Fredagkväll
Min älskade Milton somnade tidigt, det behövde han nog. Ja och jag också för den delen. Marcus är iväg och jag behövde nog kvällen för mig själv.
Milton är verkligen det bästa, finaste och underbaraste jag vet. Och det är väl såhär det är med treåringar (ja hur gick det till? Hur fasen fick vi en (snart!) treåring i huset?!), humöret svänger kraftigt, mycket åsikter är det och en vilja av stål. Jag trodde aldrig det skulle vara såhär svårt att vara förälder, det är en helt annan sak att ha eget barn, än att ha hand om en hel massa barn på förskola och arbeta med det, som jag tidigare gjorde. Vilken skillnad och det kunde jag aldrig i min vildaste fantasi tro, innan jag fick min Milton. Häftigt, ofattbart och galet jobbigt ofta, men så värt allt, flera tusen gånger om. Älskade barn imorgon hoppas vi på en bättre dag <3
Fotot togs, som synes, inte idag. Här har varit grått, dimmigt och riktigt rått idag. Detta togs tidigare i veckan när jag vabbade, då också. Solen sken och vi hade det himla mysigt på gräsmattan, en puss fick jag också!
Nu hoppas jag att marcus snart kommer hem. Jag tror förvisso inte det, men jag längtar efter honom! Det känns sådär att sitta själv en fredag, den enda kvällsmaten jag fick i mig var två mackor med senap och kall grillad korv i skivor. Givetvis te också, så helt fy skam är det ju inte ;)
Nä nu ska denna bittra kvinna njuta av sitt te och titta på tv en stund. Stor varm kram, trevlig helg!
Kommentarer
Trackback
