i kroppen. Min lilla Sparv, som blivit så stor!



...lockar vi på Dante och sträcker och fram armarna, så kommer Yda fram direkt. Såklart, vår lilla lojala skugga. Alltid där, alltid nära. Jag reflekterade inte ens över det i filmklippet, förrän en bekant uppmärksammade det. Älskade loppa!



Nu strax sängen tillsammans med en femåring. Han somnar nu för tiden alltid i vår säng på kvällarna (barnet som sina första fyra år i livet aldrig sovit i någon annans säng!) och de senaste nätterna har vi låtit honom ligga kvar där resten av natten. Och jag älskar att ha honom mellan oss. Han kryper nära och det är så varmt och mysigt att ha honom där. Denna stora, sköra femåring. Så fin!
Godnatt!


Kommentarer
SM

Så himla mysigt<3 Både bebissteg och sovsällskap. Du har det bra du;) Ja, Kalle med såklart;) Njut!

Svar: Fast nu är det inte så bra; Gräsänka med två barn, varav den yngste vaknar massor på nätterna, suck ;) Jaja, sova får jag göra en annan gång i livet. Det är en skatt med barn, men rätt jobbigt ibland också ;)
Fanny Lindborg

2015-09-10 @ 21:49:03


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0