11 september för 11 år sedan...

...är en dag vi alla kommer minnas. Det var en hemsk dag och jag minns när jag stod i stallet, ryktade Armani och hörde på radion vad som hade hänt. Tänk, vissa händelser minns man sådär lite extra och konstigt nog minns jag exakt den där kvarten, var jag stod, hur jag lade handen på Armanis hals, stod och lyssnade, hur jag gick bort till stalldörren efteråt och funderade några minuter.
Sedan, intet att förglömma - givetvis är det så många andra datum och människor som ska minnas, världen över. Många tycker nog att detta kanske tagit för stor plats i media, jag tycker tvärtom - alla sådana här saker borde ta lika stor plats i media. Det är viktigt att inte glömma, att inte bli likgiltig.
 
Ett foto som inte alls har något med saken att göra, mer än att det fotades idag. I morse från vårt sovrumsfönster, vilken utsikt vi har! Man ska vara tacksam över det man har och se det fina i det lilla, det är viktigt det.
 
Kram, var rädd om dig


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0