Att ha spenderat halva dagen med en vän
Igår spenderade jag halva min dag med en fantastisk vän. Som jag har saknat henne.
Vi hade SÅ mycket att prata om; högt och lågt och det mesta mellan himmel och jord. Och en hel del bebisprat, eftersom vi ska ha vars en liten bebis precis i samma veva - hur fantastiskt är inte det? Ni kan ju bara tänka er hur mycket vi hade att prata om, kring det. Och jämförde magar var ju bara att glömma, jag är ungefär dubbelt så stor som henne, hahaha.. Om det ens räcker?! Undrar hur det kan bli så?
Men oj vad mysigt vi hade det, tiden bara sprang iväg och jag hade lätt kunnat bli sittande där den dubbla tiden, även om vi redan slagit ihjäl ett antal timmar ihop. Hoppas det inte dröjer lika länge tills nästa gång vi ses, jag längtar redan!
Tänk ändå vad viktigt det är med fina vänner. Jag har två sådana där, bästa vänner som jag pratar alldeles för sällan med, men när vi väl ses så är det so att tiden stått still, som att det var igår vi sågs. Det är exakt så vänskap ska vara. Vänskap ska inte vara påtvingat eller styras av dåligt samvete. Vi hörs när vi hörs och då hörs vi ordentligt eller bara genom ett sms eller två. Det spelar liksom ingen roll. Båda vännerna finns ständigt i mitt bakhuvud och hjärta, jag tänker på dem varje dag. Jag saknar dem ibland, men vet ju var jag har dem. Därför känns det helt okej, att vi inte hörs så ofta som vi gjorde tidigare, vi vet liksom ändå var vi har varandra.
Gårdagen kommer jag glädjas länge åt. Det var de bästa timmarna på länge. Tänk vad lite som krävs för att man ska må sådär riktigt bra; en vän, en frukost och en hel massa samtal. När jag tänker efter så är det givetvis inte så lite, jag menar att det behöver inte vara så förbestämt, välplanerat, festligt eller annat extraordinärt för att vissa dagar/timmar ska vara lite bättre än många andra.
Kram och hej
Kommentarer
Trackback
