Kastar in handduken för idag

Resten av familjen sover och lagvigde göra samma. Har varit själv med småpojkarna hela dagen i stort sett och det har varit en... Eh.. Utmaning? Två barn med väldigt olika behov. En fyraåring som kan och vet allt bäst. En mamma med dåligt humör och dåligt tålamod. Ja ni kan ju tänka er.
Men så läste jag detta precis och så är det ju.



Kära gud hade jag kunnat skippa, jag är inte troende. Jag tror på ödet och att mycket händer av en anledning, inte allt men mycket.
För så är det ju; jag vaknade, jag har hälsan, jag lever - TACK! Jag må vara hur trött, sur, icke-tålmodig, men jag lever och har hälsan - tacksamhet!

För dessa två pojkar är ju egentligen det bästa jag har. De finaste. Mina ögonstenar och stoltheter på en gång. Älskade barn, vad ni är fina.
Där låg de i soffan ikväll under en filt och bara mös tillsammans. Så fint att det gör ont i magen på mig när jag tittade på dem.



Så nu när de andra tre somnat tog jag tag i ett annat projekt som jag lovat Milton. Att göra pom poms att hänga över sängen, som en mobil. Milton har beställt "så stora blommor det bara går!" Och Dante ska få ett par storlekar mindre.
Projektet får fortsätta imorgon. Nu är jag trött, godnatt :)





Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0